Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

På åttio- och nittiotalet kom bl.a. genusfrågor och kulturella frågor att
få betydelse. Skolans ökande mångfald synliggjorde behovet av nya etiska
ställningstaganden, och »värdegrund« blev ett nytt, centralt begrepp.
Pedagogiken stod inte heller längre ensamt i centrum då det gällde att
formulera de forskningsmässiga frågorna om skolan. Flera, i skolsammanhang
nya, vetenskapliga discipliner utvecklade nu forskning om skolan,
som språkvetare, antropologer, etnicitetsforskare och genusforskare.
Mikrostudier av klassrum bidrog till en mer mångfacetterad bild av hur
elever inte bara formades av skolan utan hur de med sina egna aktiviteter
bidrog till att forma både skolan och sig själva. Skolan sågs inte längre
bara som en plats för passiv socialisering utan som en plats för handling
och iscensättning av olika identiteter. Inspirerade av bl.a. Vygotskys idéer
om det sociala samspelets betydelse för meningsskapande, började man i
skolan tillämpa nya sätt att organisera undervisning. »Klassen« ersattes
med olika slags grupper och lärare började samarbeta med varandra och
med eleverna. Lärare fick också i allt större grad vara med om att formulera
lokala mål utifrån en tämligen övergripande läroplan.
En bit in på det nya seklet har pedagogiskt arbete och ämnesdidaktiska
frågor utvecklats och nya discipliner har etablerats vid universitetens samhällsvetenskapliga
fakulteter. Röster hörs för att det t.o.m. behöver skapas
en ny, utbildningsvetenskaplig fakultet. Frågor om »lärande« diskuteras
dessutom inte längre bara i skolans värld, utan inom allt fler verksamheter
i samhället: på företag och i statliga verk, i frivilligorganisationer och på
universitet.
Det är alltså inte bara skolan, utan även forskningen om skolan som har
genomgått genomgripande förändringar och perspektivskiften. Att göra
jämförelser mellan olika tidsepoker blir därför oerhört svårt. Det är inte
samma fenomen som jämförs och det är inte samma frågor, teorier och
metoder som över tid har styrt hur man har förstått fenomenen.
Fyrtio års skolforskning
– eller hundrafyrtio års skolforskning?
Inte heller i slutet av 1800 -talet var man utan vetenskapligt förankrad skoldiskussion.
Den såg bara så helt annorlunda ut. Filosofin var en disciplin
som inrymde betydligt mer än idag. Också pedagogiska och psykologiska
frågor hanterades av filosofer. Under 1700 -talet skrev t.ex. Rousseau om
vikten av barnens fria växt. Under 1700 -talet, och in på 1800 -talet, verkade
Herbart som filosof och pedagog/didaktiker i Tyskland, och han hade
stort inflytande över det tyska skolsystemets utveckling. På 1900 -talet har
t.ex. John Dewey, filosof och pedagog, haft inflytande på utbildningstänkandet
i såväl USA och Europa som Kina. Om Herbart verkade i en tid av
nytt (del-) statligt skolsystem och nya bildningsideal, verkade Dewey i ett
19