Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Ett bra språk?
– begriplig och intressant?, och det är tänkt att illustrera makrostrukturella
förhållanden. Ekvall anför följande meningar ur en bok för årskurs 4:
140
Ett annat ogräs i gräsmattan är grobladet. Det användes förr som plåster.
Det brukar också finnas gott om klöverblad och har du tur hittar du kanske
de två små blommorna ögontröst och teveronika.
(Ekvall 1995, s. 54)
Ekvall framhåller att det är svårt att sammanfatta huvudtanken i detta
stycke; den skyms av »alltför många ovidkommande upplysningar«. Exempelvis
är upplysningen att groblad använts som plåster perifer, men framhålls
ändå tydligt genom att den fått en egen mening. Likaså är sista
meningen lite förvirrande eftersom »tur« förmodligen för tankarna till fyrklöver
och inte till de betydligt mindre kända ögontröst och teveronika. Läsprocessen
kan därför tänkas få vissa komplikationer; läsaren kan t.ex. antas
behöva överväga om de båda aktuella örterna också anses vara lyckobringande,
eller på annat sätt försöka förstå varför det är turligt att få se dem.
De textlingvistiska undersökningarna ger anledning till kritiska reflektioner
över läroböckerna: de framstår som plottriga med lösryckta fakta i
en oklar blandning. De bör därför vara svåra att förstå, och inte heller
den bästa förebilden för elevernas eget skrivande. I detta avsnitt ska jag
behandla arbeten som mer renodlat tagit fasta på sådana funktionella
aspekter. Jag inleder med att ta upp om läroböckerna kan anses förståeliga,
och går därefter in på frågor relaterade till språk- och kunskapsutveckling.
Att eleverna måste kunna förstå sina läroböcker torde alla vara överens
om. Men hur ska man ska kunna avgöra om så är fallet?
En läsbar och begriplig text?
Det finns två principiellt olika sätt att närma sig frågan om en text är förståelig
eller inte. Det första är att begripligheten hos en text är något som
finns hos själva texten, en text är i sig mer eller mindre lättillgänglig. Svårighetsgraden
hos texten blir då något som kan mätas generellt: man kan
ställa upp en allmän måttstock som graderar texter i fråga om deras lätt-
eller svårtillgänglighet, bara man hittar de egenskaper som gör texten svår.
Man kan t.ex. anta att en komplicerad meningsbyggnad och många ovanliga
ord gör en text svår att läsa. Därefter kan man bedöma en viss texts
läsbarhet genom att undersöka hur den ser ut i dessa avseenden. Helst bör
man då göra detta på ett sätt som skapar förutsättningar för att jämföra