Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

läroboksspråket – en flintskallig primadonna?
att det finns gott om långa substantivfraser där framför allt prepositioner
kopplar samman olika begrepp: Kommunikationen mellan de olika individerna
inom en art, uttryck för sådana temporära eller mer permanenta
samhällsbildningar hos olika djur, exempel på en högt organiserad samhällsbildning
med stark differentiering mellan individerna.
Läroboken som text
Kvantitativa stilistiska undersökningar kan ge en noggrann beskrivning av
ordförråd, meningsbyggnad m.m. i en text. Däremot har de vanligen inte
givit särskilt mycket information om texten som text: hur den är disponerad,
hur dess olika delar knyts samman etc. Under 70 -talet började man
emellertid att intressera sig allt mer för sådana frågor, och den del av språkvetenskapen
som brukar benämnas textlingvistik växte fram.
Grundfrågan inom textlingvistiken kan sägas vara hur man ska förstå
och beskriva att en text är en sammanhållen helhet. Det är ju nämligen
uppenbart att en normal text inte består av en samling lösryckta meningar,
utan att dessa hänger samman på skilda vis. Det är också tydligt att det
finns en ordning mellan en texts delar; om man kastar om ordningsföljden
mellan t.ex. styckena i ett avsnitt eller meningarna inom ett stycke blir
framställningen vanligen avvikande på skilda sätt, kanske t.o.m. helt obegriplig.
Vidare gäller att det normalt finns ett överordnat tema eller ämne
för hela texten, som bildar en sammanhållande ram för framställningen
och skapar en röd tråd vid tolkningen av dess delar.
Innan jag går in på vad man funnit i några textlingvistiska undersökningar
ska jag kort beröra en del grundläggande begrepp inom området.
En sida av texters sammanhang är att det finns länkar mellan de olika
meningarna och satserna, s.k. textbindning. Här har man framför allt uppmärksammat
tre aspekter: en betydelsemässig, en logisk och en dynamisk.
Den betydelsemässiga benämns vanligen referentbindning och uppnås
genom att orden i texten är semantiskt knutna till varandra; de refererar
till begrepp som på skilda sätt hänger samman. I det ovan redovisade
exemplet ur en biologibok för gymnasiet kan man t.ex. se att orden socialt
beteende återfinns både i den sista och i den näst sista meningen. Orden
gruppbildningar och samhällsbildningar i de bägge första meningarna
syftar också på samma begrepp, även om uttrycket varieras något. Mellan
djur i mening två och insekter i mening tre finns också en klar koppling,
det ena begreppet är överordnat det andra.
Den logiska bindningen kallas (sats)konnektion och utgörs av ord och
uttryck som signalerar sambanden mellan olika företeelser. Detta görs vanligen
med hjälp av konjunktioner, konjunktionella adverb och liknande,
som t.ex. men, därför, ändå. I utdraget ur biologiboken är emellertid
i mening fyra ett exempel på en sådan signal: det framhåller skillnaden
137