Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

I väntan på ett föredrag
kobran, nallen och majjen
mellan ensamlevande och grupplevande djur. En liknade funktion har även
i samma mening, som signalerar hur innehållet i den efterföljande bisatsen
är kopplat till huvudsatsen.
Den dynamiska kopplingen betecknas ofta som tematik, och utgår från
att varje mening kan tänkas innehålla dels något som redan är känt och
som därför utgör utgångspunkten (temat) för meningen, dels något som
är ny information och som alltså tillkommer (temat). Temat i den första
meningen i biologiboken kan sägas vara »kommunikationen mellan de
olika individerna« och det nya vi får veta är att denna ofta resulterar i
»gruppbildningar av olika storlek och styrka«. I mening två är gruppbildningarna
temat, och den tillkommande informationen att hjord, flock etc.
är uttryck för sådana bildningar.
En annan infallsvinkel till hur texter hänger samman utgår från hur
vi som läsare hanterar informationen i dem. När vi läst en text, eller ett
avsnitt ur en text, kan vi vanligen sammanfatta innehållet. Utdraget ur
biologiläroboken skulle t.ex. kunna sammanfattas med att det handlar om
kommunikation och socialt beteende hos djur. Allmänt kan vi vid läsning
av en text tänkas organisera dess innehåll i en s.k. makrostruktur: innehållet
i enskilda meningar och satser omformas till propositioner som i sin tur
kan kopplas samman till propositioner på högre nivå, t.ex. huvudtanken i
ett stycke eller ämnet för ett avsnitt.
För att en sådan makrostruktur ska kunna skapas måste vi på skilda
sätt bearbeta informationen. Vissa saker utesluts, andra läggs till osv.
För att kunna göra detta utnyttjar vi en rad markörer av olika slag.
Styckeindelning, rubriker, sammanfattande och vägledande textavsnitt
m.m. är faktorer som styr vad vi kommer att uppfatta som centralt och
viktigt, liksom textstoffets disposition i form av ordningsföljd och annat.
Våra kunskaper både om världen i allmänhet och om hur texter normalt
är uppbyggda spelar också stor roll. Från denna utgångspunkt blir alltså
textläsning och textförståelse grundfaktorer inom textlingvistiken.
Går vi nu över till att ge några exempel på textlingvistiska studier av
läroböcker kan en uppsats av Lars Melin, Textbindning i läroböcker,
tjäna som prov på en textbindningsundersökning. Melin har undersökt
bl.a. referentbindning, konnektion och tematik i läroböcker. I en artikel
med den belysande rubriken »Grafisk pyttipanna« har Melin också studerat
sådant som text och grafisk form i olika avsnitt av läroböcker.
Ett bra exempel på en undersökning av makrostruktur är Ulla Ekvalls
Läroboken – begriplig och intressant? I denna analyserar hon grafisk
138