Plastfolie eller inte i våtrumsytterväggar med kakel - AMA
Plastfolie eller inte i våtrumsytterväggar med kakel - AMA
Plastfolie eller inte i våtrumsytterväggar med kakel - AMA
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
44<br />
HUS<br />
anderS JanSSon<br />
Teknisk Magister.Byggnadsfysik,<br />
Innemiljö<br />
och Fuktsäkerhet,<br />
SP,<br />
Sveriges Provnings- och<br />
Forskningsinstitut<br />
Vatteninträngning på en kaklad glasskiva efter två minuter.<br />
<strong>Plastfolie</strong> <strong>eller</strong> <strong>inte</strong> i<br />
<strong>våtrumsytterväggar</strong> <strong>med</strong> <strong>kakel</strong><br />
Det har under längre tid funnits en viss osäkerhet kring frågan om dubbla<br />
tätskikt i <strong>våtrumsytterväggar</strong>. Vi har redan i <strong>AMA</strong>-nytt 2/2003 beskrivit problemet.<br />
Nu har SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut utfört provningar<br />
som visar att det finns risk för fuktskador i vissa fall om både tätskikt<br />
och plastfolie används och likadant risk för skador om plastfolien avlägsnas<br />
men ett diffusionstätt vindskydd används.<br />
a n d e r S Ja n S S o n<br />
Tidigare utförda beräkningar i SP Rapport 2005:20<br />
”Dubbla tätskikt i <strong>våtrumsytterväggar</strong> <strong>med</strong> keramiska<br />
plattor” påvisade stor risk för fuktskador i<br />
kaklade väggar <strong>med</strong> dubbla tätskikt om ånggenomgångsmotståndet<br />
på det applicerade tätskiktet är<br />
lågt. Vår erfarenhet vid skadeutredningar på denna<br />
typ av konstruktion styrker detta.<br />
Frågan är vad som händer i väggkonstruktionen<br />
om plastfolien tas bort. I ett sådant fall diffunderar<br />
fukten från fästmassan genom tätskiktet och ut mot<br />
vindskyddet. Vid den kalla årstiden finns risk att<br />
fukt kondenserar och ackumuleras innanför vindskyddet<br />
i form av is. Om detta sker <strong>eller</strong> <strong>inte</strong> beror<br />
på tätskiktets och vindskyddets ånggenomgångsmotstånd<br />
samt rådande utomhusklimat.<br />
Vad som händer när en kaklad vägg vattenbegjuts<br />
kan förklaras <strong>med</strong> figuren ovan.<br />
Anledningen till den snabba uppfuktningen är<br />
att vatten snabbt sugs kapillärt in till fästmassan<br />
via fogmassan mellan <strong>kakel</strong>plattorna. Fukten torkar<br />
<strong>AMA</strong>-nytt – Hus 2/2006<br />
FOTO : a n d e r S Ja n S S o n
sedan ut via diffusion, vilket är en långsam process<br />
och tar lång tid. Man kan därför förutsätta att det<br />
alltid är i stort sett 100 % relativ fuktighet i fästmassan<br />
när duschutrymmet används normalt.<br />
Nya krav i BBR<br />
(Boverkets Byggregler)<br />
I nya BBR (BFS 2006:12) som gäller från 1 juli<br />
2006, <strong>med</strong> en övergångsperiod på ett år, har råd<br />
införts på vattentäta <strong>eller</strong> vattenavvisande skikt.<br />
Råden innebär att ånggenomgångsmotståndet hos<br />
det vattentäta skiktet bakom <strong>kakel</strong> bör vara större<br />
än 1 000 000 s/m vilket bör bestämmas vid förhållanden<br />
som liknar det aktuella fallet, till exempel<br />
mellan 75% och 100% RF.<br />
Ingående tätskikt i<br />
projekt som genomförts på SP<br />
I projektet har åtta olika rollade tätskikt provats<br />
vilka applicerats på provväggar av behörig personal<br />
under övervakning av personal från SP. Mängderna<br />
primer/ångspärr och tätskiktsmassa har varit enligt<br />
anvisningar förutom tätskikt 1 där vi <strong>med</strong>vetet endast<br />
använt halva mängderna. Tätskikt 3, 5 och 7 är<br />
”nya” produkter där vidhäftningsprimer bytts ut mot<br />
en ångspärr. Tätskikt 6 är en primerfri produkt.<br />
Metodik för provningen<br />
Kaklade väggar har byggs upp och duschning på<br />
väggarna har skett <strong>med</strong> hjälp av dysor två gånger<br />
per dag i 15 minuter. I väggar <strong>med</strong> plastfolie har<br />
fuktkvoten mätts i gipsskivan mellan tätskiktet och<br />
plastfolien. I väggar där plastfolien tagits bort <strong>med</strong><br />
kallt klimat på utsidan har träregelverket samt insidan<br />
av vindskyddet kontrollerats efter provningstiden<br />
på cirka 3 månader.<br />
I projektet har ånggenomgångsmotståndet mätts<br />
på alla tätskikt <strong>med</strong> fuktbelastning på 100% RF<br />
som drivs mot 50% RF.<br />
Resultat av uppmätta<br />
ånggenomgångsmotstånd<br />
Resultat som redovisas i diagram 1 är <strong>med</strong>elvärden<br />
av fem provkroppar.<br />
Diagram 1 visar på stora skillnader i ånggenomgångsmotstånd<br />
mellan tätskikten. Intressant är att<br />
de tre ”nya” tätskikten (3, 5 och 7) är betydligt<br />
bättre jämfört <strong>med</strong> övriga. Inget tätskikt uppfyller<br />
dock det nya rådet i BBR på ett ånggenomgångsmotstånd<br />
på 1 000 000 s/m.<br />
<strong>AMA</strong>-nytt – Hus 2/2006<br />
Resultat av fuktmätningarna<br />
I denna artikel redovisas endast uppmätta fuktkvoter.<br />
Kritiskt värde, då det kan bli påväxt av mikroorganismer<br />
på gipsskivan <strong>eller</strong> träregelverket, är en<br />
fuktkvot på cirka 0,18 kg/kg.<br />
Provväggar <strong>med</strong><br />
plastfolie och rollade tätskikt<br />
Efter att byggfukten i fästmassan och i gipsskivan<br />
torkat ut (<strong>med</strong> undantag från tätskikt 8) började<br />
väggarna duschas två gånger per dag. I diagram 2<br />
redovisas <strong>med</strong>elvärdet av fuktkvoterna från de fyra<br />
mätpunkterna som förekommer i gipsskivan mellan<br />
tätskikt och plastfolie.<br />
(s/m)<br />
Uppmätta ånggenomgångsmotstånd,<br />
100 % RF drivs mot 50 % RF<br />
1 000 000<br />
900 000<br />
800 000<br />
700 000<br />
600 000<br />
500 000<br />
400 000<br />
300 000<br />
200 000<br />
100 000<br />
0<br />
Tätskikt 1<br />
Tätskikt 2<br />
Tätskikt 3<br />
Tätskikt 4<br />
Tätskikt 5<br />
Tätskikt 6<br />
Tätskikt 7<br />
Tätskikt 8<br />
Diagram 1. Uppmätta ånggenomgångsmotstånd, rollade tätskikt.<br />
Fuktkvot (kg/kg)<br />
0,45<br />
0,40<br />
0,35<br />
0,30<br />
0,25<br />
0,20<br />
0,15<br />
0,10<br />
0,05<br />
0,00<br />
Fukt i gipsskiva, rollade tätskikt<br />
1 4 7 10 13 16 19 22 25<br />
Tid (veckor)<br />
HUS<br />
Tätskikt 1<br />
Tätskikt 2<br />
Tätskikt 4<br />
Tätskikt 6<br />
Tätskikt 7 (ny)<br />
Tätskikt 5 (ny)<br />
Tätskikt 3 (ny)<br />
Tätskikt 8<br />
Diagram 2. Resultat av fuktmätning i gipsskiva <strong>med</strong> rollade tätskikt vid vattenbelastning<br />
<strong>med</strong> duschning två gånger per dag.<br />
<br />
45
46<br />
HUS<br />
Provvägg 1<br />
Tätskikt 7<br />
535 000 s/m<br />
Gips Vind<br />
papp<br />
<br />
Diagram 2 visar att fuktkvoten i gipsskivan blir<br />
högre än gränsen för när mikrobiell påväxt kan ske<br />
redan efter 12 veckor för samtliga tätskikt. Resultaten<br />
stämmer också relativt bra <strong>med</strong> de uppmätta<br />
ånggenomgångsmotstånden, dvs ett lågt ånggenomgångsmotstånd<br />
på tätskiktet ger hög fuktighet<br />
i gipsskivan mellan tätskikt och plastfolie.<br />
Provväggar utan plastfolie<br />
Uppmätta fuktkvoter i träregelverk och i utegipsen<br />
var låga (≤ 0,11 kg/kg) innan försöket startades.<br />
Provningen innebar duschning på kaklet och att<br />
väggarnas utsida kyldes ner till cirka –9,0 0 C. Under<br />
försökstiden på cirka tre månader ökade fuktkvoterna<br />
<strong>inte</strong> nämnvärt i någon mätpunkt förrän<br />
kylaggregatet slogs av och det blev plusgrader i väggarna.<br />
Då ökade fuktkvoten kraftigt i syllen innanför<br />
vindpappen <strong>med</strong> tätskikt 2 och 6. När väggarna<br />
frilades förekom fritt vatten på insidan av vindpappen<br />
i dessa väggar. Vattnet hade runnit på insidan<br />
av vindpappen och ner på syllen, vilket förklarar<br />
de höga mätvärdena i syllen. På vindskydden i övriga<br />
väggar fanns inga tecken på fuktmarkeringar<br />
<strong>eller</strong> rinnmärken.<br />
Det som hände under provningen var förmodligen<br />
att kondensvattnet frös till is vilket vi <strong>inte</strong> kunde<br />
fånga upp <strong>med</strong> våra mätmetoder. När kylaggregatet<br />
stängdes av tinade isen och väggen blev fuktig.<br />
Översiktligt kan resultatet för denna provning<br />
redovisas i tabell 1 nedan.<br />
Provningen visar att det finns risk för fuktskador<br />
i utsidan av väggkonstruktionen om plastfolien tas<br />
bort i samband <strong>med</strong> lågt ånggenomgångsmotstånd<br />
på tätskiktet.<br />
Provvägg 2<br />
Tätskikt 6<br />
15 000 s/m<br />
Gips Vind<br />
papp<br />
K<br />
O<br />
N<br />
D<br />
E<br />
N<br />
S<br />
Provvägg 3<br />
Tätskikt 3<br />
750 000 s/m<br />
Gips Vind<br />
papp<br />
Provvägg 4<br />
Tätskikt 2<br />
305 000 s/m<br />
Gips Vind<br />
papp<br />
Tabell 1. Resultat av väggar utan plastfolie <strong>med</strong> kallt klimat på utsidan och<br />
duschning två gånger per dag under cirka 3 månaders tid.<br />
K<br />
O<br />
N<br />
D<br />
E<br />
N<br />
S<br />
Tas plastfolien bort vill vi också påpeka att det idag<br />
förekommer konstruktioner där utsidan av konstruktionen<br />
är tätare än de vindskydd som provats<br />
i detta projekt. Ett exempel på sådan konstruktion<br />
är cellplast och puts utanför träregelverket.<br />
Slutsats<br />
Stor risk finns för fuktskador i skivan bakom kaklet<br />
om plastfolie förekommer i väggen i kombination<br />
<strong>med</strong> lågt ånggenomgångsmotstånd på tätskiktet.<br />
Risk finns även för fuktskador i ytterväggens utsida<br />
om plastfolien tas bort i väggen i samband <strong>med</strong><br />
lågt ånggenomgångsmotstånd på tätskiktet och ett<br />
icke diffusionsöppet vindskydd.<br />
Förslag till bättre konstruktion<br />
för våtrumsyttervägg <strong>med</strong> <strong>kakel</strong><br />
Vägg <strong>med</strong> plastfolie<br />
När fuktkänslig skiva används som underlag för<br />
rollat tätskikt bör ånggenomgångsmotståndet på<br />
tätskiktet vara ≥ 1 500 000 s/m för att minska risken<br />
för fuktskador. Ska man vara helt säker på att<br />
undvika skador bör ånggenomgångsmotståndet på<br />
tätskiktet vara ≥ 2 000 000 s/m. Erfarenhetsmässigt<br />
förekommer sällan skador på grund av diffusion<br />
i konstruktioner där tätskikt använts <strong>med</strong> detta<br />
höga värde.<br />
Används fukttålig skiva som underlag för rollat tätskikt<br />
i stället för en fuktkänslig skiva bör tätskiktets<br />
ånggenomgångsmotstånd vara ≥ 1 000 000 (s/m)<br />
för att undvika skador. Skälet till detta är att det<br />
alltid finns risk för mikrobiell påväxt på skräp på<br />
skivan.<br />
Vägg utan plastfolie<br />
Om plastfolien avlägsnas i väggen bör följande tre<br />
kriterier uppfyllas för att undvika fuktskador i väggens<br />
utsida:<br />
• Ånggenomgångsmotståndet på tätskiktet bör<br />
vara ≥ 1 000 000 (s/m).<br />
• Konstruktionens lufttäthet bör säkerställas <strong>med</strong><br />
ett relativt diffusionsöppet material (typ ångbroms<br />
på cirka 100 000 s/m) på väggens varma<br />
sida.<br />
• Vindskyddet skall vara diffusionsöppet (helst<br />
lägre än 10 000 s/m).<br />
<strong>AMA</strong>-nytt – Hus 2/2006
i Hus aMa 98<br />
Tätskikt<br />
Kraven på tätskikt i våtrum återfinns i Hus <strong>AMA</strong><br />
under MB BELÄGGNINGAR OCH BEKLÄDNADER AV FOG-<br />
PLATTOR AV NATURSTEN, BETONG, KONSTBETONG, KE-<br />
RAMIK, MOSAIK E D. I flera av de följande avsnitten<br />
återfinns krav på tätskiktet:<br />
• MBB.1212 Vattentäta golvbeläggningar av<br />
natursten inomhus,<br />
• MBB.222 Vattentäta beklädnader av<br />
fogplattor av natursten inomhus,<br />
• MBE.1212 Vattentäta golvbeläggningar av<br />
keramiska fogplattor inomhus,<br />
• MBE.222 Vattentäta beklädnader av keramiska<br />
fogplattor inomhus.<br />
Enligt kraven i Hus <strong>AMA</strong> ska hela konstruktionen<br />
provas <strong>med</strong> beklädnad, fästmassa, tätskikt och underlag.<br />
Fästmassor, tätskiktsmaterial och förseglingsmaterial<br />
skall vara anpassade till varandra. Kraven<br />
återfinns i tabell MBB/2 för golvbeläggningar<br />
av natursten och MBE/2 för golvbeläggningar av<br />
keramiska fogplattor. För beklädnader återfinns<br />
motsvarande krav i tab<strong>eller</strong>na MBB/4 och MBE/4.<br />
Kraven i tab<strong>eller</strong>na är relaterade till konstruktionens<br />
vattentäthet och <strong>inte</strong> ånggenomgångsmotståndet.<br />
Det innebär att man alltid bör kontrollera <strong>med</strong> tillverkaren<br />
om vilket ånggenomgångsmotstånd som<br />
aktuellt tätskiktet har för att kunna avgöra vilka<br />
krav som ska ställas på övriga väggskikt, och om<br />
ångspärr/ångbroms <strong>eller</strong> ett diffusionsöppet vindskydd<br />
ska användas.<br />
Ångspärrar<br />
För ångspärrar i ytterväggar anges i Hus <strong>AMA</strong> under<br />
JSF.5 Fuktskyddsskikt av plastfilm att dessa skall<br />
uppfylla krav på ånggenomgångsmotstånd enligt<br />
SPF Verksnorm 2000. Hänvisningen till Verksnormen<br />
har sedan något år ersatts av att krav på plastfilm<br />
kan ställas enligt en produktstandard för Ångspärrar<br />
av plast och gummi, SSEN 13 984:2005.<br />
Ändringen är införd i <strong>AMA</strong>nytts beskrivningsdel.<br />
Standarden ger dock inget värde för ånggenomgångsmotståndet<br />
utan endast hur detta skall provas<br />
och redovisas för att ångspärren skall kunna CEmärkas.<br />
Vill man ställa krav kan detta göras genom<br />
att använda värden som finns uppställda i SP:s och<br />
SITAC:s ”Pmärkning av byggprodukter, certifieringsregel<br />
128 flexibla spärrskikt”.<br />
<strong>AMA</strong>-nytt – Hus 2/2006<br />
Vindskydd<br />
För vindskydd återfinns motsvarande krav i Hus<br />
<strong>AMA</strong> under JSG VINDSKYDD AV PAPP, PLASTFILM M M<br />
I HUS, här återfinns bland annat koderna:<br />
• JSG.1 Vindskyddskikt av papp. Här återfinns<br />
en hänvisning till en äldre svensk standard,<br />
SS 23 68 05 vilken har upphört att gälla och<br />
i stället ersatts av SSEN 13 8592:2004 Vindskydd<br />
för väggar vilket finns angivet i <strong>AMA</strong>nytts<br />
beskrivningsdel.<br />
• JSG.4 Vindskydd av duk. Under denna kod och<br />
rubrik finns det i dag inga krav i Hus <strong>AMA</strong>.<br />
• JSG.5 Vindskydd av plastfilm. Här anges att dessa<br />
skall uppfylla krav enligt SPF Verksnorm 2500.<br />
Även denna är ersatt i <strong>AMA</strong>nytts beskrivningsdel<br />
av en hänvisning till ny standard,<br />
SSEN 13 8592:2004 Vindskydd för väggar.<br />
Krav på lufttäthet och ångtäthet kan ställas även<br />
i detta fall genom att använda SP:s och SITAC:s<br />
”Pmärkning av byggprodukter, certifieringsregel 128<br />
flexibla spärrskikt”, då standarden endast anger provmetoder<br />
och redovisningskrav för CEmärkning.<br />
HUS<br />
47<br />
FOTO : M aT S H U lTG r e n
Change language