Innehåll - Mediahuset i Göteborg AB

Hälsan i centrum 

Årgång 49 • 2007 • Nr 2 

Medlemsblad för 

Distriktssköterskeföreningen. 

Utkommer med 4 nummer per år, 

(20 mars, 14 juni, 26 september och 

5 december). 

ISSN 0348-5455 

Omslagsbild: Pidsmannen, Stavanger 

Ansvarig utgivare: Inger Rising 

Manganvägen 42, 187 46 Täby 

Telefon: 070-484 48 03 arbete 

08-758 27 42 bostad 

inger.rising@distriktsskoterska.com 

Redaktionskommitté 

Manus: Marine Gustavsson 

Jämtlandsgatan 21, 641 36 Katrineholm 

Telefon: 0702-32 02 12 

0150-538 33 bostad 

marine.gustavsson@distriktsskoterska.com 

Manus: Kerstin Persson 

Kullstavägen 6, 840 70 Hammarstrand 

Telefon: 0696-68 14 01 bostad 

0706-05 76 88 mobil/arbete 

kerstin.persson@distriktsskoterska.com 

Prenumerationer, manus, hemsida: 

Ulrica Lovén Wickman 

Strandavägen 32, 380 52 Timmernabben 

Telefon: 0499-225 06 bostad 

ulrica.loven@distriktsskoterska.com 

Distriktssköterskeföreningen 

Ordförande: Inger Rising 

Manganvägen 42, 187 46 Täby 


08-758 27 42 bostad 


Sekreterare: Annica Lagerin 

Kompassvägen 4, 181 30 Stockholm 

Telefon: 08-767 99 42 

0739-14 52 01 

annica.lagerin@distriktsskoterska.com 

Kassör: Lisbeth Andersson 

Pilgatan 8, 521 30 Falköping 


0515-123 02 bostad 

Fax: 0515-77 62 79 

lisbeth.andersson@distriktsskoterska.com 

Postgiro: 53 13 84-6 

Bankgiro: 616-8991 

Medlemsavgift 210:– 

Passiv medlem (=pensionerad) 100:– 

Om Du vill bli medlem i, eller önskar utträde 

ur Distriktssköterskeföreningen, skall Du 

anmäla detta till föreningens kassör i Ditt län. 

Se adressförteckning på hemsidan, 

www.distriktsskoterska.com 

Layout: Peo Göthesson 

Tryckt hos Åkessons Tryckeriaktiebolag, 

Emmaboda. Tel. 0471-482 50. 

Innehåll 


I Fokus.......................................................................................................2 

Nytt från styrelsen ................................................................................3 

Föreningen byter namn och logotype .........................................4 

Vinnare, C-uppsatstävlingen på Vårdstämman ........................5 

Allt fl er tobaksfria landsting .............................................................6 

Läkemedel bra alternativ vid refl uxsjukdomar ..........................7 

Riksstudiedagarna i Linköping ........................................................8 

Hälsovägledning i barnhälsovården ..........................................10 

Årets distriktssköterska ...................................................................12 

Demensutredning i Kalmar län ....................................................14 

Amningsnytt .......................................................................................15 

Kvalitetsindikatorer vid Omvårdnad ..........................................16 

Hälso- och sjukvård eller egenvård?...........................................18 

Läsnyttigt .............................................................................................19 

Styrelsen ...............................................................................................20 

Bokrecensioner ..................................................................................22 

Nya medlemmar ................................................................................24 

Prenumeration: 

Helår 100:– SEK, lösnummer 30:– SEK. 

Prenumeration och beställning av lösnummer sker per brev eller 

e-post till redaktionen. 

Annonser: 

Mediahuset i Gbg AB, Marieholmsgatan 10, 415 02 Göteborg, 

tel: 031-707 19 30. 

Riksföreningen har gemensamt medlemsregister med Vårdförbundet. 

För medlemmar som tillhör Vårdförbundet: 

Adressändringen anges på Vårdförbundets ändringsblankett och 

skickas till Vårdförbundet. Ändringsanmälan kan också göras på 

Vårdförbundets hemsida, www.vardforbundet.se. 

För medlemmar som ej tillhör Vårdförbundet: 

Adressändringen meddelas till kassören i lokalförening, som i sin tur 

vidarebefordrar ändringen till medlemsregistret. 

Vid utebliven tidning: 

Kontakta kassören i lokalföreningen (www.distriktsskoterska.com). 

Manusstopp 

Nr 3-2007, 24 augusti.

Distriktssköterskeföreningen i 

Sverige – DSF 

Efter år av diskussioner om svårigheter 

med föreningens namn har vi nu tagit 

steget till att byta. Fullmäktige beslutade 

den 24 mars i år att vår förening 

heter Distriktssköterskeföreningen i 

Sverige. 

Lokalföreningarna kommer under 

året också att ändras så att hela riksorganisationen 

bli samstämmigt. Vårt 

beslut grundar sig bl.a. annat på att 

vi vill lyfta fram distriktssköterskans 

yrkestitel i namnet. 

Riksstudiedagar 2007 

– Kongress 2009 

Att komma tillsammans och att lära 

tillsammans och av varandra gjorde vi 

under fantastiska dagar i Linköping. 

Trehundrafemtio kollegor var med oss 

under dessa två dagar. Det var verkligen 

svårt att välja bland alla oerhört viktiga 

områden och studier som presenterades. 

Vilken bredd och vilket djup. På 

hemsidan distriktsskoterska.com fi nns 

många presentationer som vi hoppas 

även kan utgöra en inspirationskälla till 

att bjuda in en kollega vid era lokala 

fortbildningstillfällen. 

Med sitt gigantiska ansvarsområde 

måste distriktssköterskor hela tiden 

följa med i utvecklingen. Kunskapen 

växer när man delar den med andra. I 

höst har vi konferensen Möte i hemmet, 

gemensamma dagar med övriga yrkesföreningar, 

för alla som arbetar i hemsjukvård. 

Se vår hemsida. Följ där även 

andra konferenser där vi medverkar 

som ansvariga. 

2 HÄLSAN I CENTRUM 2 • 07 

Inför kongressen år 2009 så vill DSF 

också på alla sätt inspirera kollegor till 

att beforska, utveckla och ta fram bra 

kunskap som vi då hoppas att kunna dela 

när vi träff as på vår kongress år 2009. 

Fullmäktige 2007 

Föreningens viktigaste organ och 

beslutsmöte. Styrelsen redovisade det 

gångna året och föreslog en ny verksamhetsplan 

för det fortsatta arbetet 

under 2007. Nya val till styrelse och 

redaktionskommitté förrättades och 

jag får tacka för förtroendet att vara er 

ordförande i ytterligare två år för DSF. 

Min vision står fast; Distriktssköterskan 

med sin kunskap och erfarenhet gör skillnad 

för patienter och närstående, barn, 

vuxna och äldre, i hela landet. 

Allt material fi nns på hemsidan. Har 

ni frågor eller om ni är intresserad av 

någon fråga så vill vi gärna ha kontakt 

med er. Se på hemsidan vem i styrelsen 

som är kontaktperson för ditt län. 

Distriktssköterskan osynliggjord 

i remisser och verksamhetsutveckling 

DSF har haft möjlighet att avge yttrande 

avseende några statliga utredningars 

betänkanden och förslag. Stora 

utredningar med många hundra sidor. 

Anmärkningsvärt är att det i en väldigt 

liten utsträckning återfi nns skrivningar 

om sjuksköterskors och distriktssköterskors 

insatser i dessa utredningar. 

Framförallt förskräckande är det när 

det gäller bl.a. stora patientgrupper 

med psykisk sjukdom och patienter 

med demens. Vi behöver än mer tydliggöra 

våra uppdrag, vår kunskap och roll 

så att samhället ser distriktssköterskan 

som den viktiga resurs hon är. Kompetensbeskrivning 

är ett sådant sätt 

men vi behöver redovisa vår verksamhet 

för att bli trovärdiga. Distriktssköterskor, 

vi måste förena oss och börja 

redovisa våra ansvarsområden och 

vilka patienter som det infattar. Ni 

som har kommit igång med detta kan 

ni skicka era redovisningar till mig så 

ska jag försöka ta fram en mall som 

vi skulle kunna testa i landet som nya 

möjligheter att beskriva oss. 

Sommar– en tid för nya riktlinjer 

DSF medverkar i referensgrupper i 

arbetet med att tydliggöra egenvårds- 

begreppet, se närmare i detta nummer, 

och medverkar även i barnhälsodatautredningen. 

Jag vill också uppmärksamma att 

under sommarmånaderna brukar nya 

lagar och författningar presenteras och 

gälla. Prenumerera gärna på Socialstyrelsen 

nyhetsbrev www.sos.se så får ni 

signaler om det nya. 

Sommar– en tid för rekreation 

Tiden till för vila och samla krafter, 

semester som gör det möjligt. Denna 

tid i Sverige som är så fantastisk med 

sin grönska och sitt ljus. 

Jag vill önska alla kollegor en riktigt 

skön sommar och skicka dessa ord 

med på vägen, ord som Lars Björlund 

på Sigtunastiftelsen uttryckt. 

Dagar 

Det måste fi nnas dagar 

då ingenting händer 

då kraven faller 

och ingen räknar 

vad du gjort 

eller inte gjort 


då tankarna vingkläds 

då det etablerade inte gäller 

och ingen bryr sig om 

vad du bejakar eller förkastar 


då bara du är viktig 

då relationer vilar 

och ingen frågar 

vart du går 

eller inte går 

En skön sommar 

tillönskar styrelsen alla! 

Inger Rising 

Ordförande i 

Distriktssköterskeföreningen i Sverige 

inger.rising@distriktsskoterska.com

Vi tackar Eva Bergdahl, redaktionskommittén, och Siw Stjärnström, styrelsen, för deras arbet med tidningen 

och föreningen. Båda återfi nns numera i valberedningen. Tack och lycka till! 

På samma gång hälsar vi Marine Gustavsson välkommen i Redaktionskommitten! 

Marine jobbar som distriktssköterska på en vårdcentral i Katrineholm. 

Annons

Föreningen byter namn och logotype! 

I enlighet med stadgarna föreslår styrelsen fullmäktige ett namnbyte till Distriktssköterskeföreningen 

i Sverige (DSF) med konsekvens ändring för samtliga lokalföreningar som får namnet Distriktssköterskeföreningen 

sammankopplat med lokalisation t.ex. Distriktssköterskeföreningen i Stockholm. 

Bakgrund 

Vid fullmäktige år 2006 föreslog styrelsen fullmäktige ett namnbyte. Fullmäktige uppdrog åt styrelsen 

att under 2006 undersöka huruvida ett namnbyte skulle gagna föreningens utveckling. Det nuvarande 

namnet är långt, krångligt och vanligt förekommande felskrivningar och felstavningar ses. Att 

lyfta fram distriktssköterska i föreningsnamnet känns angeläget tillika att föreningen hela riksorganisationen 

antar samma namn som grund. Detta kommer att stärka distriktssköterskans föreningstillhörighet 

såväl i landet som lokalt i regioner och län. 

Under det gångna året har namnfrågan diskuterats i lokalföreningarna. Styrelsen ber fullmäktige 

att besluta huruvida styrelsens förslag kan antas av fullmäktige. 


Riksföreningen för distriktssköterskor 

blir 


STYRELSEN 2007-01-31 

Välkommen att skriva i Hälsan i Centrum! 

Vi tar gärna emot material såsom artiklar men även fotografi er/teckningar, dikter, 

recensioner m.m. från medlemmar och andra intressenter. 

Textmaterial bör vara skrivet i programmet Word och sänds i första hand via e-post 

som bifogad fi l. Det kan också sändas på en diskett. Foton, illustrationer o. dy skickas 

per brev till Redaktionskommittén (adresser se sid. 1). 

Kom ihåg att ange ditt namn, adress och telefonnummer 

Redaktionskommittén förbehåller sig rätten att redigera insänt material. 

För insänt material, som ej är beställt, ansvaras ej. 

Tack på förhand!

Vinnare C-uppsatstävlingen på Vårdstämman 2007 

Sofi a Hollertz och Ulrica Lovén Wickman vann första pris i C-uppsatstävlingen för sjuksköterskestudenter 

för sin uppsats, Gerotranscendens och välbefi nnande i ålderdomen. 

Abstrakt: 

I åldrandeprocessen inträff ar hos individen både psykiskt och fysiskt belastande förändringar som inverkar på hälsa och 

välbefi nnande. Som sjuksköterska ser man ofta den sidan av åldrandet som leder till sjukdom och lidande. Vi föreslår dock 

att det också fi nns positiva sidor av åldrandet och en utvecklingsprocess som behöver lyftas fram i ljuset. Syftet med denna 

studie var att undersöka vad som fanns skrivet i befi ntlig forskning om äldre (60+) och deras syn på välbefi nnande samt 

vilka tecken på gerotranscendens som stod att fi nna i dessa beskrivningar. En systematisk litteraturstudie valdes som metod. 

Elva kvalitativa studier granskades och analyserades. Resultatet visade 

att upplevelsen av välbefi nnande i ålderdomen var individuell även 

om det fanns några gemensamma faktorer som de äldre lyfte fram 

som viktiga för välbefi nnandet. Dessa faktorer beskrevs som hälsa, 

nära relationer till andra, en känsla av mening, tro på en högre makt, 

och ekonomisk trygghet. Även förmågan att anpassa sig till förändringar 

framkom vara avgörande för upplevelsen av välbefi nnande i 

ålderdomen. Tecken på gerotranscendens tolkades under teman med 

Tornstams teori om gerotranscendens som utgångspunkt. Mer forskning 

behövs för att tydliggöra hur samhällets normer påverkar åldrande 

processen. 

Läs mer på Vårdförbundets webbplats: www.vardforbundet.se 

Redaktionskommittén Distriktssköterskeföreningens monter på Vårdstämman 2007 

Annons

Hur kan distriktssköterskan använda 

Nationella Diabetesregistret? 

Det övergripande målet för behandling 

vid diabetes är att förhindra akuta och 

långsiktiga komplikationer till sjukdomen 

med bibehållen livskvalitet för den 

som har diabetes. 

Att arbeta för en god förebyggande 

diabetesvård blir därför viktigt och det 

är också bevisligen kostnadseff ektivt för 

att motverka utvecklingen av komplikationer 

till sjukdomen. 

Nationella Diabetesregistret, NDR, 

är ett nationellt resultatregister för diabetesvården. 

NDR är också ett verktyg 

för att underlätta systematiskt kvali- 


tetsarbete och gör det möjligt att redovisa 

resultaten på sin vårdenhet kontinuerligt 

på ett öppet och jämförbart 

sätt. Sedan 2002 fi nns NDR tillgängligt 

via Internet www.ndr.nu 

Distriktssköterskans arbete med 

personer som har diabetes bygger på 

information och undervisning för att 

stärka patienten i sin egenvård. Genom 

att använda NDR och den individuella 

vårdöverenkommelsen (diabetesprofi 

l) som redskap kan hon bidra till 

patientinfl ytande genom att patienten 

kan följa sina egna data vid återkom- 

Allt fl er tobaksfria landsting i Sverige 

Fler och fl er landsting fattar beslut 

om tobaksfria policys som till exempel 

innebär att personalen skall vara rökfri 

under arbetstid och att landstingen inte 

tillåter tobaksförsäljning i sina lokaler. 

Men det fi nns fortfarande stora brister 

när det gäller resurser för att hjälpa 

patienter att sluta röka och snusa. Det 

framgår av en ny kartläggning. 

”Tobaksfritt landsting” är arbetet 

med att skapa en arbetsplats fri från 

tobak och en tobaksfri hälso- 

och sjukvård för befolkningen. 

En kartläggning visar att alla 

landsting arbetar med policyfrågor, 

men har kommit olika 

långt. Alla landsting utom 

Stockholm och Västra Götaland 

har gemensamma riktlinjer 

för hela verksamheten. 

Jämtlands landsting har 

kommit längst i arbetet, därefter 

följer Jönköping, Västerbotten, 

Skåne och Västernorrland. 

Sämst betyg i mätningen får 

Östergötland, Södermanland, 

Västmanland och Dalarna. 

Kartläggningen visar samtidigt att 

tillgången till rökavvänjning fortfarande 

är långt ifrån tillräcklig i landstingen. 

Det är bara Gotland, Halland, 

Jönköping, Kronoberg, Västernorrland 

och Örebro som anser sig ha tillräckliga 

resurser för att hjälpa patienter att sluta 

röka. Alla landsting har heller inte en 

person med överbryggande ansvar för 

samordning och planering av tobaksavvänjning. 

Många landsting visar även brister 

när det gäller antal anställda som 

är utbildade i avvänjning. I dagsläget 

har 70 procent av landets vårdcentraler 

tillgång till rökavvänjare, vilket innebär 

en klar ökning jämfört med tidigare 

mätningar. 

– Även om läget har förbättrats när det 

gäller hjälp att sluta röka är det oroande 

att det fortfarande fi nns stora brister. 

Landstingen har ju ansvar för att hjälpa 

alla människor att sluta röka och snusa. 

Målet måste vara att åtminstone alla 

vårdcentraler har de resurserna, säger 

Margaretha Haglund tobakspolitisk 

expert på Statens folkhälsoinstitut. 

mande vårdtillfällen. Patienten kan då 

aktivt följa eff ekten av insatt behandling 

och vilka förebyggande åtgärder 

som vidtagits. Distriktssköterskan har 

också möjlighet att ur registret ta fram 

patienter med specifi ka problem t ex 

om hon vill starta gruppundervisning 

för överviktiga. 

Lillemor Fernström 

Diabetessjuksköterska 

CeFAM /LUCD Stockholm 

Lillemor.fernstrom@sll.se 

– Många behöver stöd för att klara av 

att sluta röka och snusa. Chansen att 

lyckas vid ett rökstoppsförsök ökar tio 

gånger om man får behandling av en 

utbildad avvänjare. Rökavvänjning är 

dessutom en av vårdens mest kostnadseff 

ektiva behandlingsåtgärder. Bristen 

på tobaksavvänjning tror vi främst 

beror på politiska, ekonomiska och 

medicinska prioriteringar, men också 

brist på engagemang och kunskap hos 

politiker och beslutsfattare, säger 

Margaretha Haglund. 

Rökning är den enskilt största 

riskfaktorn för sjukdom och för 

tidig död i Sverige. Omkring 

7 000 personer dör varje år i 

sjukdomar orsakade av rökning 

varav cirka 500 personer av 

passiv rökning. Upp till 85 procent 

av rökarna vill sluta och 

nästan hälften av snusarna. 

Rapporten ”Tobaksfritt 

landsting på agendan – En 

uppföljning av det tobakspreventiva 

arbetet i landsting/regioner 

2006” är framtagen av Statens 

folkhälsoinstitut i samarbete med 

Nätverket för Tobakspreventivt arbete i 

Landsting och Regioner. Hela rapporten 

fi nns på www.fhi.se. 

För ytterligare information: 

Margaretha Haglund, Statens folkhälsoinstitut, 

08-566 135 35, e-post: margaretha.haglund@fhi.se

Läkemedel bra alternativ till operation vid refl uxsjukdom 

I dag är det inte ovanligt att patienter opereras för ständigt återkommande sura 

uppstötningar och halsbränna. Men operationerna är ofta förknippade med biverkningar. 

Nu visar en granskning av forskningen på området att långtidsbehandling 

med så kallade protonpumpshämmande läkemedel har likvärdig eff ekt. 

Refluxsjukdom är ett långvarigt 

tillstånd med återkommande sura uppstötningar 

och halsbränna. Både yngre 

och äldre personer drabbas. Hos dem 

som har uttalade besvär kan medicinering 

under lång tid eller operation 

komma i fråga. Men de kirurgiska 

ingreppen medför ofta biverkningar. 

En ny utvärdering av forskningen på 

området visar att medicinering under 

lång tid har likvärdig eff ekt som kirurgi. 

Rapporten kommer från SBU, Statens 

beredning för medicinsk utvärdering. 

Det fi nns starka belägg för att medicinering 

med så kallade protonpumpshämmare 

är säker, även för unga personer. 

Färre operationer 

Antalet kirurgiska ingrepp för refl ux 

har minskat på senare tid, från 18 till 

12 per 100 000 invånare mellan år 1998 

och 2005. Men en jämförelse mellan 

olika regioner i Sverige visar att operation 

är mer än dubbelt så vanligt i 

Stockholmsregionen som i övriga Sverige. 

Orsaken är inte känd. Skillnaden 

beror knappast på att refl uxsjukdomen 

är så mycket vanligare där, konstaterar 

SBU:s experter. 

YTTRANDE 

Ert Dnr S2006/8406/HS 

Refl uxsjukdom innebär att magsäckens 

innehåll fl yter tillbaka genom övre 

magmunnen till matstrupen. I typiska 

fall ger detta halsbränna och sura uppstötningar, 

ibland också en infl ammation 

i matstrupen som kan ses vid 

kikarundersökning, gastroskopi. 

Oklar gräns 

Kortvarig refl ux är normalt efter en 

måltid eller efter fysisk aktivitet, och 

någon klar gräns för vad som är sjukliga 

symtom fi nns inte. När symtomen är så 

besvärande att läkemedelsbehandling 

blir nödvändig, är frågan vilka syrahämmande 

preparat som är bäst. SBU:s 

nya rapport visar att patienter med påvisad 

refl uxsjukdom och infl ammation i 

matstrupen får bättre hjälp av protonpumpshämmare 

(PPI) än av så kalllade 

histamin-2-receptorantagonister 

(H2RA). Detsamma gäller för patienter 

som har halsbränna och sura uppstötningar 

som ännu inte har utretts. 

Antibiotika 

En annan viktig fråga som SBU-rapporten 

tar upp är antibiotikabehandling 

mot magsårsbakterien Helicobacter 

pylori hos patienter som har haft 

Yttrande gällande remissbehandling av slutbetänkande av nationella psykiatrisamordningen 

”Ambition och ansvar”- Nationell strategi för utveckling av samhällsinsatser till personer 

med psykiska sjukdomar och funktionshinder (SOU 2006:100) 

Distriktssköterskeföreningen i Sverige genom Ordförande Inger Rising har avgett ett yttrande 

på detta betänkande som fi nns att läsa på www.distriktsskoterska.com 

blödande magsår. Den samlade forskningen 

ger starkt stöd för att tillägg av 

antibiotikabehandling är eff ektivare än 

enbart syrahämmande behandling när 

det gäller att förebygga nya blödningar 

i den här patientgruppen. Detta gäller 

dock inte patienter som behandlas med 

läkemedel av typen NSAID, till exempel 

ibuprofen och diklofenak. 

Den fullständiga rapporten ”Dyspepsi 

och refl ux” (april 2007) med sammanfattning 

fi nns på www.sbu.se 

För ytterligare information om innehållet 

i rapporten, kontakta projektordföranden 

docent Christer Staël von 

Holstein, mob 070-548 05 58, eller projektledaren 

på SBU, Anders Norlund, 

tel 08-412 32 26 (dir). 

SBU är en statlig myndighet som kritiskt 

granskar sjukvårdens metoder och 

utvärderar nytta, risker och kostnader. 

www.sbu.se 

2007-04-19 

Socialdepartementet 

103 33 Stockholm 

HÄLSAN I CENTRUM 2 • 07 7

Två välplanerade, lärorika och roliga dagar med tema: 

Hälsa för alla enligt distriktssköterskans uppdrag. 

Linköping, idag Sveriges fj ärde största 

stad och residensstad i Östergötlands 

län, ligger vid Stångån, 3 km från utloppet 

i Roxen. Staden är en betydande 

industri-, utbildnings- och garnisonsstad 

(innan den militära avvecklingen 

skett). Riksstudiedagarna var förlagda 

till Brigaden Konferens & Restaurang. 

Brigaden, som tidigare varit stor 

militärbas, inrymmer idag andra viktiga 

sociala funktioner som t.ex. polismyndighet. 

Stadsbilden domineras av 

domkyrkan från 1100-talet men gravfynd 

har visat att platsen var bebyggd 

redan under stenåldern. 

Studiedagarna invigdes med kraftfull 

stämma av landshövding Björn 

Eriksson. I sitt tal tog han upp lite ur 

Linköpings historia, bl.a. om den 1: a 

kungaätten, Stenkilska, som hade sitt 

säte i Linköping men som helt dog 

ut, och om den Heliga Birgitta, född 

i Vadstena, som representant för den 

moderna historiens sjukvård. 

Hans varma tal för Distriktssköterskans 

profession och viktiga arbete drog 

ned ovationer från de över 300 församlade 

distriktssköterskorna från hela 

landet. Han framhöll hur distriktssköterskan 

med den breda socialmedicin- 


ska kunskapen idag är ett välmeriterat 

yrke och inte enbart ett kall, – skolsköterskans 

viktiga arbete, – åldringsvårdens 

utveckling och frågor som – vart 

landar distriktssköterskan i framtidens 

konkurrensutsättning? Vart är vi på 

väg? Viktiga frågor att bevaka och som 


arbetar målmedvetet med. Hans slutord 

till oss Distriktssköterskor missade nog 

ingen: ”Gå´n ut och föröken eder”! 

De två dagarna var späckade med 

utställningar, posters, diskussioner 

och kontakter med kollegor från hela 

landet liksom intressanta seminarier 

både parallella och gemensamma. 

Att möta barn och föräldrar i kris – en 

test på vår människosyn och yrkesetik. 

Första föreläsare var Lars H Gustafsson, 

känd barnläkare och författare – 

skriver idag mera böcker än recept, han 

tjänstgör dessutom som skolhälsovårdsöverläkare 

i Rosengård Malmö 

Han berättade om några barn/familjer 

i kris som han mött, bland andra 

Sacha 11 år från Bosnien, född i en skara 

om 6 syskon som hade varit på fl ykt i 

fem år och haft 7 olika boenden! Vid 11års 

ålder fortfarande ovaccinerad. 

Eva Granlund ”Patientmöte och Kroppsspråk”. Work-out, på stället! 

Siw Stjernström, Inger Rising och Eva Törnvall 

Hans defi nition av hälsa: ”Hälsa är att 

lära sig handskas med livets förtret”. 

Våra yrkesetiska regler, tydlighet, 

omsorg och ansvar, som han uttryckte 

det ”samtal mellan mitt jag och mig 

själv” utifrån varje enskilt möte utarbeta 

en krisplan, patienten kommer alltid i 

första rummet men i första hand är vi 

medmänniska. Dr Lars H Gustafsson 

hänvisade till Stefan Einhorns gyllene 

regel, ”Du skall sträva efter att bemöta 

andra som dom själva vill bli bemötta”. 

Litteratur som föreläsaren/författaren 

rekommenderade att ta del av: ”En 

läkares samvete”, ”Growing people”, 

”När det värsta händer”, där han är 

medförfattare, och ”Agnes Cecilia” av 

Maria Gripe. 

Barnkonventionen. Sverige har undertecknat 

Barnkonventionen som fyller 18 

år den 20 november 2007. Barnkonventionen 

skall bl.a. arbeta för bästa upp-

nåeliga hälsa, gömda barn och skolgång. OBS! Sverige kritiseras 

för att inte följa Barnkonventionen fullt ut! 

Susanne Wilhelmsson och Malou Lindberg med ”Vem bryr 

sig”, berättade ur sin studie om distriktssköterskans förebyggande 

och hälsofrämjande uppdrag De framhöll hur viktigt 

det är att distriktssköterskor dokumenterar det arbete som görs 

så att det blir möjligt för fl er att ta del av, att när projektmedel 

tilldelas en uppföljning sker med utvärdering och dokumentation. 

www.lio.se/fou 

Vid båda studiedagarna gjordes en stunds paus på förmiddagen 

för workout på stället, under ledning av en entusiastisk 

ledare till medryckande musik. 

Vi bjöds på god mat och kaff epauserna som alltid populära 

och efterlängtade. 

Vilka parallella seminarier som erbjöds fi nns på www.distriktsskoterska.com. 

Kroppsspråk. 

Som sista föreläsare på torsdagen kom sjukgymnast och tillika 

teateraktris Eva Granlund med ett enastående framförande 

av ”Patientmöte och Kroppsspråk”. Hon påminde oss om att vår 

kommunikation till 7 % består av ord, 38 % av rösten och 58 % 

av kroppen och ansiktet. 

Hon gav oss en oförglömlig föreställning som lockade till 

skratt. Det lätta och glada humöret hade vi sedan med oss till 

kvällens middag med underhållning. 

Bertil Broddéus och Hasse Holmqvist - Vaudeville. Suveräna underhållare! 

Fredag 23/3 

Fredagen inleddes av Ordförande Inger Rising med utnämning 

av Årets distriktssköterska, se särskild artikel på sid. 12- 

13, och Stipendiater, se hemsidan. 

Kvinnors lust eller lustiga män 

Helena Cewers, barnmorska, klinisk sexolog, ställde frågan: 

”Har vi lust att ha lust?” Hon hänvisade till några ord av John 

Gottman* för en lyckad relation: 

–lär känna din partners värld, –ge varandra komplimanger, 

–ta er tid för varandra med ögonkontakt, –ta och ge varandra 

”lustgympa”, –ha en positiv tolkning av varandras beteende, 

–att göra varandra tjänster (fylla kärlekskontot), 

–stödja varandras drömmar, –fysisk beröring (kyssar), –odla 

din beundran och tillgivenhet. 

forts. på sid. 23 

Annons

Hälsovägledning i barnhälsovården 

Erfarenheter av sju års forsknings- och utvecklingsarbete 

Ewy Olander 

Sektionen för hälsa, Blekinge Tekniska Högskola 

Olander, E., Åse Andersson, Kerstin Joelsson, Anita Liljekrantz, Anna Meijer, Lena Olsson, 

Stefan Petersson, Ulrika Pettersson, Örjan Rubin, Ingegerd Sjögren, Johanna Tell 

Barnhälsovården, Lyckeby-Jämjö primärvårdsområde, Landstinget Blekinge. 

Introduktion 

En stor del av hälsoarbetet i barnhälsovården 

består av hälsovägledning, d.v.s. 

information, rådgivning, undervisning, 

samtal m.m. för att stödja föräldrar och 

barn att främja och bevara hälsa eller 

att förebygga risker och ohälsa. I det 

arbetet är barnhälsovårdens sjuksköterskor 

betydelsefulla aktörer. Det är 

de som omsätter nationella och lokala 

riktlinjer för barnhälsovårdens hälsoarbete 

och hälsovägledning i mötet 

med föräldrar och barn. Den pedagogiska 

uppgiften har inte varit synliggjord 

och problematiserad i forskning, 

litteratur eller i utbildning och praktisk 

verksamhet förrän under senare år. Den 

otydligheten blev utgångspunkten för 

Olanders studier (1998, 2003) om hälsovägledningsarbetet 

i barnhälsovården 

och för ett långvarigt forsknings- och 

utvecklingssamarbete mellan distriktssköterskorna 

i ett primärvårdsområde i 

Landstinget Blekinge och en forskare 

vid Blekinge Tekniska Högskola. 

Genomförande av forsknings- 

och utvecklingsarbetet 

Det aktuella forsknings- och utvecklingsarbetet 

startade hösten 1997. Deltagare 

var distriktssköterskor inom 

ett avgränsat primärvårdsområde som 

organisatoriskt också har ansvar för 

barnhälsovården, en avdelningsföreståndare 

och en forskare. De två första 

åren genomfördes utvecklingsarbetet 

som ett projekt (Barnhälsovården i 

Lyckeby, 2000), därefter som utvecklingsarbete 

i den ordinarie verksamheten. 

De vetenskapliga och värdemässiga 

grunderna fanns i ”Grounded Th eory”, 

en metod för att utforska och skapa 

teori för det som händer i praktiken, 

i ”Participatory Action Research”, en 

metod för deltagarorienterad aktions- 


forskning, i ”Health Action Process” 

en modell för att arbete med hälsoarbete 

enligt stegen inventering, analys, 

genomförande, utvärdering, samt i 

”Health Promotion” med innebörd 

att skapa möjligheter för utveckling 

av egenmakt. Dessa grunder formade 

fyra utgångspunkter för arbetets upplägg 

och genomförande; 

• att utvecklingsarbetet utgår från den 

praktiska verksamheten, 

• att distriktssköterskorna aktivt medverkar 

i utvecklingsarbetet 

• att utvecklingsarbetet följer faserna i 

ett hälsoarbete, 

• att arbetet med utveckling formas 

gemensamt av projektgruppen. 

Den övergripande målsättningen för 

utvecklingsarbetet diskuterades fram 

av distriktssköterskorna när forsknings- 

och utvecklingsarbetet startade. 

I utvecklingsarbetet påbörjades och 

genomfördes fl era aktiviteter som alla 

ansågs inverka på hälsovägledningen. 

Aktiviteterna satte igång nya aktiviteter 

och liknades vid ett kugghjul som 

sätter nya kugghjul i rörelse. Kontinuerliga 

träff ar genomfördes där deltagarna 

tillsammans följde upp, analyserade, 

utvärderade och planerade, 

samt diskuterade och refl ekterade över 

faktorer som samspelar med varandra 

och inverkar på hur hälsovägledningen 

utformas och genomförs. Forskaren 

deltog aktivt i utvecklingsarbetet, men 

fungerade också som ifrågasättare och 

handledare i metodfrågor m.m. Allt 

arbete dokumenterades noggrant och 

sammanfattades i en projektrapport. 

Vissa aktiviteter genomfördes för att 

öka kunskapen om hälsovägledningsarbetet 

genom bl.a. inventering av barnhälsovårdens 

styrdokument och föräldrarnas 

uppfattning om barnhälsovården. 

Andra aktiviteter genomfördes för att 

förbättra kommunikationen i hälsovägledningen 

eller för att förbättra rutiner 

och miljö för hälsovägledningsarbetet, 

samt för att förbättra samarbetet inom 

såväl barnhälsovårdsteamet som mellan 

barnhälsovård och andra verksamheter 

t.ex. förskola och socialtjänst. 

Utvärderingens genomförande 

Under 2005 genomfördes en sammanfattande 

utvärdering för att värdera 

utvecklingsarbetet i förhållande till 

utvecklingsarbetets syfte, utgångspunkter 

och övergripande mål, samt för att 

öka förståelse för faktorer som främjar 

och hindrar förändringsarbete och 

kvarhållande av genomförda förändringar. 

Data samlades in från utvecklingsarbetets 

dokument med bl.a. minnesanteckningar 

och utvärderingar, 

dokumentation i barnhälsovårdsjournalerna, 

föräldraundersökning, observationer 

och fältanteckningar, enskilda 

intervjuer med deltagande distriktssköterskor. 

Resultat och slutsatser 

Erfarenheterna från forsknings- och 

utvecklingsarbetet är att förändringsarbete 

som utgår från den praktiska verksamheten 

och där distriktssköterskorna 

är aktivt delaktiga i ett participatoriskt 

arbetssätt och ett processtänkande i 

strukturen samt en teorigenererande 

ansats, ger goda förutsättningar för deltagare 

att nå både utveckling och uppsatta 

mål. Utvecklingsarbetets arbetssätt 

enligt hälsoarbetets process, var 

betydelsefullt både för verksamhetsutvecklingen 

i sin helhet och för det 

enskilda hälsovägledningsarbetet. Det 

övergripande målet i utvecklingsarbetet 

är uppnått. De mest betydelsefulla 

eff ekterna av utvecklingsarbetet har

fokus på barnhälsovårdens status, sjuksköterskans 

professionella roll, hälsovägledningens 

kvalitet, utvecklingsklimat 

och samverkan. Spännvidden visar 

att hälsovägledningsarbetet fi nns i ett 

komplext samspel mellan olika faktorer 

och samspelet mellan dem är centralt 

för utvecklingen av hälsovägledning. 

Faktorer som inverkar stödjande och 

underlättande för utvecklingsarbetet 

har fokus på delaktighet, utvecklingstillåtande 

arbetsmiljö, support uppifrån, 

tid och resurs utifrån. Faktorer som är 

hindrande för att kunna behålla de förändringar 

som genomfördes och för ett 

fortsatt utvecklingsarbete har fokus på 

arbetsledningens intresse, distriktssköterskans 

arbetsfält, resurser, och kontinuitet. 

Det genomförda forsknings- och 

utvecklingsarbetet har gett deltagarna 

många erfarenheter och bidragit med 

ny kunskap och teori om hälsovägledningsarbetet, 

stärkt distriktssköterskornas 

profession och barnhälsovårdens 

status. Det har också skapat bättre 

miljö för hälsovägledning och utvecklat 

hälsovägledning till att vara en mer 

familj- och individcentrerad hälsovägledning, 

det som distriktssköterskorna 

hade satt som mål för utvecklingsarbetet. 

Vad som är mest betydelsefullt – 

vägen dit eller det som åstadkommits – 

är en komplicerad fråga att svara på, 

vilket också en av distriktssköterskor 

anger i en artikel om forsknings- och 

utvecklingsarbetet (Tell, 2005). 

Rapporten kan hämtas som PDF fi l 

Olander, E. m.fl . (2006). 

Hälsovägledning i barnhälsovården. 

Erfarenheter från sju års forsknings- 

och utvecklingsarbete. 

http://www.bth.se/hal/ 

hal.nsf/(WebFiles)/ 

087AA008C1257209005270E8/ 

$FILE/rapport_hvl_ 

utvecklingsarbete_ver2.pdf 

Ny webbplats för framgångsrik samtalsmetod 

Statens folkhälsoinstitut startar en ny hemsida om motiverande samtal, 

en eff ektiv samtalsmetod för att motivera människor att förändra sin livsstil. 

Motiverande samtal (engelska Motivational 

Interviewing, MI) används bland 

annat när det gäller samtal om alkohol, 

droger, rökning, sexuellt riskbeteende, 

spel, kost och motion. Metoden 

utvecklades i USA i slutet av 1980-talet 

vid behandling av alkoholberoende. 

Syftet är att öka den inre motivationen 

till förändring genom att lägga stor 

vikt vid att utforska och lösa ambivalens, 

det vill säga skälen för och emot 

förändringen. Behandlaren lyssnar, försöker 

förstå patientens perspektiv och 

väntar sig att patienten ska hitta sina 

egna svar och fatta egna beslut. 

KALENDARIUM 2007 

Intresset för metoden är stort i Sverige, 

särskilt inom beroendevården och 

primärvården men även inom andra 

delar av hälso- och sjukvården, skolhälsovården, 

kriminalvården och socialtjänsten. 

Den nya hemsidan rymmer förutom en 

manual om motiverande samtal även 

litteratur, utbildningar samt tillämpning 

och vetenskapliga studier på de 

olika livsstilsområdena. 

Studier visar att metoden motiverande 

samtal är särskilt framgångsrik 

vid alkohol- och drogproblem. 

AKTIVITET DATUM ÖVRIG INFO 

Manusstopp 

Nr 3 Hälsan i Centrum 

24/8 

Seminarium 

Evidensbaserad vård 

Styrelsemöte 24-25/8 

Ordförandedagar 5-6/10 

Manusstopp 

Nr 4 Hälsan i Centrum 

Mötet i hemmet 

Om primärvårdens hemsjukvård 

24/8 Stockholm 

Se annons sid. 16 

2/11 

15-16/11 Stockholm 

Se annons sid. 4 

Läs mer om motiverande samtal på: 

www.fhi.se/mi 

För ytterligare information kontakta: 

Lisen Sylwan, utredare, Statens folkhälsoinstitut, 

063-19 97 21 

Johan Landin, pressekreterare, Statens 

folkhälsoinstitut, 063-19 96 52. 

SSF via Ewa Törnvall och Karin 

Christiani tackar för de insamlade 

gåvorna som lämnades till förmån 

för ”Girl Child Education” och som 

inbringade 6152 kronor under studiedagarna 

i Linköping. 

Läs om Girl Child Education på 

www.swenurse.se 


Nominering 

Årets distriktssköterska är en utmärkelse 

som Distriktssköterskeföreningen 

har givit till en speciellt utvald distriktssköterska 

i mer än 10 år. 

Medlemmar kan fritt nominera en 

kollega till Årets distriktssköterska och 

anger skriftligt varför kollegan specifi 

kt är lämplig. 

Styrelsen granskar de inkomna 

nomineringarna och utifrån ett antal 

kriterier rangordnar och utser Årets 

distriktssköterska. 

Baskrav för nominering är: 

• Yrkesverksam som distriktssköterska 

• Bidrar till att utveckla yrkesfunktionen 

• Sprider distriktssköterskan budskap 

och kompetens inom och utanför 

sitt verksamhetsfält 

• Är medlem i Distriktssköterskeföreningen. 

Farideh Jam är nominerad av en kollega 

vid Kärra Vårdcentral i Göteborg. Riksföreningen 

har gjort kompletterande 

efterforskningar genom Distriktssköterskeföreningen 

i Göteborg. 


Sagt om Farideh Jam 

Farideh är en person med stor omsorg 

för patienter, arbetskamrater, familj och 

vänner, och hon 

– är en ytterst kompetent, positiv och 

glad person, omtyckt av såväl patienter 

som personal, 

– bidrar till distriktssköterskans utveckling, 

är alltid aktivt medverkande och 

positiv till förändrings- och förbättringsarbete. 

Farideh är uppvuxen i Iran och fl ydde 

från kriget till Sverige 1985. I Sverige 

tog hon sig en labaratorieutbildning 

men kom snart att ändra inriktning till 

sjuksköterska och arbetade inom äldreomsorgen 

på Hisingen i Göteborg som 

vikarierande distriktssköterska sommartid. 

Att få vårda patienter i hemmiljö 

och på så sätt komma nära den 

svenska kulturen och hemmiljön tilltalade 

Farideh. Den svenska distriktssköterskan 

med sin helhetssyn på patienten 

är helt unik och fångade Farideh. 

Sedan år 1999 arbetar hon på Kärra 

Vårdcentral där hon även drivit utvecklingen 

av teambaserad inkontinensmottagning. 

Förutom allmänna distriktssköterskeuppgifter 

ansvarar Farideh tillsammans 

med en kollega för diabetesmottagningen 

på vårdcentralen. I 

samband med ett projektarbete genomförde 

Farideh uppsökande verksamhet 

bland iranska pensionärer och erbjöd 

utbildning i egenvård, föreläste om livsstil, 

hade cykel-/simkurser och översatte 

egenvårdsboken ”Hälsan är din” 

till persiska. 

Farideh arbetar idag också med 

samordnig av FAR, Fysisk Aktivitet på 

Recept. Hon har även ett internationellt 

intresse av hur sjukvården fungerar 

i andra länder och internationellt 

utbyte sjusköterskor emellan. 

Hon är en inspirationskälla för så 

väl närmaste arbetskollegor som att 

hon sprider sina kunskaper genom att 

ta emot studiebesök. 

Utmärkande om Farideh är att hon är 

modig och vågar testa nya möjligheter 

och tror på att förändring med rätt 

insatser leder till förbättring, hon har 

en otrolig förmåga att uppmuntra och 

stimulera sin omgivning med sitt öppna 

sinne och generösa sätt.

Tacktal av Farideh Jam vid hennes utnämning 

till Årets Distriktssköterska 2007! 

”Jag har börjat smälta känslan av den här utmärkelsen och 

lyckats komma till sans den senaste tiden. Denna utmärkelse 

är inte bara personlig till mig utan även ett exempel 

på ytterst lyckat samarbete mellan olika kompetenser i en 

vårdcentral, som jag tackar Riksföreningen för Distriktssköterskor 

för. 

Jag kommer att ta denna vinst med mig och dela den 

med hela vårdcentralen, inte minst med min kollega Kristina 

Arvidsson som nominerade mig. Utmärkelsen ger 

en drivande kraft som får mig och Kristina att forsätta 

utvecklas och göra vårt bästa för att förbättra den vård 

som vi distriktssköterskor ger i samhället 

Jag har under mina år i Sverige fått många värdefulla kunskaper 

som visat sig vara ytterst dyrbara och som jag är 

glad att ha anammat. Jag har lärt mig att våga tro, våga 

lita på mina instinkter, våga utvecklas och utveckla min 

omgivning till det bättre. 

Som tonåring skapade jag min identitet under en pressad 

tid som revolutionär. Jag ville förändra världen, hade tonårsdrömmar 

som alla tonåringar men på grund av faktorer 

som jag inte kunde råda över, blev jag i stället en fl ykting 

i mitt eget land. Att behöva lämna allt jag kände till 

fi ck mig att tappa tron. Mina tonårsdrömmar byttes till 

mardrömmar och jag blev den bortglömda revolutionären 

i ett främmande land. 

Men det visade sig att det inte var så farligt som jag 

trodde. Jag kom till Sverige, fi ck barn, utbildade mig till 

sjuksköterska och sedan till distriktssköterska, plötsligt 

hade jag möjligheter igen som jag inte anat fanns för mig. 

Jag lärde mig den öppenhet som genomsyrar alla här, att 

lyssna och ta del av varandras erfarenheter och råd. 

1995 vid min utbildning till distriktssköterska lärde jag 

mig något som varit en del av mig sedan dess, att distriktssköterskan 

är en spindel, en spindel i sitt eget nät, hon kan 

skapa, förändra, uppleva och slutligen åtnjuta sitt nät och 

det hon har däri. Att vara distriktssköterska spelar roll, det 

är vi som binder ihop de olika delarna , det är vi som förmedlar 

och reglerar vården idag. 

Jag anser att faktiskt skulle vara fel att säga att det är jag 

som fått utmärkelsen eller att det är Kärra vårdcentral. Det 

är nämligen så att det är stadsdelen Hisings Kärra som fått 

den, vi har lyckats visa att det går bedriva en hälsofrämjande 

primärvård med väldigt goda resultat. 

Jag tackar för denna utmärkelse och hoppas att primärvården 

med distriktssköterskan i huvudrollen kommer att 

fortsätta utvecklas och förbättra hälsan hos vår befolkning 

till det allra yttersta!” 

Tack! 

Farideh Jam 

Annons 


Demensutredning i Kalmar Län 

– Distriktssköterskan med demensansvar är processägare. 

Jag fi ck möjlighet att berätta om vårt 

sätt att arbeta med demensutredning på 

distriktssköterskedagarna i april i Linköping 

och här kommer en resumé. 

Ann-Christin Palmqvist 

I Kalmar län arbetar vi sedan några år 

tillbaka på samma sätt i hela länet med 

demensutredning i primärvården. En 

distriktssköterska i varje område har 

specialiserat sig på demenssjukdomar 

och har tid avsatt för att arbeta med 

utredning och uppföljning av dessa 

patienter. Själv arbetar jag sedan drygt 

två år 50% med detta och återstående 

50% som vanlig distriktssköterska. Vi 

följer ett vårdprogram som utarbetades 

2003 och reviderades 2006 av en 

förvaltningsövergripande grupp med 

representanter från primärvården/närsjukvården, 

sjukhusvården och den 

kommunala hemtjänsten. Utgångspunkten 

för vårt arbete är att möta 

patienten så tidigt som möjligt i sjukdomsprocessen 

för att kunna erbjuda 

hjälp och stöd i dennes närmiljö, det 

egna hemmet. All utredning i normalfallet 

utgår från primärvården och sker 

i team med demenssjuksköterskan som 

processägare och där husläkaren tillsammans 

med handläggaren i kommunen 

är andra viktiga nyckelpersoner. 

Riktlinjerna lyfter också vikten av 

ett fungerande anhörigstöd. 


Med demens menas en i vuxen ålder 

förvärvad, långdragen och omfattande 

försämring av hjärnfunktioner. Den 

diagnostik som används är hämtad från 

WHO:s diagnostiska system ICD-10. 

Symptom på demenssjukdom kan vara 

minnesstörning, språkstörning, rumslig 

desorientering, praktisk oförmåga, 

förvirring, isoleringstendens, personlighetsförändring 

eller psykiska symptom. 

Flera högre kortikala funktioner 

ska vara påverkade och förändringen 

ska ha pågått längre än sex månader. 

Initiativ till utredning kommer oftast 

från distriktsläkare, men även från 

distriktssköterska, anhörig, omvårdnadspersonal 

eller patienten själv. 

Syftet med utredning är att utröna om: 

– symptomet beror på någon kroppslig 

orsak, som kan behandlas 

– det föreligger demenssjukdom eller ej 

– vilka funktioner som har gått förlorade 

och vilka som fi nns kvar 

– vilka behov den sjuka och dennes 

familj har, vilket stöd familjen behöver 

– hur vården ska planeras 

Teamarbetet är viktigt och efter 

min bedömning diskuterar jag med 

distriktsläkaren som tar beslut om 

vidare utredning. I utredningen ingår 

förutom samtal med den sjuka, intervju 

med anhöriga, tester, provtagning och 

oftast CT-undersökning. I atypiska fall 

eller vid osäker diagnos skickas specialistremiss 

till Geriatrisk klinik, så även 

vid misstanke om frontallobsdemens, 

Lewybodydemens eller om patienten 

är ung (yngre än 65år). Vi kan också 

be om en second opinion, lumbalpunktion 

eller råd vid terapisvikt och svår 

BPSD-problematik. 

Anhörigintervjun som sker utan 

patienten närvarande, är mycket värdefull. 

Där efterfrågas symptom som 

amnesi, afasi, agnosi, det vill säga förmågan 

att känna igen, och apraxi. Man 

frågar också efter eventuell förändring 

av personlighetsdrag och aktuella psy- 

kiska symptom. Det är viktigt att få 

en bild av när, hur och var symptomen 

först uppträdde och om man kan 

se någon utlösande händelse och också 

om det fi nns några alarmerande varningssignaler 

som suicidrisk, trafi kfara, 

vapenrisk eller hotad ekonomi. 

Efter läkarbesök med information 

om diagnos och eventuell behandling 

kallar jag till vårdplanering, där vi går 

igenom medicinsk diagnos, funktionsbedömning, 

behandling och eventuellt 

behov av tandvårdsintyg. Vi tar 

också ställning till god man, körkort 

och vapeninnehav. Det sker en social 

genomgång och vi planerar den fortsatta 

vården. Anhörigas synpunkter och 

förväntningar ventileras och vi diskuterar 

hur vi kan tillgodose hjälpbehov. 

Kommunens handläggare beviljar 

sociala insatser efter ansökan från 

den enskilde. 

Jag har själv märkt att det är lättare nu 

att slussa till dagverksamhet. Tidigare, 

som distriktssköterska nöjde jag mig 

med att erbjuda och accepterade ett nej 

från patienten. Nu försöker jag övertala 

och följer ibland med första gången. Jag 

har också ett nära samarbete med personalen 

på dagverksamheten. Vi har 

också märkt att vårdplaneringen har ett 

berättigande även om det inte beslutas 

om några insatser. Man har etablerat en 

kontakt och kan lättare ta kontakt igen 

när behovet uppstår. 

Alla anhöriga inbjuds till anhörigutbildning 

där vi ger information om 

demenssjukdomar och behandlingsformer, 

men också information om hjälp 

i hemmet och olika boendeformer. Vi 

ger också råd och tips i olika situationer 

och anhöriga får möjlighet att lära 

av och byta erfarenheter med varandra. 

Demenssjuksköterskan ansvarar för de 

första tre träff arna, därefter ansvarar 

kommunen för ytterligare tre träff ar. I 

mitt område deltar både jag och kommunens 

personal från dagverksamheten 

för demenssjuka i alla sex träff arna 

och det har fungerat bra för oss.

Jag är också ansvarig för uppföljning 

av behandling vid demenssjukdom. Jag 

har kontinuerlig kontakt och kontrollerar 

att behandlingen tolereras. Uppföljning 

med MMSE, klocktest och 

P O Sandmans formulär för uppföljning 

sker efter sex och tolv månader 

och därefter årligen. Vi kan då se om 

behandlingen har eff ekt men också 

avbryta vid utebliven eff ekt. 

I Kalmar län fi nns c:a 4 200 personer 

med demens och med en incidens på 

www.amnis.nu 

6 månaders helamning 

bäst även i rika länder 

I Nederländerna helammas ungefär 

lika många barn vid 6 månader som i 

Sverige. Holländska forskare har gjort 

en grundlig litteraturgenomgång om 

amningens eff ekt på hälsan i rika länder 

och funnit att kortare helamning än 6 

månader leder till fl er fall av insjuknande. 

Om alla helammades i 6 månader 

skulle 49 fall av öroninfl ammation, 

46 fall av mag/tarmsjukdom, 131 fall av 

infektioner i övre luftvägarna och 26 

fall av eksem per 1 000 personer och år 

kunna undvikas. Även mammors hälsa 

kan förbättras av amningen. 

Därför provocerar amning 

men inte porr 

Man ser knappt någon naken hud alls 

när en kvinna ammar sitt barn off entligt. 

Trots det provocerar off entlig 

amning mycket mer än de mängder 

avporträtterad hud vi överöses med 

från herrtidningar och reklam. Vad 

är det i amningens funktion som är 

så störande? Är det att den ammande 

mamman visar tillfredsställelse, medan 

pinupbruden vill hålla oss otillfredsställda 

så att vi fortsätter konsumera? 

7-8% äldre än 65 år per år skulle det 

insjukna cirka 740 personer varje år. 

Under 2006 gjordes drygt 900 utredningar 

och då 20% avskrevs kan man 

anta att vi utreder rätt antal. Våra siff ror 

visar också på en sjunkande medelålder 

vid diagnos och inte så stor övervikt på 

kvinnor som studier visar. Förhållandet 

var 55 % kvinnor och 45 % män 

Att MMSE-poängen vid diagnos 

i Kalmar län ligger på 22-30 jämfört 

med 17-18 i övriga landet tycker jag 

visar att vi lyckats med vårt arbetssätt. 

Fokus på viktkurvan kan hota 

tilltron till amningen 

Ny brittisk forskning visar att både 

BVC-personal och mammor riskerar 

att fokusera för mycket på viktkurvans 

utseende och för lite på amning. 

BVC föreslog ofta att mamman skulle 

börja med tillägg och därmed sluta 

helamma för ”sin egen skull” och inte 

för att barnet behövde mer näsring. 

Är amning mammans val 

eller skyldighet? 

WHO-koden tar inte helt avstånd från 

bröstmjölksersättning utan beskriver 

den som ett ibland nödvändigt alternativ. 

I WHO-koden framstår kvinnor 

som individer som gör ett val men 

i *innocentideklarationen fi nns en glidning 

mellan mammans möjlighet att 

amma och barnets rätt till bröstmjölk. 

Maria Jansson, statsvetare och universitetslektor 

vid Stockholms universitet, 

forskar kring internationella normer 

och amning. 

Bjudlunch stred mot WHO-koden 

Det är inte okej att bjuda på mat i samband 

med att man förevisar barnmatsprodukter 

som omfattas av WHO 

koden för vårdpersonal. Det framgår 

av en skrivelse från den nationella 

amningssamordnaren till Nestlé som 

amningsnytt tagit del av. 

I mars förra året bjöds en grupp 

sjuksköterskor på vidareutbildningen 

till barnsköterska i Uppsala på lunch 

Däremot sätts nog diagnosen vaskulär 

demens fortfarande lite för ofta så vi 

har förbättringsmöjligheter. 

Vill ni se våra riktlinjer så hittar ni dem 

på www.ltkalmar.se under rubrikerna 

hälsa vård/vårdguide A-Ö/vårdprogram/demens. 

Ann-Christin Palmqvist 

Demensdistriktssköterska i Mönsterås/Blomstermåla 

annchristinp@ltkalmar.se 

och produktinformation med i tur och 

ordning Nestlé och Semper. Träff en 

med Nestlé ägde rum på Hotell Linné i 

centrala Uppsala. Tidigare år har kursledningen 

arrangerat träff arna med 

framför allt Netslé, men efter att kursledningen 

satt stopp för det, kontaktade 

sjuksköterskorna själva barnmatsföretagen. 

Nestlés Elisabeth Zimmerman 

höll ett uppskattat föredrag och en av 

sjuksköterskorna sa till Amningsnytt: 

– Jag var litet negativ mot Nestlé innan, 

men de var helt professionella. 

Efter Amningsnytts avslöjande om 

bjudluncherna med barnsjuksköterskestudenterna 

har Nestlé kontaktat den 

nationella amningskommittén för att få 

veta var gränsen går för vad som anses 

som förmån inom WHO-koden. 

Svaret från Socialstyrelsen, som 

är en av myndigheterna som ingår i 

amningskommittén är: 

- Det är huvudmannen som ansvarar 

för utbildningen som skall begära produktinformation 

– inte enskilda sjuksköterskor. 

- Enligt Socialstyrelsens föreskrifter 

framgår att hälso- och sjukvårdspersonal 

inte får ta emot någon ekonomisk 

eller materiell förmån – inte heller en 

”enkel lunch”. 

Källa: ”Amningsnytt” – Sveriges enda 

amningstidning nr 1/07 

www.amningshjalpen.se 

*innocentideklarationen = om att stödja, skydda 

och främja amning 


Ny reviderad upplaga av 

Under våren utkom en ny reviderad upplaga av boken Kvalitetsindikatorer 

inom omvårdnad. Tre av elva kapitel är författade av 

distriktssköterskor och innehåller kvalitetsindikatorer för patienter 

med bensår, tobaksavvänjningsstöd och bekräftande möte 

av patienter. 

Den nya upplagan beskriver hur resultaten av sjuksköterskors 

forskning kan användas för att organisera och följa 

upp vårdens kvalitet. Författarna visar hur indikatorer för 

omvårdnad kan tas fram utifrån vetenskapliga undersökningar. 

Dessutom har ett nytt kapitel om kvalitetsindikatorer 

för bedömning av patienter med sömnbesvär tillkommit. 

Syftet med boken är att ge verktyg för registrering, 

utvärdering och förbättring av omvårdnadens kvalitet. Förhoppningen 

är att boken ska inspirera sjuksköterskor och 

distriktssköterskor att använda kvalitetsindikatorer så att 

omvårdnaden kan beskrivas och utvärderas på både nationell 

och lokal nivå. 


Kvalitetsindikatorer vid omvårdnad ges ut av Gothia förlag. 

Den kan beställas på: 

tel 08-462 26 70, fax 08-462 03 22 

e-post info@gothiaforlag.se, 

eller på hemsidan www.gothiaforlag.se. 

Pris 250 kr/st (233 kr/st vid köp av minst 5 ex). 

Moms och porto tillkommer. 

ISBN 978-91-7205-519-3. 

Mer information fi nns på 

www.swenurse.se 

Evidensbaserad vård av personer med 

demenssjukdom respektive långvarig smärta. 

SBU, SSF, Distriktssköterskeföreningen i Sverige, Riksföreningen medicinskt ansvariga 

sjuksköterskor och Riksföreningen för sjuksköterskor inom Äldrevård. 

Inbjuder distriktssköterskor/sjuksköterskor i kommunal vård och hemsjukvård 

oavsett huvudman till seminarium. 

Fredag den 24 augusti 2007 kl. 10.00-16.15 

Pris 400 kr inklusive lunch och kaffe. 

Sjuksköterskornas hus Baldersgatan 1 i Stockholm 

( T-bana till Tekniska högskolan) 

Anmälan senast den 10 augusti till 

SSF Baldersgatan 1, 114 29 Stockholm alternativt astrid.forshed@swenurse.se

OBS! Inställt! 

www.greengate.fo 

NoSB-konferensen på Färöarna 

6-8 september är tyvärr inställd! 

publicerad i Vård i Norden 1/2006. 

”Starka som individer men svaga som grupp” 

En kvalitativ studie om hur distriktssköterskor upplever 

sin arbetssituation och hur de ser på sitt yrke. 

Birgitta Karlsson, Siv Morberg, Monica Lagerström 

Läs fulltext artikel på www.artikel.nu/ 

Protokoll på hemsidan! 

En sammanfattning av protokollen från 

årets Fullmäktige och Styrelsemöten 

ligger ute på hemsidan: 


Annons 


På Socialstyrelsen pågår ett arbete med att ta fram en ny föreskrift om gränsdragningen när en insats/åtgärd hos 

den enskilde patienten i hemmet är att betrakta som egenvård eller hälso- och sjukvård. I arbetsgruppen ingår 

också representanter från Sveriges Kommuner och Landsting. Till arbetsgruppen har en referensgrupp bildats, där 

bland annat Distriktssköterskeföreningen medverkar. Arbetet leds av Bitte Fritzon, jurist på Socialstyrelsen. 

Egenvård eller 

Vård under eget ansvar? 

Begreppet ”egenvård” är inte helt enkelt. 

För många associeras det till Apotekets 

användning av ”egenvård” i fråga 

om exempelvis behandlingar med icke 

receptbelagda läkemedel. ”Vård under 

eget ansvar” fi nns med som förslag till 

alternativt begrepp. 

I dagsläget defi nieras egenvård som 

en åtgärd som den enskilde utför under 

eget ansvar även om det praktisk utföras 

av någon annan. Defi nitionen är 

inte fastställd utan kan komma att 

ändras i remissförslaget. 

Riskbedömning A och O 

I förarbetet betonas att den åtgärd 

som är hälso- och sjukvård eller egenvård 

inte kan anges generellt utan skall 

alltid utgå från den enskildes individuella 

förutsättningar. Hög patienssäkerhet 

och god kvalitet inom hälso- och 

sjukvården och socialtjänsten ska självklart 

utgöra en grundläggande förutsättning. 

Riskbedömningar skall alltid 

Läkaren går ronden och stannar vid 

gamla fru Johanssons säng och ser 

henne göra några egendomliga spastiska 

rörelser. 

– Har fru Johansson ofta de här 

krampanfallen? 

– Nejdå, doktorn, bara när jag ligger 

och niger. 


göras när en åtgärd kan betraktas som 

egenvård. Den skall dokumenteras i 

patientjournalen. 

Utvidgad befogenhet att 

bedöma 

Diskussioner pågår om att fl er yrkesgrupper 

än läkare ska ha rätt att göra 

bedömningar om en uppgift är egenvård 

eller en hälso- och sjukvårdsuppgift. 

Kravet blir i sånt fall att det ska 

gälla för samtliga legitimerade yrkesgrupper 

samt att bedömningen ska 

göras inom respektive yrkes kompetensområde. 

Rutiner för samverkan 

Stor vikt kommer att läggas vid att 

landstingen och kommunerna i samråd 

skall utarbeta rutiner för samverkan 

och ansvarsfördelning kring frågor om 

gränsdragning . Vägledande skall vara 

att hög patienssäkerhet och god kvalitet 

inom hälso- och sjukvården och socialtjänstens 

verksamhet säkras. Den enskildes 

bästa ska vara utgångspunkten. 

– Doktorn min man snusar när han sover 

– Då måste ni väcka honom till varje pris 

Tidplan 

Tidplanen för när föreskriften blir klar 

är något osäker. Vid referensgruppens 

möte i slutet av mars månad informerades 

om att ett remissförslag skickas ut 

under juli/augusti månad och remisstiden 

kommer att vara till slutet av 

september/oktober. Man siktar på en 

bred remissrunda där bl. a arbetsmiljöinriktade 

och fackliga organisationer 

som yrkesföreningar, handikapporganisationer 

och patientföreningar ska få 

säga sitt. 

Eva Bergdahl 

Distriktssköterska 

Ersboda vårdcentral Umeå 

eva.bergdahl@vll.se 

Den gamle farbrorn var hos doktorn 

för första gången i sitt liv. 

Han får en mängd förhållningsregler 

om vad han ska göra om han 

vill vara frisk. Kommen till dörren 

vänder sig den gamle om och säger 

saktmodigt: 

– Jo, doktorn, säg, får jag ha julgran?

Läsnyttigt 

Bantningsmedlet Reduktil (sibutramin) 

ska inte användas under graviditet. 

Den 24 april 2007 

Läkemedelsverket vill påminna förskrivande läkare 

om att kvinnor i fertil ålder bör informeras om att 

Reductil är kontraindicerat under graviditet. Vidare 

bör kvinnor i fertil ålder aktivt rekommenderas att 

undvika graviditet under pågående behandling med 

preparatet, som är en kombinerad serotonin-och 

noradrenalinåterupptagshämmare och används för 

viktnedgång, det är kontraindicerat under graviditet 

på grund av visad reproduktionstoxicitet hos kanin, 

medan data på människa nästan helt saknas. 

Data från det Medicinska Födelseregistret, till vilket 

bland annat läkemedelsanvändning under graviditet 

rapporteras, visar att 90 kvinnor uppgivit behandling 

med Reductil i tidig graviditet. Av dessa 90 kvinnor 

föddes 9 barn med en missbildning, vilket är litet mer 

än dubbelt så många som förväntat. Antalet kvinnor 

som använt Reductil är dock för litet för att utifrån 

dessa data kunna fastställa om det föreligger ett samband 

mellan läkemedelsanvändningen och missbildning. 

Fyndet kan vara rent slumpmässigt. 

De missbildningar som rapporterats är ventrikelseptumdefekt, 

förmaksseptumdefekt + gallgångsatresi, 

ansiktsmissbildning + öronmissbildning, ospecifi cerad 

hudmissbildning, median gomspalt, polydaktyli ( 

övertaliga tår) på fot, hydronefros, mikroftalmi ( ögat 

är underutvecklat) + hypospadi ( urinröret mynnar i 

penis undre eller bakre yta) samt trisomi 18 (kromosomfel). 

Källa Läkemedelsverket 

www.lakemedelsverket.se 

Läsnyttigt Läsnyttigt Läsnyttigt Läsnyttigt 

Mor Anna kommer till doktorn för 

första gången. 

– Kan ni kasta vatten utan att det 

gör ont? 

– Ja, se armarna har det aldrig varit 

något fel på! 

Sjuksköterskans etiska kod 

enligt ICN (International Council of Nurses) 

Reviderad år 2000, översatt till svenska av svensk sjuksköterskeförening. 

Enligt ICN:s etiska kod har sjuksköterskan fyra grundläggande 

ansvarsområden 

– Att främja hälsa 

– Att förebygga sjukdom 

– Att återställa hälsa 

– Att lindra lidande 

I vårdens natur ligger respekt för mänskliga rättigheter, 

däribland rätten till liv, till värdighet och till att behandlas 

med respekt. God omvårdnad ska ges till alla oavsett 

hänsyn till ålder, hudfärg, trosuppfattning, kultur, handikapp 

eller sjukdom, kön, nationalitet, politisk åsikt, ras 

eller social status. 

ICN:s etiska kod för sjuksköterskor är en vägledning 

i att handla i överensstämmelse med sociala värderingar 

och behov. Den är enbart meningsfull, som ett levande 

dokument om den tillämpas på hälso- och sjukvårdens 

verksamhet i ett föränderligt samhälle. 

Koden har fyra huvudområden som sammanfattar riktlinjerna 

för etiskt handlande: 

Sjuksköterskan och allmänheten. Sjuksköterskans primära 

ansvar gäller människor som är i behov av vård. 

Sjuksköterskan och yrkesutövningen. Sjuksköterskan 

har ett personligt ansvar för sitt sätt att utöva yrket och 

för att genom livslångt lärande behålla sin yrkeskompetens. 

Sjuksköterskan och professionen. Sjuksköterskan har 

huvudansvaret för att utarbeta och tillämpa godtagbara 

riktlinjer inom omvårdnad, ledning, forskning och 

utbildning inom yrkesområdet. 

Sjuksköterskan och medarbetare. Sjuksköterskan verkar 

för gott samarbete med sina medarbetare och ingriper 

på lämpligt sätt för att skydda enskilda individer när 

vården hotas av medarbetares eller andra personers 

handlande. 

Källa Socialstyrelsen 

Historierna är inskickade av 

Kent Brenje i Östersund 


DSFs Styrelse 2007 

Inger Rising 

Lisbeth Andersson 

Ordförande 

070-484 48 03 arbete 

08-758 17 29 bostad 

Manganvägen 42 

187 46 Täby 


Kassör 

0515-123 02 

070-343 28 38 

Pilgatan 8 

521 30 Falköping 

lisbeth.andersson@distriktsskoterska.com 

Eva Gunnarsson 

Dalarna, Gävle, 

Uppsala, 

018-32 40 37 

0709-73 23 00 

Jägarvägen 5 B 

756 53 Uppsala 

eva.gunnarsson@distriktsskoterska.com 

Tommy Ring 

PR-ansvarig 

Värmland, 

Västmanland, Örebro 

0582-128 15 

073-618 84 21 

Sö Sanna gård 

Kungsleden 37 

692 92 Kumla 

tommy.ring@distriktsskoterska.com 

Birgitta Winnberg 

Blekinge, Kalmar, 

Kronoberg, Skåne 

0457-430 24 

Gamla Riksvägen 32 

372 91 Ronneby 

0457-430 24 

070-297 65 72 

birgitta.winnberg@distriktsskoterska.com 

Redaktionskommittén 

Marine Gustavsson 

Manus 

0150-538 33 bostad 

070-232 02 12 

Jämtlandsgatan 21 

641 36 Katrineholm 

marine.gustavsson@distriktsskoterska.com 


Carina Heyner 

Kerstin Persson 

Vice ordförande 

Jönköping, Stockholm, 

Södermanland 

08-44 60 808 

070-45 30 021 

Sturevägen 23D 

181 32 Lidingö 

carina.heyner@distriktsskoterska.com 

Manus 

0706-05 76 88 arbete 

0696-68 14 01 bostad 

Kullstavägen 6 

840 70 Hammarstrand 

kerstin.persson@distriktsskoterska.com 

Från oss alla – till er alla, 

ha en riktigt skön sommar!!! 

Annica Lagerin 

Maria Öst-Backa 

Kristina Hesslund 

Sekreterare 

Gotland, Jämtland, 

Östergötland 

08-767 99 42 

073-914 52 01 

Kompassvägen 4 

181 30 Lidingö 

annica.lagerin@distriktsskoterska.com 

Norrbotten, Västerbotten, 

Västernorrland 

070-252 80 87 

G:a Östanåvägen 7A Backa 

828 94 Edsbyn 

maria.ostbacka@distriktsskoterska.com 

Bohuslän, Göteborg, 

Halland, Skaraborg, 

Älvsborg 

031-26 87 67 bostad 

0702-14 78 99 

Krokusvägen 14 

416 76 Göteborg 

kristina.hesslund@distriktsskoterska.com 

Ulrica Lovén Wickman 

Web, manus, pren. 

0499-225 06 bostad 

Strandavägen 32 

380 52 Timmernabben 

ulrica.loven@distriktsskoterska.com

Annons

Genusperspektiv på vård och omvårdnad 

Författare: H. Strömberg, H. Eriksson (red) 


ISBN 9789144039145 

Studentlitteratur AB, Sverige 

C:a 190 SEK (häftad) 

I boken Genusperspektiv på 

vård och omvårdnad presenteras 

olika genusperspektiv. 

Efter en väl beskriven introduktion 

beskrivs olika delar 

med fokus på genus i omvårdnad, 

sjuksköterskeyrkets historiska- 

och moderna genusnorm, 

identitet, genus och föreställningar i vården samt hur 

genuskonstruktioner uttrycks i arbetet och i media. 

Författarna tolkar hur genus formats, nya konkurrerande 

innebörder samt hur genus problematiseras i vård 

och omvårdnad. 

En viktig och intressant bok att belysa i dagens Sverige. Det 

fi nns en genusordning som värnar om att kvinnor och män 

har olika positioner och möjligheter i vård- och omvårdnadspraktiker. 

Boken belyser att det är angeläget att ifrågasätta 

hur maktstrukturer skapas och vidmakthålls samt vilka 

eff ekter detta får. 

Passar såväl studenter som kliniskt verksamma inom 

hälso- och sjukvården. Otroligt viktigt ämne att belysa. Att 

boken dessutom är välstrukturerad och erbjuder intressant läsning 

känns positivt. Läs den och diskutera på arbetsplatsen. 

I rättvisans namn 

Ansvar, skuld och säkerhet i vården 

Författare: Synnöve Ödegård 

ISBN 978-91-47-05354-4 

Förlag: Liber AB 

C:a 292 SEK 

Ett betydande antal patienter 

skadas eller dör i sjukvården varje 

år på grund av missöden, förväxlingar 

och felaktigheter, som 

många gånger skulle vara möjliga 

att förhindra med ökade kunskaper 

om riskerna och hur de skall 

hanteras. 

Boken vänder sig främst till de som arbetar inom hälso- och 

sjukvården men även när det gäller patientsäkerhetsfrågor 

till tjänstemän och politiker, även lämplig för sjuksköterske- 

och läkarstuderande samt studerande inom andra långa 

och medellånga vårdutbildningar. Boken tar emellertid upp 

generella aspekter på säkerhet och utgör därmed även lämp- 

Vätsketerapi 

Författare: Hans Hjelmqvist, Hengo Haljamäe 

ISBN 978-91-47-05158-8 

Förlag: Liber AB 

C:a 276 SEK 

Sjukdomstillstånd med rubbningar 

i vätske- och syrabalans 

är en relativt vanlig utmaning för 

både sjuksköterskor och läkare i 

den kliniska vardagen. Vätsketerapi 

beskriver utlösande patofysiologiska 

mekanismer liksom olika 

behandlingsalternativ som är viktigt 

för att man ska kunna vidta adekvata behandlingsåtgärder 

och uppnå ett fullgott vårdresultat. 

Boken vätsketerapi innehåller såväl grundläggande aspekter 

som den pågående debatten kring optimal vätsketerapi 

och presenterar väl underbyggda aktuella riktlinjer för klinisk 

vätskebalans. 

Huvudredaktörer är Hans Hjelmqvist, docent och universitetslektor/överläkare 

vid anestesi- och intensivvårdskliniken 

vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 

samt Hengo Haljamäe, professor emeritus vid anestesi- och 

intensivvårdskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

i Göteborg. Samtliga författare är verksamma med kliniskt 

arbete eller forskning inom sina specialområden 

lig läsning för verksamma inom andra yrkesområden. 

Boken är indelad i 16 större kapitel på 344 sidor och 

utgår från tre uppmärksammade händelser i svensk hälso- 

och sjukvård, då patienter avlidit till följd av att misstag har 

begåtts. 

Ur innehållet bl.a.: 

• Tre uppmärksammade rättsfall i svensk hälso- och sjukvård 

• Skuld – en individuell handling eller indirekt konsekvens 

• Riskfylld läkemedelshantering inom hälso- och sjukvård 

• Tidspress, beslutskvalitet och säkerhet i arbetslivet 

• Trötthet och risken för misstag 

• Det andra off ret – om strävan efter perfektion i ett icke 

perfekt system 

En ingående, intressant, lättläst och lärorik bok som utifrån 

händelser tar upp olika aspekter av och perspektiv på patientsäkerhet, 

liksom hur samhället hanterar ansvarsfrågorna i 

vården, synen på individuell skuld och systemets ansvar. 

Redaktionskommittén

forts. från sid. 9 

Riks 

studie 

dagar 

2007 

Kaff epauserna, populära och efterlängtade. 

Hennes slutord var att ”bestämma sig för att ha lust 

att ha lust”! 

*John Gottman professor i psykologi vid University of 

Washington och grundare av ett forskningsinstitut för 

äktenskaps- och familjefrågor i Seattle USA. 

Riksstudiedagarna avslutades av Inger Rising, Ordförande 

för Distriktssköterskeföreningen i Sverige, med 

tack till fantastiska arrangörer/kollegor i Östergötland 

och Riksstyrelse som tillsammans bidragit till att dessa 

dagar blivit två dagar av glädje och skratt, lärande och 

erfarenhetsutbyte. Ett varmt tack framfördes även till 

Brigadens personal som på ett varmt och professionellt 

sätt funnits till hands, alla som kom och som gjorde 

detta möjligt. 

Så var två upplevelserika dagar till ända och alla 

skingrades för att återvända till sina respektive hemorter, 

förhoppningsvis med nya positiva intryck och 

stärkta i känslan att vi som distriktssköterskor är viktiga 

med vår breda kompetens. 

Fullmäktige för Distriktssköterskeföreningen 2007 var 

förlagd till lördagen den 24/3. De medlemmar som 

skulle övervara Fullmäktige efter studiedagarna samlades 

på fredagkväll för en guidad promenad i Linköpings 

”gamla stan”, en del i staden som upplåtits för 

att fl ytta och bevara gamla byggnader och miljöer men 

ändå en levande stadsdel där det bor människor. 

Fullmäktige samlades på lördagmorgon till sedvanliga 

fullmäktigeförhandlingar. 

Vid Fullmäktige avtackades Eva Bergdahl för sitt 

arbete i Redaktionskommittén för tidningen Hälsan i 

Centrum och Siv Stjernström för sin medverkan som 

ledamot i riksföreningens styrelse. Båda övergår till valberedningen 

för Distriktssköterskeföreningen. 

Ett varmt tack till alla som bidragit till dessa två dagar 

speciellt ett varmt tack till Östergötlands lokalförenings 

styrelse och medarbetande kollegor som på alla 

sätt bistått till att dessa dagar blev mycket lyckade och 

för att den allra minsta önskan löstes på bästa sätt 

med glädje. 

Redaktionskommittén 

Annons

NYA MEDLEMMAR 

BLEKINGE 

Ann Enarsson 

Linda Meurling 

Camilla Olofsson 

Pia Svensson 

DALARNA 

Marit Bond 

Karina Eriksson 

GOTLAND 

Eva Brushane 

GÖTEBORG 

Billy Rohlin 

HALLAND 

Kerstin Johansson 

Bodil Karlsson Suarez 

Berit Svensson 

JÄMTLAND 

Laila Larsson 

Doris Nilsson 

Anna Norgren 

JÖNKÖPING 

Susanne Kullman 

Eva Örnskog 


SKÅNE 

Leyla Alongi Månsson 

Haydée Feldborg Nielsen 

Fanaye Hafström 

Britt-Marie Lindstrand 

Ulla Ohlsson 

Kenayeh Saii 

STOCKHOLM 

Giesela Aalto 

Christina Abrahamsson 

Anita Andersson 

Jonny Andersson 

Britt-Inger Bersneff 

Anna Caldenius 

Eva Exhed 

Pia Fischer 

Karin Fryking 

Lena Gardell 

Catharina Gyllenram 

Ingalill Holgersson 

Loviisa Holmström 

Marianne Hosselton 

Christina Huth 

Anne-Charlotte Johnsson 

Lena Karoumi 

Eira Kjellberg 

Ulrica Kjellgren 

Maria Kyllikki Pålsson 

Marita Larsson 

Elisabet Linder 

Leena Fridenborg Lundberg 

Gunilla Nilsson 

Karin Nilsson 

Monica Olsson 

Ritva Persson 

Margareta Rufelt 

Mariann Samuelsson 

Lena Schyman Persson 

Lisbet Sjöberg 

Carina Stenbaek 

Gudrun Sundin 

Eva-Lena Åslund 

Maria Öhrlund 

SÖDERMANLAND 

Annika Hahlin Parkkila 

Carina Hansson 

Birgitta Sjöberg 

UPPSALA 

Christina Cederström O. 

Kerstin Genell 

Camilla Johansson 

Lillemor Olofsson 

Kerstin Olofsson 

VÄSTERNORRLAND 

Kristina Frisell 

Ann-Christine Gagner-S. 

Ingela Gidlund Emanuelsson 

Åsa Tjärnström 

VÄSTMANLAND 

Rosemarie Axelsson 

Anna-Christina Rosén 

ÖSTERGÖTLAND 

Susanne Augustsson 

Louise Chan 

Marie Danielsson 

Lennart Everhill 

Catarina Gustavsson 

Karolin Jonsson 

Eva Mertel-Högberg 

Karin Zimmerman 

En mötesplats för alla som är intresserade av att utveckla primärvårdens hemsjukvård 

Konferensen är tvärprofessionell och i år har den två huvudteman: Samordnad vård och rehabilitering under det gradvisa 

åldrandet och Vård i livets slut, sista kapitlet Tid: 15 – 16 november 2007 Plats: ”Talk”, nära Stockholmsmässan i Älvsjö 

Pris: 2.500:- Mer information: www.sfam.se/kalender.html

Innehåll - Mediahuset i Göteborg AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?