Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

läroboksspråket – en flintskallig primadonna?
tanke framgår inte tillräckligt klart och barnen har heller inte kunnat
uppfatta denna: endast en elev kan sägas ha svarat helt »rätt« på frågan
vad texten i sin helhet handlar om och så mycket som 40 % av eleverna
misslyckas helt att ange det övergripande temat. Inte heller de olika delaspekterna
av huvudtanken förefaller ha uppfattats bra; däremot verkar
eleverna »funnit det lättare att minnas och förstå enskilda fakta än större
sammanhang« (Ekvall 1991, s. 173).
Olika metoder kan naturligtvis också med fördel kombineras. Så görs
exempelvis i Cecilia Almlövs rapport Begriplighetshinder i en gymnasielärobok
i svenska. Almlöv genomförde elevintervjuer som visade att eleverna
tyckte att boken var svårförståelig. Av svaren framgick också att en av
orsakerna till problemen troligen var texternas bristande inre struktur.
Med utgångspunkt i detta redovisar Almlöv en textanalys som tar upp
både textbindning (referentbindning, satskonnektion och tematik) och
aspekter som disposition och »hypertematisk« struktur, dvs. textens uppbyggnad
med avseende på de delaspekter som textens övergripande tema
kan uppdelas i. De problem som finns med begripligheten förefaller ha
sin grund i brister på flera plan. Den tematiska analysen visar att »texten
innehöll alltför många delmoment, för att dessa på ett naturligt och logiskt
sätt skulle bindas samman till en enhet« (Almlöv 1991, s. 27). I fråga om
referentbindningarna fanns problem i form av bristande variation och för
låg styrka hos bindningarna. Alltför svaga bindningar tycks också vara ett
bekymmer beträffande satskonnektionen.
143
De första TV-sändningarna
väckte stor
uppmärksamhet vid
Hantverksmässan i
mitten på 50-talet