Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

filosofiska analyser av pedagogiska texter - och bristen på sådana
Ett exempel:
Behandlingen av demokratifrågor i läromedel
Thomas Anderbergs bok med den försiktiga – och rättvisande – titeln
Några aspekter på behandlingen av demokratifrågor i läromedel är ett
bra exempel på vad man kan åstadkomma inom ramen för det typiska
analysmönstret. Den uppvisar naturligtvis också drag som inte stämmer
med mönstret.
Thomas Anderbergs undersökning kallas en temaundersökning och
den utfördes på uppdrag av Skolöverstyrelsens läromedelsnämnd. I
»Läromedelsnämndens förord«, undertecknat av Birgitta Ulvhammar och
Bertil Börjeson, sägs att temagranskning av läromedel inte är något nytt.
Sådana har tidigare genomförts av statens läroboksnämnd, i allmänhet
som förstärkta efterhandsgranskningar, jämfört med de löpande obligatoriska
förhandsgranskningar som hörde till (den dåvarande) nämndens
uppdrag. Bakgrunden till uppdraget var dels diskussioner om demokratibegreppet
och dess roll i skolundervisningen, dels diskussioner om en
utvecklad metodik för temagranskning. Thomas Anderberg fick uppdraget
att göra en pilotundersökning. Resultatet blev, enligt Anderberg i
»Författarens förord«, mer en undersökning av själva undersökningen än
det kanske var tänkt, därav den publicerade undersökningens undertitel:
»En pilotundersökning och en studie i undersökningsmetodik.« Jag citerar
från Thomas Anderbergs inledning:
Läromedelsnämnden tar med denna initiativgranskning – föranstaltad i
nämndens redogörelse 1979-03-08 – ett stort steg utanför sitt vanliga verksamhetsområde.
För det första är detta det första exemplet på en kvantitativ
läromedelsgranskning som äger rum i nämndens regi; för det andra är detta
dess första, beslutade och genomförda, jämförande undersökning, vilken
alltså utförs på ett antal redan – på brukligt sätt – granskade och godkända
böcker i samhällskunskap. (s. 1)
Studien »tar upp frågan hur demokratibegreppet och ett antal väsentliga
demokratiska värderingar presenteras i tre läromedelspaket i samhällskunskap
för grundskolans högstadium«. (s. 1) Studiens karaktär av pilotprojekt
förklaras sålunda: »Detta inte främst på grund av att angreppsmetoden
skulle vara ny – strukturellt-kvantitativa undersökningar av läromedel
har tidigare genomförts, också i Sverige – utan för att frågeställningarna
denna gång, på grund av ämnets karaktär, fått en mer ospecificerad, generell
karaktär.« (s. 1)
Han resonerar först omkring demokratibegreppet och avgränsar sedan
vissa delteman (frågeställningar) som hör till »demokratibegreppet och
väsentliga demokratiska värderingar« (s. 3– 9). Dessa delteman preciserar
undersökningens inriktning.
117