Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

Simskola på citadell-badet
kobran, nallen och majjen
I den allmänna skoldebatten under 1970 -talet fördes det diskussioner om
läroplanens övergripande mål, vilka också i hög grad påverkade måldiskussionerna
i ämnet gymnastik. I facktidningen Tidskrift i Gymnastik argumenterades
för och emot vikten av att låta de ämnesspecifika målen styra
skolans gymnastikundervisning. Målen för gymnasiets gymnastikundervisning
var tydliga och i anvisningarna i Lgy 65 och Lgy 70 betonades särskilt
vikten av att träna och utveckla elevens kondition och rörelseapparat.
De sociala målen som fostran till laganda, kamratskap, hänsyn och respekt
för regler lyftes också fram i kommentarmaterialet, tillsammans med den
diskussion som fördes kring för- och nackdelar med tävlingsmoment.
Lars-Magnus Engström och Stina Ljunggren såg att ovanstående diskussioner
ledde till en utveckling av gymnastikundervisningen från en prestationsinriktad
till en mer motionsinriktad verksamhet. Vidare framkom
i rapporten kritik mot att styrdokumenten aldrig påtalade att eleverna
skulle inhämta kunskaper i ämnet. Huvudmomenten, som främst utgjordes
av idrottsaktiviteter, innebar att eleven skulle få »pröva på« en mängd
aktiviteter. Ingenstans angavs att eleverna skulle skaffa sig färdigheter
eller kunskaper i idrott. Det var endast i momentet arbetsteknik som det
föreskrevs att eleverna skulle inhämta s.k. kunskaper i ämnet. Engström
och Ljunggren menade att det i gymnasieinspektörernas rapporter sällan
förekom uppgifter om eller synpunkter på undervisningens grad av måluppfyllelse.
Gymnasieinspektörerna kommenterade dock gärna om konditionsträning
fanns med i undervisningen och om eleverna hade en positiv
inställning till ämnet.
Under detta decennium rörde debatten även elevens biologiska könstillhörighet
och huruvida undervisningen skulle ske i segregerade eller
blandade grupper. Vad var mest lämpligt, vad skulle tillåtas och vem skulle
få »sätta dagordningen«? Skulle de biologiska skillnaderna mellan pojkar
och flickor få dominera undervisningens upplägg eller skulle jämlikhet och
social träning få tolkningsföreträde framför de biologiska argumenten?
Fysiologer och beteendevetare var inte överens om och när samundervisning
var lämpligt i undervisningen. Strömningarna i samhället och
läroplansförfattarna förordade ett likhetstänkande och fysiologernas biologiska
argument ignorerades till slut och tankarna om samundervisning
som den naturliga formen för undervisning i gymnastik etablerades.
160