Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kobran, <strong>nallen</strong> <strong>och</strong> <strong>majjen</strong><br />
Det är lätt att i Dahlbäcks uppsats känna igen ett filosofiskt grundmönster<br />
<strong>för</strong> analys – som <strong>för</strong> all del också rymmer väsentligt skilda sätt att se på<br />
analys <strong>och</strong> begrepp – som karaktäriseras av en inriktning mot logik (korrekta<br />
slutledningar, motsägelsefrihet) <strong>och</strong> definitioner. Språklig (formell)<br />
klarhet <strong>och</strong> exakthet är ledstjärnor. Till mönstret hör också ett kritiskt<br />
ifrågasättande (av allting utom den egna analysens yttersta kulturella <strong>och</strong><br />
personliga <strong>för</strong>utsättningar), inte minst en vilja att pröva <strong>för</strong>eslagna definitioner<br />
till det yttersta. Helheten prövas väsentligen genom delen i kan man<br />
säga cartesiansk anda. Till mönstret hör också en benägenhet att anse vardagliga,<br />
konstnärliga <strong>och</strong> känslomässiga uttryckssätt som mindre exakta,<br />
<strong>och</strong> därmed mindre intressanta, än »strikt vetenskapliga«, annat än som<br />
<strong>för</strong>emål <strong>för</strong> kritik alltså.<br />
Formulerat sålunda kan mycket rymmas inom mönstret. Vilket inte<br />
betyder att det är helt gränslöst. Man kan rymma den sokratiska begreppsanalysen,<br />
cartesianskt sökande efter fasta utgångspunkter <strong>och</strong> den »vetenskapliga<br />
filosofi« som efter andra världskriget gjort begreppsanalys till<br />
ett egenvärde inom vissa filosofiska traditioner. På gränsen därtill står en<br />
mera öppen inriktning mot analys <strong>och</strong> precisering med utgångspunkt i<br />
existerande språkbruk; Arne Næss’ bok Empirisk semantik visar tydligt<br />
mönstret. Det kan där<strong>för</strong> vara värt att ta upp några tankar i Næss’ bok<br />
som <strong>för</strong>beredelse till en diskussion om var<strong>för</strong> filosofer (av facket) i så ringa<br />
utsträckning ägnat sig åt analys av läromedel.<br />
Nyckelbegrepp hos Næss är precisering (<strong>och</strong> deprecisering) av satser.<br />
Något <strong>för</strong>enklat är en sats precisare än en annan om den medger färre<br />
rimliga tolkningar än den andra. Kortare uttryckt: en precisering minskar<br />
antalet rimliga tolkningar. En bakomliggande tanke är att ju precisare<br />
uttryck desto bättre. Det gäller åtminstone om målet är sakligt meningsutbyte,<br />
vilket är vad Næss’ bok syftar till.<br />
I Næss’ bok finns också ett kort avsnitt om deprecisering <strong>och</strong> popularisering.<br />
Popularisering definieras genom en jäm<strong>för</strong>else med en fackvetenskaplig<br />
framställning. Den fordrar mindre <strong>för</strong>kunskap, ord<strong>för</strong>råd<br />
eller koncentrations<strong>för</strong>måga. En popularisering är emellertid inte nödvändigtvis<br />
en deprecisering, ty de är ofta inte jäm<strong>för</strong>bara. För att en sats skall<br />
bedömas som precisare eller oprecisare än en annan <strong>för</strong>utsätts ett sammanhang<br />
där de kan jäm<strong>för</strong>as. »Om den vetenskapliga framställningen är<br />
svårbegriplig <strong>för</strong> den publik som populariseringen är avsedd <strong>för</strong>, blir den<br />
vetenskapliga framställningen <strong>för</strong> denna publik gärna mindre precis än<br />
populariseringen.« (s. 57)<br />
Næss’ sätt att närma sig textanalys befinner sig på gränsen till de mera<br />
typiskt begreppsanalytiska. Ett skäl att se den som mer öppen är att den har<br />
en känslighet <strong>för</strong> olika språkbruk <strong>och</strong> vad som är rimligt i olika sammanhang<br />
<strong>och</strong> <strong>för</strong> olika grupper. Å andra sidan är den i sin egen uppbyggnad<br />
typiskt begreppsanalytisk. Det gäller både hans egna definitioner <strong>och</strong> <strong>för</strong>eträdet<br />
<strong>för</strong> fackvetenskap att avgöra »djup <strong>och</strong> klarhet« i satsers tankeinnehåll.<br />
Hans begrepp »intentionsdjup« visar tydligt detta genom att det<br />
124
Change language