Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Om denna är han betydligt vagare – och det är kanske det som ger upphov
till en undran. Kanske är han ändå fångad av en traditionell analys i termer
av mål-medel och med ett godtagande av en kategorisk gräns mellan information
och värdering. Å andra sidan talar han varmt om det kvalitativa
och vikten av att citera, kommentera och utlägga. Då närmar han sig en
helt annan undersökningstradition, den hermeneutiska. Undersökningens
mål är då att få texten själv att tala. Undersökningen blir dialogisk
snarare än målrationell (monologisk, instrumentell). Följer man mönstret
i Appendix tror jag de flesta texters egen röst dövas. Hur de två sidorna
skulle kunna förenas sida vid sida förstår jag inte.
Thomas Anderbergs studie sägs vara en pilotstudie. Jag har inte hittat
några spår av efterföljare, åtminstone inte bland filosofer. Kanske kluvenheten,
den sympatiska kluvenheten, är en del av förklaringen.
Att sätta läroböcker på spel
Här skall jag närmare gå in på magister Carl Jonas Dahlbäcks charmerande
Om logikens studium vid elementarläroverken jemte granskning af
några hit hörande läroböcker.
Magister Dahlbäck skriver till »den formela« logikens försvar, som den
kanske viktigaste sidan och fulländningen av »den formela bildningen«.
När det gäller elementarläroverken är det välbetänkt, säger Dahlbäck att
120
... såsom nu gällande N. läroverksstadga bjuder, låta logiken, som uteslutande
handlar om tankeförmågan och gifver reglerna för hennes verksamhet,
inträda såsom ett särskildt läroämne i elementarläroverkets sista klass
och utgöra fulländningen af lärjungens formela bildning. Först genom
studium af detta ämne kan han direkt utbilda sin förmåga af vetande i allmänhet
och lära sig att i hvarje förekommande fall skilja det klara från det
dunkla, det sanna från det falska, förståendets fixa begrepp från fantasiens
fladdrande bilder. (s. 7)
Dahlbäck har mycket bestämda idéer om vad den riktiga logiken i en skolbok
skall vara. Framför allt vill han rensa den från underliggande metafysiska
system och därvidlag endast behålla »det bästa af den vetenskapliga
logikens innehåll, sådant nemligen, som i den högre vetenskapens ljus
befunnits vara fast grundadt« (s. 14). Men detta gäller endast skolboken.
Ytterst är även logiken grundad i »den egentliga filosofien« – metafysiken
och psykologien – enligt Dahlbäck. Skolböckerna skall »i kort sammandrag,
framställa reglerna för tänkandet« (s. 14).
En kritisk läsare kan – delvis med hjälp av det historiska avståndets
hjälp – knappast undgå att märka att även den »formela logik« Dahlbäck
förespråkar är nog så genomträngd av metafysik. Han vänder sig mot
vissa former av metafysik. Speciellt gäller det »den Hegelska spekulatio-