Vilmas ratar Kina för Japan - Exakta
Vilmas ratar Kina för Japan - Exakta Vilmas ratar Kina för Japan - Exakta
28 Tema kost & hälsa Generna styr hur vi ska äta Om maten är nyttig eller inte, kan bero på generna. Att äta mycket fibrer kan till exempel vara negativt för personer med en viss genvariant. Fett eller kolhydrater? Det beror också på dina gener. Men än är det alldeles för tidigt att basera kostråden på gentester. text: carina malm Foto: lunds uniVersitet De senaste cirka sex åren har kunskapen om hur våra gener påverkar samspelet mellan kost och hälsa vuxit fram. Marju Orho-Melander är professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet. Hon identifierar genetiska faktorer som är viktiga för typ 2-diabetes och studerar hur dessa samspelar med kosten. – Vilken mat som är nyttig kan bero på vilka genetiska variationer man har. Det gäller bland annat fullkorn och fiberrik mat, som generellt minskar risken för typ 2-diabetes och hjärtkärl-sjukdomar. Våra resultat tyder på att detta bara gäller personer som inte har en genetisk riskvariant av den starkaste riskgenen för typ 2-diabetes. Hon berättar att det handlar om cirka sju procent av Sveriges befolkning, som har ärvt denna riskvariant från båda föräldrarna och som inte verkar ha någon fördel av att äta mycket fullkorn och fibrer. Forskarna har även sett att de som har en defekt variant av en glukos- och insulinreglerande gen får ett ökat skydd mot diabetes, om de äter mycket fett. Det gäller dock mindre än tio procent av befolkningen, medan cirka 60 procent i stället får en skyddande effekt av kolhydrater. – Vi har också sett olika resultat för kvinnor och män. Kvinnor verkar generellt ha en fördel av att äta mer fett och mindre kolhydrater, medan det är tvärtom för män. Därför kan varken en lågfett- eller lågkolhydratskost skydda alla från typ 2-diabetes. ärftlig risk för fetma Våra arvsanlag ökar även risken för fetma. I den bemärkelsen är livet orättvist för de runt 30 procent av européerna, som bär på en viss variant av den aptitreglerande ”fetmagenen” FTO. – De som har riskvarianten har svårare att bli mätta och väljer även mer kaloririk mat med mycket fett och socker. Samtidigt verkar det som om de behöver mindre energi för sin vikt. Det kan kännas lite orättvist. Den ökade risken försvinner dock helt med motion och en fettsnål kost. Marju Orho-Melander påpekar att forskningen bygger på epidemiologiska studier av data från Malmö Kost Cancerstudien, som startade i början av 90-talet och omfattar 28 000 personer. Deltagarnas genom har kartlagts och kopplats till kostvanor och sjukdomar. Nu fortsätter studierna bland annat av hur genetiskt olika individer reagerar på en viss kost. Man ska även titta på effekten av olika sorters fett och kartlägga fler gener som är viktiga i samspelet mellan kost och hälsa. Marju Orho-Melander säger att det inte finns några kostråd som är optimala för alla. – Man måste vara väldigt försiktig, när man går ut med råd till hela befolkningen. Jag tror att vi kommer att behöva ”det är alldeles för tidigt att basera kostråden på gentester”, säger marju orhomelander, professor i genetisk epidemiologi. individanpassa kostråden i framtiden. – Det som oroar mig när det gäller extrema dieter som LCHF, är att risken för hjärtinfarkt och cancer ökar för personer med vissa gener – även om de går ner i vikt. titta på släkten Flera företag säljer redan i dag genetiska tester och erbjuder individuella kostråd. Dessa tester är mest att betrakta som en kul grej, menar Marju Orho-Melander. – I dag finns det ingen som kan tolka dessa tester, det är alldeles för tidigt. Vi är precis i början av att förstå sambandet mellan gener och de stora folksjukdomarna. Dessutom kan ett test som görs i dag se helt olika ut om tio år. Vi påverkas bara till hälften av våra gener och till hälften av vår livsstil och man känner i dag bara till en liten del av de genetiska faktorerna bakom risken. Hon tror att det kan ta upp till tjugo år, innan det blir meningsfullt med kostråd baserade på gentester. Tills vidare kan man studera sina släktingar. Om det finns många med vissa sjukdomar i släkten, är det extra viktigt att ändra sin livsstil. – Så länge som det inte finns något bättre, skulle jag följa Livsmedelsverkets kostråd, det vill säga äta mycket frukt och grönt, undvika dåliga kolhydrater, äta mindre rött kött och charkuterier samt välja bra fett från fisk, växtoljor, nötter och frön. LIVSMEDEL I FOKUS 5 | 2013
mai-lis hellenius: Kostråden vilar på säker grund Byt ut mättat fett mot enkel- och fleromättat. Det säger Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention, Karolinska Institutet, som menar att dagens officiella kostråd vilar på en säker vetenskaplig grund. text: carina malm Foto: anna molander För hJärt-lunGFonden Mai-Lis Hellénius är även överläkare på Livsstilsmottagningen vid Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Hon har länge förespråkat den så kallade medelhavskosten, som bygger på grönsaker, baljväxter, fisk, skaldjur, nötter, mandel och olivolja – det vill säga det som var basmat i medelhavsländerna fram till 1970-talet. – Det är den kost som är mest och bäst utforskad. Vi har även sett behandlingsmässiga effekter. När folk har ändrat matvanor har risken för hjärtinfarkt minskat. I dag vet man också varför. Mai-Lis Hellénius säger att det är kombinationen av dessa livsmedel som har positiv effekt på vikt, blodtryck, blodfetter och blodsocker. Hon tycker egentligen att det är fel att kalla det medelhavsmat, eftersom människorna runt Medelhavet allt mer överger den gamla basmaten. – Det behöver heller inte vara medelhavsprodukter. Det går lika bra med motsvarande nordiska råvaror och rapsolja, men vi behöver även de fleromättade fetter som finns i solros- och majsolja, nötter och mandel. viktigt att byta fett Hon säger att det är viktigt att byta ut mättade fetter mot enkel- och fleromättade. – Medelhavsmaten är ingen lågfettkost, men den innehåller mycket omättat fett och lite mättat, det vill säga fett med en högre kvalitet än det animaliska fett som är basen här uppe i Norden. Olivoljan med bra fettkvalitet och mängder av antioxidanter är basfettet. – I dag har man mycket djupare kunskaper om olika fettsyrors hälsoeffekter. Mättat fett ökar inte bara risken för hjärtkärl-sjukdom, utan även för bukfetma, inflammationer i hjärnan och leverförfettning. Det påverkar även humöret och insulinkänsligheten. Mai-Lis Hellénius säger att hon är orolig över svenskarnas ökade konsumtion av mättat fett. – Kolesterolnivåerna har börjat vända uppåt igen och det finns risk för att den nedåtgående trenden i antalet hjärtinfarkter kommer att vända, framför allt hos unga och lågutbildade. Fettrenden går stick i stäv mot vad forskningen säger. Att äta mycket mättat fett är en risk, även om man går ner i vikt. Mai-Lis Hellénius tycker varken att vi ska vara rädda för fett eller kolhydrater, men bli mer kvalitetsmedvetna. – Vi måste fortsätta att kämpa mot läsk och lösgodis, men får inte ta bort schyssta kolhydrater, som frukt, grönsaker, ärter, bönor och fullkornsprodukter. – Många, framför allt män, äter onödigt stora portioner av pasta och potatis. I stället skulle vi ge plats för mättande baljväxter med gelbildande fibrer, som sänker blodsocker, blodfett och blodtryck – men som mat, inte bara som tillbehör. NNr de färskaste kostråden Enligt Mai-Lis Hellénius passar medelhavsmaten perfekt in i de nya nordiska näringsrekommendationerna, NNR, som kommer att läggas fram i oktober. Hon är en av de cirka 100 nordiska forskare som har gått igenom den senaste forskningen mai-Lis hellénius hälsotips är att byta mättat fett mot omättat, välja bra kolhydrater och skippa socker och läsk. och utarbetat de nya råden på uppdrag av Nordiska Ministerrådet. – Det blir de färskaste kostråden i världen, som ger en samlad bild av de senaste tio årens forskning inom området. Under denna period kom det över 200 000 artiklar om kost och hälsa. Det innebär att kostråden vilar på en allt säkrare grund. Samtidigt har det blivit lättare att plocka ut enstaka studier, som passar ens egna teorier. – I dag finns ett extremt fokus på dieter. Det är en svår balans – att vara hälsomedveten, men inte bli fixerad vid maten. Mai-Lis Hellénius menar att det har blivit för mycket kamp om vilken mat som är bäst för hälsan. – Jag tycker personligen att mat ska stå för glädje, samvaro och njutning, men som professor måste jag vara ett språkrör för den vetenskap som finns om mat och hälsa. Vad forskningen säger är dock en sak. Kostråden är översiktliga och måste anpassas efter varje enskild individ, poängterar hon. – Inom sjukvården måste vi ge differentierade kostråd. Det handlar om livsstil, ärftlighet och preferenser. Det finns inget som vi aldrig kan äta och ingen mat som alla ska äta. LIVSMEDEL I FOKUS 5 | 2013 29
- Page 1 and 2: 5 2013 ExportExtra: Kineserna jubla
- Page 3 and 4: 12 6 redaktöreNs reflexioNer Solsk
- Page 5 and 6: viLL ditt företag också synas hä
- Page 7 and 8: Plastspannar 120 ml till 36 liter.
- Page 9 and 10: frågan i fokus Hur gör du för at
- Page 11: För oss är god djuromsorg grunden
- Page 14 and 15: 14 Kina/export här, sociala markö
- Page 16 and 17: 16 Kina/export Kina lider av dålig
- Page 18 and 19: 18 Europa/export Unikt och kungligt
- Page 20 and 21: 20 Prisad snaps bränns i roslaGens
- Page 22 and 23: 22 tor nyström, den enda heltidsan
- Page 24 and 25: 24 text och Foto: roland Fransson,
- Page 26 and 27: 26 Italiensk smak har blivit Sverig
- Page 30 and 31: 30 Tema kost & hälsa guiden Skippa
- Page 32 and 33: 32 Tema kost & hälsa Nya produkter
- Page 34 and 35: 34 Tema kost & hälsa Protein - en
- Page 36 and 37: 36 Tema kost & hälsa friterade ins
- Page 38 and 39: 38 Tema kost & hälsa Hälsosamma m
- Page 40 and 41: Tema kost & hälsa 40 vilseledande
- Page 42 and 43: 42 produktnytt surdeg och rapsolja
- Page 44 and 45: 44 saxat krydda statinerna med lån
- Page 46 and 47: 46 Skolmaten en ViKtiG VäG till l
- Page 48 and 49: 48 Välkommen till Livsmedelsdagarn
- Page 50 and 51: 50 Jästextrakt ingredi aB tel: 08-
- Page 52 and 53: 52 Pumpar ulf Bergsten aB tel 046-2
- Page 54 and 55: 54 synpunkten almanackan rikard Lan
- Page 56: Betaglukanfi ber ett starkt hälsoa
28<br />
Tema kost & hälsa<br />
Generna<br />
styr hur<br />
vi ska äta<br />
Om maten är nyttig eller inte,<br />
kan bero på generna. Att äta<br />
mycket fibrer kan till exempel<br />
vara negativt <strong>för</strong> personer med<br />
en viss genvariant. Fett eller<br />
kolhydrater? Det beror också<br />
på dina gener. Men än är det<br />
alldeles <strong>för</strong> tidigt att basera<br />
kostråden på gentester.<br />
text: carina malm Foto: lunds uniVersitet<br />
De senaste cirka sex åren har kunskapen om<br />
hur våra gener påverkar samspelet mellan<br />
kost och hälsa vuxit fram.<br />
Marju Orho-Melander är professor i<br />
genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.<br />
Hon identifierar genetiska faktorer som är<br />
viktiga <strong>för</strong> typ 2-diabetes och studerar hur<br />
dessa samspelar med kosten.<br />
– Vilken mat som är nyttig kan bero på<br />
vilka genetiska variationer man har. Det<br />
gäller bland annat fullkorn och fiberrik<br />
mat, som generellt minskar risken <strong>för</strong><br />
typ 2-diabetes och hjärtkärl-sjukdomar.<br />
Våra resultat tyder på att detta bara<br />
gäller personer som inte har en genetisk<br />
riskvariant av den starkaste riskgenen <strong>för</strong><br />
typ 2-diabetes.<br />
Hon berättar att det handlar om cirka<br />
sju procent av Sveriges befolkning, som har<br />
ärvt denna riskvariant från båda <strong>för</strong>äldrarna<br />
och som inte verkar ha någon <strong>för</strong>del av att<br />
äta mycket fullkorn och fibrer.<br />
Forskarna har även sett att de som<br />
har en defekt variant av en glukos- och<br />
insulinreglerande gen får ett ökat skydd mot<br />
diabetes, om de äter mycket fett. Det gäller<br />
dock mindre än tio procent av befolkningen,<br />
medan cirka 60 procent i stället får en<br />
skyddande effekt av kolhydrater.<br />
– Vi har också sett olika resultat <strong>för</strong><br />
kvinnor och män. Kvinnor verkar generellt<br />
ha en <strong>för</strong>del av att äta mer fett och mindre<br />
kolhydrater, medan det är tvärtom <strong>för</strong><br />
män. Där<strong>för</strong> kan varken en lågfett- eller<br />
lågkolhydratskost skydda alla från typ<br />
2-diabetes.<br />
ärftlig risk <strong>för</strong> fetma<br />
Våra arvsanlag ökar även risken <strong>för</strong> fetma. I<br />
den bemärkelsen är livet orättvist <strong>för</strong> de runt<br />
30 procent av européerna, som bär på en viss<br />
variant av den aptitreglerande ”fetmagenen”<br />
FTO.<br />
– De som har riskvarianten har svårare<br />
att bli mätta och väljer även mer kaloririk<br />
mat med mycket fett och socker. Samtidigt<br />
verkar det som om de behöver mindre energi<br />
<strong>för</strong> sin vikt. Det kan kännas lite orättvist.<br />
Den ökade risken <strong>för</strong>svinner dock helt<br />
med motion och en fettsnål kost.<br />
Marju Orho-Melander påpekar att<br />
forskningen bygger på epidemiologiska<br />
studier av data från Malmö Kost Cancerstudien,<br />
som startade i början av 90-talet<br />
och omfattar 28 000 personer. Deltagarnas<br />
genom har kartlagts och kopplats till<br />
kostvanor och sjukdomar.<br />
Nu fortsätter studierna bland annat av<br />
hur genetiskt olika individer reagerar på en<br />
viss kost. Man ska även titta på effekten av<br />
olika sorters fett och kartlägga fler gener<br />
som är viktiga i samspelet mellan kost och<br />
hälsa.<br />
Marju Orho-Melander säger att det inte<br />
finns några kostråd som är optimala <strong>för</strong> alla.<br />
– Man måste vara väldigt <strong>för</strong>siktig, när<br />
man går ut med råd till hela befolkningen.<br />
Jag tror att vi kommer att behöva<br />
”det är<br />
alldeles<br />
<strong>för</strong> tidigt<br />
att basera<br />
kostråden på<br />
gentester”,<br />
säger marju<br />
orhomelander,<br />
professor<br />
i genetisk<br />
epidemiologi.<br />
individanpassa kostråden i framtiden.<br />
– Det som oroar mig när det gäller<br />
extrema dieter som LCHF, är att risken <strong>för</strong><br />
hjärtinfarkt och cancer ökar <strong>för</strong> personer<br />
med vissa gener – även om de går ner i vikt.<br />
titta på släkten<br />
Flera <strong>för</strong>etag säljer redan i dag genetiska<br />
tester och erbjuder individuella kostråd.<br />
Dessa tester är mest att betrakta som en kul<br />
grej, menar Marju Orho-Melander.<br />
– I dag finns det ingen som kan tolka<br />
dessa tester, det är alldeles <strong>för</strong> tidigt. Vi<br />
är precis i början av att <strong>för</strong>stå sambandet<br />
mellan gener och de stora folksjukdomarna.<br />
Dessutom kan ett test som görs i dag se<br />
helt olika ut om tio år. Vi påverkas bara till<br />
hälften av våra gener och till hälften av vår<br />
livsstil och man känner i dag bara till en<br />
liten del av de genetiska faktorerna bakom<br />
risken.<br />
Hon tror att det kan ta upp till tjugo år,<br />
innan det blir meningsfullt med kostråd<br />
baserade på gentester. Tills vidare kan man<br />
studera sina släktingar. Om det finns många<br />
med vissa sjukdomar i släkten, är det extra<br />
viktigt att ändra sin livsstil.<br />
– Så länge som det inte finns något<br />
bättre, skulle jag följa Livsmedelsverkets<br />
kostråd, det vill säga äta mycket frukt och<br />
grönt, undvika dåliga kolhydrater, äta mindre<br />
rött kött och charkuterier samt välja bra fett<br />
från fisk, växtoljor, nötter och frön.<br />
LIVSMEDEL I FOKUS 5 | 2013
Change language