Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...

More documents

Recommendations

Info

Andel ”akuta” läkarbesök, figur 8.6 De oplanerade läkarbesöken (Nysam-definition) har angivits i procent av samtliga läkarbesök (planerade och oplanerade). Det är ett mått på hur mycket arbete klinikerna genomför på akutmottagningarna i jämförelse med planerad verksamhet. Till de polikliniska besöken tillkommer inläggningsfallen. Internmedicin har i de olika landstingen mellan 20 och 40% akuta besök. Av klinikerna inom ”medicin mm” svarar internmedicin i de flesta landstingen huvudsakligen för den akuta verksamheten. I VIM, som har samma definition på läkarbesök som Nysam, kan det för de rapporterande klinikerna i Figur 4.1 och 4.2 studeras hur de enskilda klinikerna rapporterar samma uppgift. Figur 8.6 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Gävleborg Internmedicin resp Medicin mm, länsnivå 2005 Andel oplanerade läkarbesök per läkarbesök totalt Dalarna Gotland (Källa : Nysam) Halland Västmanland Jämtland Södermanland Internmedicin Medicin, mm Disponibla vårdplatser, figur 8.7 och 8.8 Inom internmedicin är variationen 75-100 vårdplatser per 100 000 invånare medan det är 90- 130 inom ”medicin mm”. De landsting som har mest platser utöver internmedicin är Jämtland, Dalarna och Västmanland. Det är bl a större tillgång till geriatrik i dessa landsting. SKL liksom Nysam har 120 som medianvärde för vårdplatser inom ”medicin mm”. Det tyder i så fall på att Nysam-landstingen i detta avseende speglar landet. Variationen mellan landstingen kan vara betingat av andelen äldre invånare eller en praxis att vårda flera patienter inneliggande? Görs jämförelser mellan SKL och Nysam kan man konstatera att uppgifterna skiljer, vilket tyder på brist i kvalitet på data. Följande landsting uppger fler vårdplatser till SKL än till Nysam: Halland, Gotland, Västmanland, Sörmland. Landstinget Västmanland uppger klart lägre till SKL, 84 mot 120 i Nysam. Blekinge 86
Figur 8.7 200 175 150 125 100 75 50 25 0 Halland Gävleborg Figur 8.8 (Källa : SKL) Internmedicin resp Medicin mm, länsnivå 2005 Antal disp vårdplatser per 100 000 inv Dalarna (Källa : Nysam) Sveriges Kommuner och Landsting 2005 Medicin, mm, länsnivå Antal disp vårdplatser per 100 000 inv Västerbotten Västernorrland Gotland Örebro Dalarna Jönköping Södermanland Västra Götaland Jämtland Norrbotten Halland Stockholm Blekinge Riket Kronoberg Kalmar Uppsala Värmland Östergötland Gävleborg Skåne Västmanland Observera : talen är ej justerat för köpt/sålt utomlänsvård 84 90 Jämtland 97 96 0 50 100 150 200 101 109 119 119 117 117 117 124 121 121 125 Södermanland 137 137 136 134 139 139 Västmanland 182 Blekinge Internmedicin Medicin, mm Gotland 87
Page 1 and 2:
Verksamhetsuppföljning 2005 för I
Page 3 and 4:
Sammanfattning 1. Projektets bakgru
Page 5 and 6:
7. Kvalitetsvariabler En av målsä
Page 7 and 8:
1. Projektets bakgrund, syfte organ
Page 9 and 10:
1.4 Analys i verksamhetsuppföljnin
Page 11 and 12:
Det är sålunda några landsting s
Page 13 and 14:
ternmedicinska grenspecialiteter oc
Page 15 and 16:
sen. Detta gäller också de klinik
Page 17 and 18:
Figur 2.3 Länsdelssjukhus. Fastst
Page 19 and 20:
2.3 Vårdplatsförändringar Under
Page 21 and 22:
3. Klinikernas slutenvårdsprodukti
Page 23 and 24:
Figur 3.5 Länsdelssjukhus. Årsmed
Page 25 and 26:
Figur 3.7 Beläggningen (procentenh
Page 27 and 28:
Följande figur visar hur medelvår
Page 29 and 30:
Figur 3.14 Olika åldersgrupper and
Page 31 and 32:
Termer, koder och organisation är
Page 33 and 34:
Figur 4.3 Jämförelse av antalet e
Page 35 and 36:
Läkarbesök per läkare Presentera
Page 37 and 38: Figur 4.8 Läkarbesök per 1.000 in
Page 39 and 40: Ålders- och könsfördelning för
Page 41 and 42: Diagnosfördelningen för planerade
Page 43 and 44: Figur 4.16 Könsfördelning av de p
Page 45 and 46: Aktiv uremibehandling Av de rapport
Page 47 and 48: Figur 4.21 Koronarangiografi och PC
Page 49 and 50: Figur 5.2 Läkarkompetens på läns
Page 51 and 52: 5.3 Den framtida tillgången på l
Page 53 and 54: Samjour är, liksom 2004, vanligast
Page 55 and 56: Figur 6.2 Högsta primärjourskompe
Page 57 and 58: Figur 6.5 Antal intjänade jour- oc
Page 59 and 60: 7. Kvalitetsvariabler Per-Olof Hans
Page 61 and 62: jämfört men 36 kliniker vid före
Page 63 and 64: Figur 7.1.4 Antal patienter som vå
Page 65 and 66: Figur 7.1.6 Antal vårdtillfällen
Page 67 and 68: 7.2 Stroke Thomas Kjellström, Hels
Page 69 and 70: het, och en europeisk konsensuskonf
Page 71 and 72: Figur 7.2.5 Andel vårdtillfällen
Page 73 and 74: 7.3 Antikoagulationsbehandling Sven
Page 75 and 76: handlingstid redovisats av 28 klini
Page 77 and 78: Figur 7.3.4 Rapporterad blödningsf
Page 79 and 80: Figur 7.3.6 Andel avlidna patienter
Page 81 and 82: Konklusioner För att kunna diskute
Page 83 and 84: Tabell 7.5.1 1. Kliniknamn Finns de
Page 85 and 86: Figur 8.1 100 90 80 70 60 50 40 30
Page 87: Figur 8.4 300 250 200 150 100 50 0
Page 91 and 92: 9. Chefsomsättning och journalhant
Page 93 and 94: Figur 9.3. Andel kliniker med digit
Page 95 and 96: Bilagor 93
Page 97 and 98: Bilaga 2 Internmedicinens organisat
Page 99 and 100: Bilaga 3 Uppgifterna är hämtade f
Page 101 and 102: Tabell över antalet jourlinjer på
Page 103 and 104: Arbetsgruppen för internmedicinsk
Page 105 and 106: 3. Slutenvårdsorganisation och -pr
Page 107 and 108: 4. Akutverksamhet 4. Akutsjukvårde
Page 109 and 110: 5.4 Aktiv uremivård 2005 5.4.1 = A
Page 111: 7.4 Diabetes. Observera att det all
show all

Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?