Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Anderberg resonerar kring läroplanens (Lgr 69) formuleringar, där det
bland annat står att skolan skall vara demokratisk och fostra till medinflytande
och medansvar. Det sägs också i målbeskrivningarna för ämnet
samhällskunskap att undervisningen skall söka levandegöra »de grundläggande
idéerna i vår demokratiska livssyn« (s. 4). Anderberg ger alltså en
grundläggande tolkning av målen, med det i texten givna som en utgångspunkt.
Han väver detta samman med en vidare (filosofisk) diskussion om
demokratibegreppet. Det är en styrka att Anderberg inte försöker göra en
precis definition av demokrati och demokratiska värderingar. Om en sådan
kan aldrig full enighet uppnås. Vi kan däremot enas om exempel och ett
antal relevanta delteman som hör till huvudtemat, till exempel folkstyre,
möjlighet till inflytande, tolerans och likaberättigande mellan människor.
Undersökningen genomfördes så att ett antal frågor (14) utgjorde
mallen; det följande urvalet ger en inblick:
118
1. Berörs olika människors (a) reella och (b) formella möjligheter
att delta i politiskt arbete av olika slag och på
skilda nivåer?
2. Berörs olika människors – t.ex. invandrares, mäns, kvinnors,
skilda gruppers – (a) formella och (b) reella möjligheter
att påverka sin situation i olika frågor
4. Berörs (diskuteras och konkretiseras) i texten grundläggande
demokratiska värderingar (principer om rättvisa,
hänsyn, solidaritet, tolerans, samverkan och likaberättigande
mellan människor)?
8. Berörs hur det politiska systemet i region och stat är
uppbyggt och hur det fungerar sett ur statens, partiernas,
organisationernas och den enskildes synpunkt?
(Följdfråga: Berörs i detta sammanhang likheter och
skillnader mellan exempelvis organisationer, partier
och byalag (organisationer här = intresseorganisationer
som LO, SAF, TCO)? (s. 8).
Alla frågor i mallen utom en börjar »Berörs ...«. Undantaget är en fråga om
bildmaterialet som börjar »Belyses ...«. Med utgångspunkt i dessa textutpekande
frågor markerades relevanta textbitar, samtidigt angavs textens
karaktär (beskrivande, refererande eller värderande) och berättarperspektiv
(lärobokens egen eller andras, genom citat eller intervju etc.). Dessutom
användes en väsentlighetsgradering: »perifert« eller »centralt«. Det kvantitativa
bestod i att orden i markerade avsnitt räknades. Resultaten framställs
i tabeller kompletterade med muntliga beskrivningar. Svårigheter
under undersökningen redovisas generöst.
En fördel med denna typ av undersökning är, säger Anderberg, att »inte
bara det explicita innehållet, dvs. det som läroboksförfattarna avsett motsvara
önskemålen i läroplanerna, utan också det antydda och implicita«
framkommer. Skall man vara riktigt försiktig får man nog nöja sig med att