Vilmas ratar Kina för Japan - Exakta

Tema kost & hälsa
Vad ska
man äta?
De senaste åren har Livsmedelsverkets kostråd
blivit allt mer ifrågasatta, inte minst av LCHFanhängare.
Tongångarna är ofta aggressiva.
Mat väcker starka känslor, framför allt när
det handlar om fett. Ska man då följa de
officiella kostråden eller välja en fettrik och
kolhydratfattig diet? Spelar det någon roll om
fettet är mättat, enkel- eller fleromättat? Hur
nyttigt är det att äta mycket protein?
text: carina malm Foto: Åsa leiFe
I vårt temanummer har vi försökt spegla olika forskares syn på
kost och hälsa.
När de nya nordiska näringsrekommendationerna ligger
klara i oktober blir det de färskaste kostråden i världen. Under
fyra års tid har ett hundratal experter från de nordiska länderna
systematiskt gått igenom studier som har publicerats efter år
2000, särskilt inom områden där det har kommit mycket ny
forskning.
Forskarna har tittat på kosten som helhet och rekommenderar
ett ökat intag av grönsaker, baljväxter, frukt, bär, nötter,
frön, fullkorn, fisk och skaldjur. Samtidigt ska vi begränsa
konsumtionen av processat kött, läsk, desserter, godis, glass,
alkohol samt fett- och saltrika produkter som chips.
Råden om ett högt kostfiberintag kvarstår. Däremot har
man inte sett några bevis för att mat med lågt GI minskar
sjukdomsrisken för friska normalviktiga personer.
När det gäller fett, handlar det mer om att välja rätt kvalitet –
det vill säga enkel- och fleromättat i stället för mättat – än om att
begränsa mängden.
De nordiska forskarnas råd stämmer väl överens med
Världscancerfondens, Livsmedelsverkets och USA:s kostråd,
konstaterade Wulf Becker, Livsmedelsverket, på en nordisk
konferens om framtidens matvanor.
Medelhavskost
De stämmer även överens med den så kallade medelhavsmaten,
som förespråkas av bland andra Mai-Lis Hellénius, professor
i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Intstitutet. Fast
egentligen är det fel att kalla det medelhavsmat, menar hon,
eftersom människorna vid Medelhavet allt mer överger sina
hälsosamma matvanor.
Mai-Britt Hellénius är oroad över att svenskarnas
kolesterolnivåer har börjat stiga igen och befarar att
hjärtinfarkterna ska öka efter flera års nedåtgående trend.
Fredrik Nyström, professor i internmedicin och läkare, är också
positiv till medelhavsmaten. Liksom Mai-Britt Hellénius, hyllar han
även olivoljans hälsoeffekter – men där slutar likheterna, när det gäller
deras syn på sambanden mellan mat och hälsa.
felaktiga kostråd?
Enligt Fredrik Nyström är många av de officiella kostråden felaktiga,
till exempel att man ska undvika mättat fett, äta mycket frukt,
grönsaker och fullkorn samt motionera.
Man kan ju undra hur två professorer och läkare kan ha så totalt
olika åsikter. Fast en sak till är de faktiskt överens om – att alla
kostråd måste individanpassas. Ingen kost passar alla.
Vilken mat som är nyttig kan bero på våra gener. Marju Orho-
Melander är professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet
och har studerat hur samspelet mellan gener och diet påverkar vår
hälsa.
proteintrend
Att äta mycket protein har blivit trendigt. Flera mejerier har tagit fram
proteinberikad mjölk och den proteinrika, isländska yoghurten Skyr
uppges sälja bra, liksom Keso och Kesella.
Mjölkproteiner har även förmågan att sänka blodsockret.
Forskarna vid Antidiabetic Food Centre i Lund har utvecklat en
”shot” med aminosyror från vassle, som kan halvera en efterföljande
måltids GI. Receptet på shoten fick nyligen ett godkänt EU-patent
och förhoppningen är att det ska omsättas i nya livsmedelsprodukter,
framför allt för diabetiker.
Nya livsmedel hoppas även forskarna inom TvärLivsprojektet
Innovativa bärprodukter med hälsomervärden och marknadspotential
kunna utveckla, om projektet får fortsatta medel till hösten.
Tanken är att ta fram nyttiga mellanmål och snacks till barn och
ungdomar av våra svenska bär, som anses extra nyttiga och smakrika.
LIVSMEDEL I FOKUS 5 | 2013 27