Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

läroboksspråket – en flintskallig primadonna?
Men det kan förstås också vara så att det är just läroböckernas språk som
skapar normen för allmänspråket – de går alltså inte i takt med tiden, utan
bestämmer själva takten.
Läroboken och skolutvecklingen
Skolan förändras naturligtvis över tid. Detta har många grunder. Den
kunskapsmassa skolan har att förhålla sig till är inte statisk utan ändras
i takt med att vetenskapen gör olika framsteg. Pedagogiska modeller och
principer växlar, och påverkar i skiftande grad verksamheten ute i klassrummet.
Synen på kunskap, på vad skolans uppgift är och på vad eleverna
ska lära sig varierar likaså. Skolans roll och ställning i samhället skiljer sig
också åt mellan olika perioder.
Utvecklingen inom skolan avspeglas självfallet i läroböckerna. Sådana
förändringar kan därför användas som en förklaring till skillnader man
funnit mellan språket i läroböcker från olika tider. Exempelvis är det som
framgått gymnasieläroboken från 50 -talet som skiljer ut sig i den undersökning
av historieläroböcker som Carin Sandqvist genomfört. Sandqvist
menar att denna boks påtagligt mer komplexa språk kan kopplas till att
gymnasieutbildning förut var förbehållen en mer exklusiv skara: »Det
märks tydligt att den är skriven för en urvalsskola där man kunde ställa
ganska höga krav på elevernas förmåga att läsa texter« framhåller hon
(Sandqvist 1995, s. 155).
Man kan också gå den motsatta vägen och ta avstamp i förändringar i
skolsituationen och se hur sådana avspeglar sig i texten. Ett bra exempel på
forskning med sådana förtecken utgörs av en undersökning av naturkunskapsböcker
från skilda tider som Ulla Ekvall genomfört (rapporterad bl.a.
i Den styrda och styrande läroboken). Ekvall utgår från tre pedagogiska
synsätt – det formativa, det figurativa och det operativa – och studerar hur
det kommer till uttryck i läroböckerna. Alla tre synsätten finns representerade
under skilda tider, men i väsentligt olika proportioner. Detta kan i sin
tur kopplas till hur olika skolideal och syner på samhället dominerat under
olika perioder.
Skolan kan således förklara texten och texten kan förklara skolan. Att
detta dubbelsidiga samband finns är naturligt; text och skola förutsätter
ömsesidigt varandra och förändras i ett dialektiskt samspel.
149