Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

läroboksspråket – en flintskallig primadonna?
Jag inleder med att redogöra för några undersökningar av de första
slaget, varefter jag går in på den andra typen, textlingvistiska studier.
Kvantitativ stilistik
Ett typiskt exempel på hur man beskrivit språket i läroböcker utgörs av
Margareta Westmans Bruksprosa. I denna studeras texter från fyra bruksprosagenrer:
informativa broschyrer, tidningsartiklar, debattartiklar och
läroböcker, samtliga från sent 60 -tal och tidigt 70 -tal. Läroboksmaterialet
utgörs av cirka 20 texter från gymnasieböcker i biologi, samhällskunskap,
historia, religionskunskap, psykologi och socialkunskap. Texterna
undersöks bl.a. med avseende på ordklassfördelningar, ordförråd och
meningsbyggnad. Sammanbindningen av stycken och meningar med hjälp
av olika ord och konstruktioner uppmärksammas också. Även andra,
mindre strikt grammatiska företeelser studeras, t.ex. bruket av »extratextuellt«
material i form av bildtexter, fotnoter etc. och grafiska förhållanden
som rubriker och styckeindelning.
Vad är det nu som är typiskt med Bruksprosa? För det första är det själva
undersökningsobjektet, samtida bruksprosa. Ett ökat intresse för denna
typ av texter hade börjat växa fram under 60 -talet. Tidigare hade man inte
ägnat detta slag av mer oglamoröst vardagsspråk mycket uppmärksamhet.
För det andra är det metoden: att göra kvantitativa beräkningar av
framför allt grammatiska företeelser. Denna typ av kvantitativt inriktad
stilistik hade också börjat komma allt mer i ropet under slutet av 60 -talet.
Ett av flera skäl till detta var att en kvantitativ metod, där frekvensen för
entydigt definierade enheter som satsdelar, ordklasser och ordformer stod
i centrum, tedde sig som välgörande objektiv och »vetenskaplig« i jämförelse
med de angreppssätt som tidigare ofta använts. En kvantitativ metod
gav vidare möjligheter till jämförelser med andra material och man kunde
därför få en god uppfattning om hur språket skilde sig åt mellan olika
brukssituationer och hur olika faktorer påverkade språkanvändningen.
Som framgått är läroböcker ett av fyra textslag som undersöks i
Bruksprosa. Läroböckerna har inkluderats på grund av deras »centrala
roll både som huvudtyp av bruksprosa och som mönsterbildare i skolan«
(Westman. 1974, s. 13). Bruksprosa-undersökningen var i sin tur en del
av ett större projekt, Skrivsyntax. Detta var inriktat mot grundläggande
forskning kring frågor som rörde skrivträningen i skolan. En viktig del
utgjordes av en undersökning av gymnasisters skrivande, presenterad bl.a.
i den vitt spridda boken Gymnasistsvenska, av Tor G. Hultman och
Margareta Westman. I denna studerades om gymnasisterna hade nått
målet att behärska »den slitstarka bruksprosan«, som det uttrycktes i läroplanen.
Resultaten från undersökningen av de fyra bruksprosagenrerna
fungerade därvid som jämförelseobjekt: i hur stor utsträckning liknade
135