Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kobran, <strong>nallen</strong> <strong>och</strong> <strong>majjen</strong><br />
tade idrottsforskningen, som bedrivits under de senaste trettio åren, har i<br />
huvudsak haft en kvantitativ inriktning, där fram<strong>för</strong>allt deskriptiva studier<br />
har genom<strong>för</strong>ts. Dessa studier har ofta haft i fokus frågeställningar som:<br />
Hur ofta tränar barn <strong>och</strong> ungdomar? Vad tycker eleverna om gymnastiken<br />
i skolan? Hur många barn är medlemmar i idrotts<strong>för</strong>eningar? Vad gör<br />
man på sin fritid? Experimentella studier där olika grupper har utsatts <strong>för</strong><br />
olika typer av påverkan, som olika modeller av träningsprogram, tekniska<br />
inlärningsmodeller etc. har egentligen endast genom<strong>för</strong>ts inom den naturvetenskapligt<br />
relaterade idrottsforskningen.<br />
Mer strikt skolrelaterad forskning lyste med sin frånvaro under en stor<br />
del av 1900 -talet. Visserligen hade den fysiologiska forskningen vid GCI/<br />
GIH (nuvarande Idrottshögskolan), sedan tidigt 1940 -tal, arbetat med att<br />
kartlägga de syretransporterande organens arbetskapacitet i relation till<br />
olika belastningar. Men den mer pedagogiskt inriktade forskningen, där<br />
elever <strong>och</strong> kroppsövningsämnet var i fokus, startade i realiteten inte <strong>för</strong>rän<br />
i slutet av 1960 -talet. Det var bl.a. dåvarande Skolöverstyrelsen som tog<br />
initiativ till att uppmärksamma behovet av forskning kring gymnastikämnets<br />
målsättning <strong>och</strong> utformning. Frågor man ville lyfta fram var hur<br />
undervisningen bedrevs i praktiken <strong>och</strong> hur elevernas inställning till <strong>och</strong><br />
erfarenheter av undervisningen såg ut. Dessutom behandlades gymnastiklärarnas<br />
inställning till frågor om innehåll <strong>och</strong> målsättning. Slutsatserna,<br />
som bland annat idrottspedagogen Lars-Magnus Engström kom fram till,<br />
var att innehållet i undervisningen i stor utsträckning styrdes av lärarens<br />
individuella bakgrund, eget intresse <strong>och</strong> kompetens. Dessutom fanns stora<br />
skillnader vad gällde den tidsmässiga <strong>för</strong>delningen mellan de olika huvudmomenten<br />
som läroplanen <strong>för</strong>eskrev. Den traditionella gymnastiken som<br />
dominerat innehållet i undervisningen fram till andra världskriget hade<br />
mer <strong>och</strong> mer trängts bort under efterkrigstiden till <strong>för</strong>mån <strong>för</strong> bl.a. bollspel<br />
<strong>och</strong> andra idrottsaktiviteter. Exempel på nya bollspel som kom in i undervisningen<br />
var basket <strong>och</strong> volleyboll, vilka passade bra in i den svenska<br />
skolan eftersom de kunde spelas i vanliga gymnastiksalar.<br />
Idrotten som <strong>för</strong>eteelse hade också relativt lätt att ta sig in i gymnastikämnets<br />
värld, då flera av idrottens »attribut« som prestation, konkurrens<br />
<strong>och</strong> tävlingsmoment stämde väl överens med det framväxande samhällets<br />
utveckling. Andra ledord <strong>för</strong> idrottsrörelsen var social fostran <strong>och</strong> individens<br />
karaktärsdaning i form av träning av viljan <strong>och</strong> modet. Dessa ord<br />
passade in i den samhällsanda som var på väg att ta vid. Man ska kanske<br />
inte heller bortse från att gymnastiken, med dess formbundna övningar<br />
också hade fastnat i en form som av många uppfattades som tråkig.<br />
En tvärvetenskaplig undersökning av »undervisningseffekter i gymnastik<br />
i relation till antalet veckotimmar« realiserades mellan åren 1970 – 72 vid<br />
gymnasieskolor i Stockholm, Åmål <strong>och</strong> Örebro. Under Skolöverstyrelsens<br />
ledning genom<strong>för</strong>des ett omfattande utvecklingsprojekt, vilket innebar att<br />
man ville <strong>för</strong>söka studera hur elevernas fysiska status <strong>och</strong> inställning till<br />
fysisk träning varierade i <strong>för</strong>hållande till antalet veckotimmar i ämnet.<br />
158
Change language