Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ... Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
Figur 9.2. Sjukhuschefernas tillträdesår. 8 7 6 5 4 3 2 1 0 läns- och universitetssjh Länsdelssjukhus 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Journaler. En omfattande debatt om för och nackdelar med digitaliserade journalsystem har förts under flera år och det är förvånansvärt hur många olika typer och versioner av digitaliserad journalsystem som är i bruk. För internmedicin som är mera journalberoende än flera andra specialiteter är det viktigare att informationen är tillgänglig och lättnåelig. Vi har nu frågat efter hur många som har digitaliserade journalsystem i bruk och det är något mer än 70 %. Det är 40 % av sjukhusen som har en digitaliserad läkemedelsmodul i bruk. Journalhantering är sålunda inte fullständigt digitaliserad och läkemedelshanteringen släpar efter i denna utveckling. 90
Figur 9.3. Andel kliniker med digitaliserad journal och andel med läkemedelsmodul av alla rapporterande kliniker. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Om man istället ser efter hur stor andel av de som har digitaliserad journal som också använder datoriserad läkemedelsmodul så är det fortfarande så att endast lite mer än hälften har fullständiga datoriserade system i journalhanteringen. Figur 9.4. Andelen av de kliniker som har digitaliserad journal som också har digitaliserad läkemedelsmodul. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 läns- och universitetssjh Länsdelssjukhus digitaliserad journal läkemedelsmodul läkemedelsmodul läns- och universitetssjh Länsdelssjukhus Om man betänker tidpunkten för när klinikerna digitaliserade sina journalsystem kan konstateras att det tar lång tid att nå en fullständig t atoriserad journalhantering. Den första kliniken datoriserade journalerna redan 1991 och majoriteten har varit igång ett antal år. Det är förmodligen en medicinsk säkerhetsrisk att ha olika journalsystem för den ”rena” journalhanteringen och ett annat system för läkemedelshanteringen, som måste uppfattas som ett stort problem för de internmedicinska klinikerna. 91
- Page 41 and 42: Diagnosfördelningen för planerade
- Page 43 and 44: Figur 4.16 Könsfördelning av de p
- Page 45 and 46: Aktiv uremibehandling Av de rapport
- Page 47 and 48: Figur 4.21 Koronarangiografi och PC
- Page 49 and 50: Figur 5.2 Läkarkompetens på läns
- Page 51 and 52: 5.3 Den framtida tillgången på l
- Page 53 and 54: Samjour är, liksom 2004, vanligast
- Page 55 and 56: Figur 6.2 Högsta primärjourskompe
- Page 57 and 58: Figur 6.5 Antal intjänade jour- oc
- Page 59 and 60: 7. Kvalitetsvariabler Per-Olof Hans
- Page 61 and 62: jämfört men 36 kliniker vid före
- Page 63 and 64: Figur 7.1.4 Antal patienter som vå
- Page 65 and 66: Figur 7.1.6 Antal vårdtillfällen
- Page 67 and 68: 7.2 Stroke Thomas Kjellström, Hels
- Page 69 and 70: het, och en europeisk konsensuskonf
- Page 71 and 72: Figur 7.2.5 Andel vårdtillfällen
- Page 73 and 74: 7.3 Antikoagulationsbehandling Sven
- Page 75 and 76: handlingstid redovisats av 28 klini
- Page 77 and 78: Figur 7.3.4 Rapporterad blödningsf
- Page 79 and 80: Figur 7.3.6 Andel avlidna patienter
- Page 81 and 82: Konklusioner För att kunna diskute
- Page 83 and 84: Tabell 7.5.1 1. Kliniknamn Finns de
- Page 85 and 86: Figur 8.1 100 90 80 70 60 50 40 30
- Page 87 and 88: Figur 8.4 300 250 200 150 100 50 0
- Page 89 and 90: Figur 8.7 200 175 150 125 100 75 50
- Page 91: 9. Chefsomsättning och journalhant
- Page 95 and 96: Bilagor 93
- Page 97 and 98: Bilaga 2 Internmedicinens organisat
- Page 99 and 100: Bilaga 3 Uppgifterna är hämtade f
- Page 101 and 102: Tabell över antalet jourlinjer på
- Page 103 and 104: Arbetsgruppen för internmedicinsk
- Page 105 and 106: 3. Slutenvårdsorganisation och -pr
- Page 107 and 108: 4. Akutverksamhet 4. Akutsjukvårde
- Page 109 and 110: 5.4 Aktiv uremivård 2005 5.4.1 = A
- Page 111: 7.4 Diabetes. Observera att det all
Figur 9.3. Andel <strong>kliniker</strong> med digitaliserad journal och andel med läkemedelsmodul av alla rapporterande<br />
<strong>kliniker</strong>.<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Om man istället ser efter hur stor andel av de som har digitaliserad journal som också använder<br />
datoriserad läkemedelsmodul så är det fortfarande så att endast lite mer än hälften har<br />
fullständiga datoriserade system i journalhanteringen.<br />
Figur 9.4. Andelen av de <strong>kliniker</strong> som har digitaliserad journal som också har digitaliserad läkemedelsmodul.<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
läns- och universitetssjh<br />
Länsdelssjukhus<br />
digitaliserad journal läkemedelsmodul<br />
läkemedelsmodul<br />
läns- och universitetssjh Länsdelssjukhus<br />
Om man betänker tidpunkten <strong>för</strong> när <strong>kliniker</strong>na digitaliserade sina journalsystem kan konstateras<br />
att det tar lång tid att nå en fullständig t atoriserad journalhantering. Den <strong>för</strong>sta kliniken<br />
datoriserade journalerna redan 1991 och majoriteten har varit igång ett antal år. Det är <strong>för</strong>modligen<br />
en medicinsk säkerhetsrisk att ha olika journalsystem <strong>för</strong> den ”rena” journalhanteringen<br />
och ett annat system <strong>för</strong> läkemedelshanteringen, som måste uppfattas som ett stort problem<br />
<strong>för</strong> de internmedicinska <strong>kliniker</strong>na.<br />
91
Change language