Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...

More documents

Recommendations

Info

Årets rapport, som innehåller uppgifter om 2005 års verksamhet, innehåller en stor mängd information från landets medicinkliniker. I rapportens olika kapitel redovisas och analyseras de insamlade statistiska materialet. Ibland görs jämförelser med material inhämtat från andra källor än enkäten. Arbetsgruppen som utarbetat rapporten, vill uttrycka våra förhoppningar om ytterligare framtida förbättringar av verksamhetsuppföljningen. Vi hoppas därför på synpunkter och förslag till någon av oss inför kommande rapporter. 1.3 Organisation av projektet, tidigare rapporter, definitioner mm Projektet har letts av en arbetsgrupp utsedd av Svensk Internmedicinsk Förenings styrelse och som består av Thomas Kjellström, Helsingborg, ordförande Johanna Adami, Stockholm Annika Ekbom Schnell, Uppsala Michael Freitag, Helsingborg Per-Olof Hansson, Göteborg Rolf Jansson, Västerås Sven Karlander, Malmö Connie Larsen, Helseplan AS Mats Söderhäll, Södersjukhuset Ulf Hållmarker, Mora 2005 års rapport är den 13e i ordningen, de föregående är publicerade enligt nedan; 1993 Spri-rapport 406 1994 Spri projekt PM U:31042:1 1995 Spri projekt PM U:31042:2 1996 Spri projekt PM U:31042:3 1997 Spri projekt PM U:31042:4 1998 Spri projekt PM U:31042:5 1999 -2004 finns på SIMs hemsida http://sim.nu/verks_uppf.htm 2005 års enkät utsändes till klinikerna i mars 2006 och insamlat material (datafil i Excel och databas över öppenvårdsbesök) har bearbetats under sommaren 2006 . Namnet på de kliniker som levererat underlag till enkäten framgår av bilaga 1. De definitioner som använts utgår från Socialstyrelsens termbank (Socialstyrelsens hemsida: http://app.socialstyrelsen.se/ termbank). Alla definitioner har ej slagit igenom i landstingen och i vissa fall har för att kunna göra historiska jämförelser skett utifrån tidigare definitioner. I enkäten har anvisningar om hur uppgifter ska lämnas in angivits. Bristen på enhetligheten i definitionerna utgör dock fortfarande en felkälla. Författandet av rapporten har delats upp på medlemmarna i arbetsgruppen, såsom framgår av innehållsföreteckningen. Arbetsgruppen i sin helhet står dock bakom rapporten. 6
1.4 Analys i verksamhetsuppföljning internmedicin, SIM-VIM Varför har vi verksamhetsuppföljning? Verksamhetsuppföljning är ett nödvändigt instrument för att kunna utveckla verksamheten, både rent medicinskt och för förbättringar av kostnadseffektivitet. Det börjar också bli allt större krav på öppna jämförelser från allmänhet och politiker och finansiärer. Se också Socialstyrelsens nyligen publicerade ”öppna jämförelser i sjukvården”. Öppenheten är viktig för legitimiteten i samhället. Socialstyrelsens föreskrift (dvs. bindande regel) av den 24 augusti 2005 om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOFS 2005:12) där uppföljning betonas är andra goda skäl till att nyttja verksamhetsuppföljning. Kvalitet definieras exempelvis i föreskriften som den ”grad till vilken en verksamhet uppfyller ställda krav”. Slutligen måste det vara ett fullständigt nödvändigt arbetsinstrument för en verksamhetschef i planeringen av den egna verksamheten att ha kunskap och kännedom om andras resultat och personalbehov m.m. Hur gå vidare? Den viktigaste metoden för att nyttja rapporten är att försöka få så likartade verksamheter som möjligt att jämföra sig med. Det skulle vara av stort värde att ta ex.vis fyra och fyra likartade sjukhus arbetar tillsammans med mer djupgående analyser av bl.a. medicinska resultat eller organisatoriska förhållanden eller kompetenssammansättningar. En av de första analyserna som skulle var lämplig att göra är anledningen till varför omsättningen av verksamhetschefer är så påfallande stor? Det är synnerligen stor vikt att internmedicinen försörjs med bra ledare och chefer och kravprofilen kanske skulle se annorlunda ut idag än den gör i verkligheten? Hur ser en bra verksamhetschef ut? Skall chefer utbildas på ett särskilt sätt? Andra områden som är särskilt lämpade för mer strukturerade analyser är vårdplatstillgången, ofta av stort intresse för den enskilda kliniken eller verksamheten och av betydande påverkan för den enskilda patienten. Det är rimligt att försöka fastställa närmevärden för behovet av vårdplatser för att medicinskt optimalt kunna försörja ett sjukvårdsområde. Internmedicinens höga årsmedelbeläggningar borde reduceras till mer optimala förhållanden. De mer traditionella måtten medelvårdtider visar inte på några större skillnader i svensk internmedicin men skulle också kunna differentieras mycket mer ex.vis per diagnosgrupp och skulle dessutom kunna medicinskt definieras, dvs. vad innefattas i en optimal vård för en KOL-patient och hur lång tid i sluten vård skall detta i genomsnitt ta. De medicinska nationella kvalitetsregistren kompletteras av verksamhetsuppföljningen. De nationella registren måste vara och är i rapporten i nära samarbete med uppföljningarna. Anmärkningsvärt nog finns i vår digitaliserade värd inte system ännu för direktöverföring av uppgifter från journaler till register. Är det så att den medicinska behandlingen praktiseras så olika i landet ? Vem skall göra analyserna? Det finns ingen statlig myndighet som har ett självklart ansvar för detta. Projektgruppen för uppföljningarna kan inte göra ett så stort arbete. Det är önskvärt att verksamhetschefer kunde själva eller genom betrodda utsedda göra jämförande detaljanalyser för ex vis tre- eller fyra verksamheter som kunde presenteras i verksamhetsuppföljningen årligen för att underlätta och stödja andra inom internmedicinen för en fortsatt bra utveckling. Det vore också värdefullt om Svensk Internmedicinsk Förening kunde uttrycka mer tydliga målsättningar som stöd för verksamheterna och grundat på verksamhetsuppföljningen. 7
Page 1 and 2: Verksamhetsuppföljning 2005 för I
Page 3 and 4: Sammanfattning 1. Projektets bakgru
Page 5 and 6: 7. Kvalitetsvariabler En av målsä
Page 7: 1. Projektets bakgrund, syfte organ
Page 11 and 12: Det är sålunda några landsting s
Page 13 and 14: ternmedicinska grenspecialiteter oc
Page 15 and 16: sen. Detta gäller också de klinik
Page 17 and 18: Figur 2.3 Länsdelssjukhus. Fastst
Page 19 and 20: 2.3 Vårdplatsförändringar Under
Page 21 and 22: 3. Klinikernas slutenvårdsprodukti
Page 23 and 24: Figur 3.5 Länsdelssjukhus. Årsmed
Page 25 and 26: Figur 3.7 Beläggningen (procentenh
Page 27 and 28: Följande figur visar hur medelvår
Page 29 and 30: Figur 3.14 Olika åldersgrupper and
Page 31 and 32: Termer, koder och organisation är
Page 33 and 34: Figur 4.3 Jämförelse av antalet e
Page 35 and 36: Läkarbesök per läkare Presentera
Page 37 and 38: Figur 4.8 Läkarbesök per 1.000 in
Page 39 and 40: Ålders- och könsfördelning för
Page 41 and 42: Diagnosfördelningen för planerade
Page 43 and 44: Figur 4.16 Könsfördelning av de p
Page 45 and 46: Aktiv uremibehandling Av de rapport
Page 47 and 48: Figur 4.21 Koronarangiografi och PC
Page 49 and 50: Figur 5.2 Läkarkompetens på läns
Page 51 and 52: 5.3 Den framtida tillgången på l
Page 53 and 54: Samjour är, liksom 2004, vanligast
Page 55 and 56: Figur 6.2 Högsta primärjourskompe
Page 57 and 58: Figur 6.5 Antal intjänade jour- oc
Page 59 and 60:
7. Kvalitetsvariabler Per-Olof Hans
Page 61 and 62:
jämfört men 36 kliniker vid före
Page 63 and 64:
Figur 7.1.4 Antal patienter som vå
Page 65 and 66:
Figur 7.1.6 Antal vårdtillfällen
Page 67 and 68:
7.2 Stroke Thomas Kjellström, Hels
Page 69 and 70:
het, och en europeisk konsensuskonf
Page 71 and 72:
Figur 7.2.5 Andel vårdtillfällen
Page 73 and 74:
7.3 Antikoagulationsbehandling Sven
Page 75 and 76:
handlingstid redovisats av 28 klini
Page 77 and 78:
Figur 7.3.4 Rapporterad blödningsf
Page 79 and 80:
Figur 7.3.6 Andel avlidna patienter
Page 81 and 82:
Konklusioner För att kunna diskute
Page 83 and 84:
Tabell 7.5.1 1. Kliniknamn Finns de
Page 85 and 86:
Figur 8.1 100 90 80 70 60 50 40 30
Page 87 and 88:
Figur 8.4 300 250 200 150 100 50 0
Page 89 and 90:
Figur 8.7 200 175 150 125 100 75 50
Page 91 and 92:
9. Chefsomsättning och journalhant
Page 93 and 94:
Figur 9.3. Andel kliniker med digit
Page 95 and 96:
Bilagor 93
Page 97 and 98:
Bilaga 2 Internmedicinens organisat
Page 99 and 100:
Bilaga 3 Uppgifterna är hämtade f
Page 101 and 102:
Tabell över antalet jourlinjer på
Page 103 and 104:
Arbetsgruppen för internmedicinsk
Page 105 and 106:
3. Slutenvårdsorganisation och -pr
Page 107 and 108:
4. Akutverksamhet 4. Akutsjukvårde
Page 109 and 110:
5.4 Aktiv uremivård 2005 5.4.1 = A
Page 111:
7.4 Diabetes. Observera att det all
show all

Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?