Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
mening som till exempel pedagoger i mångt och mycket ägnat sig åt i
ganska många år. Att säga att de akademiska pedagogerna – under de sista
40 åren? – kolonialiserat fältet (och marknaden) för läroboksanalyser, och
analyser av andra pedagogiska texter, är nog en viss överdrift. Men kanske
inte så mycket.
Tillbaka till där jag befann mig.
Den typiska analysen
Under mitt sökande tog jag fram en del «läroboksanalyser« (-granskningar).
Jag tyckte ett mönster upprepade sig, närmast en standardform,
som kan illustreras med hjälp av en rapport från teologiska institutionens
tematermin i Uppsala, Livsfrågor och läromedel – En undersökning av
förhållandet mellan Lgy 70 och basläromedel i religionskunskap samt ett
försök till konstruktiv kritik. Dess syfte är:
114
a) att tolka läroplanen
b) att undersöka hur livsfrågorna faktiskt behandlas i
läroböckerna
c) att jämföra resultaten av a och b.
Det anförda arbetet är ett studentarbete, alltså gjort av personer utan
egentlig tidigare forskningserfarenhet. Det är därmed också utfört med ett
ständigt sneglande på »recepten«. Det gör det emellertid också tydligt hur
byggnadsställningarna ser ut. I stort sett samma ansats återkommer gång
efter gång i de analyser jag studerat.
Uppgiften (a) innebär att man först söker olika rimliga tolkningar, med
hjälp av förarbeten och andra auktoritativa kommentarer. Målet är att
lägga fram en tolkning som både är rimlig och som stämmer med avsikterna
»bakom« läroplanen. Dessutom skall tolkningen vara så precis att
man med viss grad av säkerhet kan uttala sig om och i vilken utsträckning
en lärobok uppfyller läroplanens mål. Detta sista krav är främst ett krav
på undersökningen, som i sig kan komma i konflikt med uppgiften att ge
en tolkning som uttrycker »läroplanens avsikter«.
Målet för uppgiften (b) är att åstadkomma en innehållsbeskrivning av
läroböckerna, vilket i exemplet gäller det som rimligen hör till »livsfrågor«.
För att uppnå målet skall man särskilja olika frågor/teman/delämnen och
ange ett (mer eller mindre kvantitativt) mått på hur mycket av utrymmet i
en bok som respektive fråga/tema/delämne upptar.
Sammanfattningsvis är det typiska analysmönstret följande: Analysen
skall genom en klassificerande tolkning beskriva såväl läroböckernas innehåll
som innehållet i läroplans- och andra målformuleringar. Beskrivningen
skall vara sådan att överensstämmelsen eller bristen på sådan mellan läroplan
(mål) och lärobok/texter (medel) framgår klart och tydligt