Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
gymnasisternas språk det språk som de vuxna skribenterna till bruksprosatexterna
använde sig av?
Inom Skrivsyntax-projektet fungerade alltså läroböckerna uttalat som
förebild; en del av normen för det språk eleverna skulle erövra med hjälp av
skolans skrivundervisning. Men läroböcker kan naturligtvis även undersökas
som ett intressant textslag i sig själv, och under 60 - och 70 -talet
utfördes också studier av denna typ. Ett bra exempel utgörs av Sylvia
Danielsons Läroboksspråk som redovisar en undersökning av läroböcker
beträffande kvantitativa aspekter på ordförråd och syntax.
Vilken bild av läroboksspråket gav då denna typ av undersökningar?
Svaret var i allt väsentligt samstämmigt: de studerade läroböckerna hade
ett tämligen koncentrerat och faktamättat språk. I fråga om ordklassfördelningar
präglades de av en opersonlig och s.k. nominal stil, dvs. det fanns
många substantiv och adjektiv men däremot få verb och adverb. Detta är
ett stildrag läroböckerna har gemensamt med många andra innehållstunga
genrer. Nominal stil förekommer exempelvis ofta i vetenskaplig prosa.
Även studierna av ordförrådet pekar i samma riktning. Här fanns en tendens
till många ovanliga ord, vilket visar på en precis och innehållstung
ordskatt. Syntaktiskt fanns färre utmärkande drag. Vad man kan notera
är att bisatser förekom något sparsamt. Speciellt var det relativa bisatser
som undveks; substantiven modifierades i stället ofta med adjektiv. Det är
snarare orden än syntaxen som får bära upp informationen.
Jag ska avsluta detta parti om kvantitativ textanalys med grammatiska
förtecken med ett litet textutdrag som illustrerar vad denna typ av undersökningar
kan fånga. I Bruksprosa används ett exempel ur en biologilärobok
för gymnasiet för att visa texten bakom siffrorna. Följande är ett
avsnitt från detta exempel.
136
Kommunikationen mellan de olika individerna inom en art resulterar ofta i
gruppbildningar av olika storlek och styrka. Beteckningar som hjord, flock,
stim och koloni är uttryck för sådana temporära eller mer permanenta samhällsbildningar
hos olika djur. Hos insekterna möter vi exempel på en högt
organiserad samhällsbildning med stark differentiering mellan individerna
(del 1, s. 87). I etologisk mening räknar man emellertid också fortplantningsbeteende,
vård av avkomma m.m. till socialt beteende, även när det
gäller arter som i övrigt lever solitärt, dvs. inte bildar samhällen. En av
förutsättningarna för ett socialt beteende är att individerna kan känna igen
varandra och att en kommunikation kan åstadkommas mellan dem.
(Westman 1974, s. 223)
Man kan här tydligt se att substantiven är många medan verben är få. I de
tre första meningarna finns exempelvis 21 substantiv men endast tre verb.
Likaså lägger man lätt märke till de innehållsmättade, relativt ovanliga
och ofta ganska långa orden, t.ex. samhällsbildningar, permanenta, etologisk,
fortplantningsbeteende. Vad gäller meningsbyggnaden dominerar
huvudsatserna; bara två av de sammanlagt fem meningarna innehåller
bisatser. Att meningarna trots detta inte är särskilt korta beror främst på