Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...

More documents

Recommendations

Info

Vårddagar, figur 8.3 Vårddagarna är proportionellt fler i jämförelse med vårdtillfällena inom ”medicin mm” jämfört med internmedicin. En rimlig tolkning är att vårdtiderna är kortare inom internmedicin pga stor andel akutpatienter, medan ”medicin mm” (där t ex geriatrik finns) har längre vårdtider. Skillnader finns dock mellan landstingen. 11 För hela gruppen ”medicin mm” varierar det från drygt 500 i Dalarna till något över 400 i Jämtland, Halland och Blekinge. Median vårdygn för internmedicin ligger på ca 330 vårddygn per 1000 inv och år. En siffra som låg på samma nivå 2004. Figur 8.3 700 600 500 400 300 200 100 0 Jämtland Halland Internmedicin resp Medicin mm, länsnivå 2005 Antal vårddagar egna lt per 1000 inv Gävleborg Blekinge (Källa : Nysam) Södermanland Dalarna Gotland Västmanland Internmedicin Medicin, mm Läkarbesök, figur 8.4 och 8.5 Läkarbesök i Nysamstatistiken varierar från 150 till 250 per 1000 invånare 2005 för ”medicin mm”. Internmedicin tycks svara för ca 80% av besöken inom ”medicin mm”, men det finns en variation mellan landstingen. SKL har överlag högre antal läkarbesök. SKL har med dagsjukvård i sin definition som läkarbesök, t ex hemodialys. SKL betraktar även inskrivningstillfället för patienter i sluten vård när inläggning sker via akutmottagning. Nysam särredovisar dagsjukvård och besöket på akuten som leder till inläggning betraktas som inlednignen av slutenvårdstillfället. Det vore förstås önskvärt att statistiska jämförelser i Sverige kunde ske utifrån gemensamma tolkningar av definitionerna. Medianen läkarbesök enligt Nysam är 200 per 1000 invånare enligt Nysam, medan det är 308 per 1000 inv enligt SKL. Antalet utomlänspatienter spelar också. Skillnaderna mellan landstingen tyder på att inte heller SKLs definitioner tillämpas konsekvent. Förmodligen tar några landsting sin Nysamsiffra när uppgiften ska lämnas till SKL. 11 I Nysam är varje påbörjat vårddygn en vårddag, medan VIM räknar bort ut- eller inskrivningsdagen. Värmland 84
Figur 8.4 300 250 200 150 100 50 0 Västmanland Södermanland Figur 8.5 (Källa : SKL) Internmedicin resp Medicin mm, länsnivå 2005 Antal läkarbesök egna lt per 1000 inv Halland Gävleborg (Källa : Nysam) Sveriges Kommuner och Landsting 2005 Medicin, mm, länsnivå Antal läkarbesök per 1000 inv Gotland Stockholm Skåne Östergötland Örebro Värmland Riket Norrbotten Jämtland Västmanland Kalmar Västerbotten Blekinge Halland Kronoberg Uppsala Västernorrland Gävleborg Södermanland Västra Götaland Dalarna Jönköping Observera : talen är ej justerat för köpt/sålt utomlänvård 188 219 214 214 237 0 100 200 300 400 500 254 249 271 269 264 Blekinge 283 278 275 305 297 312 308 321 351 Gotland 386 421 433 Dalarna Jämtland Internmedicin Medicin, mm Värmland 85
Page 1 and 2:
Verksamhetsuppföljning 2005 för I
Page 3 and 4:
Sammanfattning 1. Projektets bakgru
Page 5 and 6:
7. Kvalitetsvariabler En av målsä
Page 7 and 8:
1. Projektets bakgrund, syfte organ
Page 9 and 10:
1.4 Analys i verksamhetsuppföljnin
Page 11 and 12:
Det är sålunda några landsting s
Page 13 and 14:
ternmedicinska grenspecialiteter oc
Page 15 and 16:
sen. Detta gäller också de klinik
Page 17 and 18:
Figur 2.3 Länsdelssjukhus. Fastst
Page 19 and 20:
2.3 Vårdplatsförändringar Under
Page 21 and 22:
3. Klinikernas slutenvårdsprodukti
Page 23 and 24:
Figur 3.5 Länsdelssjukhus. Årsmed
Page 25 and 26:
Figur 3.7 Beläggningen (procentenh
Page 27 and 28:
Följande figur visar hur medelvår
Page 29 and 30:
Figur 3.14 Olika åldersgrupper and
Page 31 and 32:
Termer, koder och organisation är
Page 33 and 34:
Figur 4.3 Jämförelse av antalet e
Page 35 and 36: Läkarbesök per läkare Presentera
Page 37 and 38: Figur 4.8 Läkarbesök per 1.000 in
Page 39 and 40: Ålders- och könsfördelning för
Page 41 and 42: Diagnosfördelningen för planerade
Page 43 and 44: Figur 4.16 Könsfördelning av de p
Page 45 and 46: Aktiv uremibehandling Av de rapport
Page 47 and 48: Figur 4.21 Koronarangiografi och PC
Page 49 and 50: Figur 5.2 Läkarkompetens på läns
Page 51 and 52: 5.3 Den framtida tillgången på l
Page 53 and 54: Samjour är, liksom 2004, vanligast
Page 55 and 56: Figur 6.2 Högsta primärjourskompe
Page 57 and 58: Figur 6.5 Antal intjänade jour- oc
Page 59 and 60: 7. Kvalitetsvariabler Per-Olof Hans
Page 61 and 62: jämfört men 36 kliniker vid före
Page 63 and 64: Figur 7.1.4 Antal patienter som vå
Page 65 and 66: Figur 7.1.6 Antal vårdtillfällen
Page 67 and 68: 7.2 Stroke Thomas Kjellström, Hels
Page 69 and 70: het, och en europeisk konsensuskonf
Page 71 and 72: Figur 7.2.5 Andel vårdtillfällen
Page 73 and 74: 7.3 Antikoagulationsbehandling Sven
Page 75 and 76: handlingstid redovisats av 28 klini
Page 77 and 78: Figur 7.3.4 Rapporterad blödningsf
Page 79 and 80: Figur 7.3.6 Andel avlidna patienter
Page 81 and 82: Konklusioner För att kunna diskute
Page 83 and 84: Tabell 7.5.1 1. Kliniknamn Finns de
Page 85: Figur 8.1 100 90 80 70 60 50 40 30
Page 89 and 90: Figur 8.7 200 175 150 125 100 75 50
Page 91 and 92: 9. Chefsomsättning och journalhant
Page 93 and 94: Figur 9.3. Andel kliniker med digit
Page 95 and 96: Bilagor 93
Page 97 and 98: Bilaga 2 Internmedicinens organisat
Page 99 and 100: Bilaga 3 Uppgifterna är hämtade f
Page 101 and 102: Tabell över antalet jourlinjer på
Page 103 and 104: Arbetsgruppen för internmedicinsk
Page 105 and 106: 3. Slutenvårdsorganisation och -pr
Page 107 and 108: 4. Akutverksamhet 4. Akutsjukvårde
Page 109 and 110: 5.4 Aktiv uremivård 2005 5.4.1 = A
Page 111: 7.4 Diabetes. Observera att det all
show all

Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?