Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ... Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
Tabell 7.3.1 Blödningskomplikationer vid 25 kliniker som redovisar antalet patientår för 2005. Blödningarna indelas i slutenvårdskrävande, cerebrala och letala blödningar. Klinik Patientår Blödningsfrekvens per 100 patientår (absoluta frekvenser inom parentes) Slutenvård Cerebral Letal Regionsjukhus SU Östra 1532 1,0 (16) 0,4 (6) 0,1 (1) Länssjukhus Borås 1316 1,6 (21) 0,3 (4) 0 Capio S:t Göran 141 1,4 (2) 0 0 Eskilstuna 1001 0,4 (4) 0,3 (3) 0,1 (1) Falun 34 5,9 (2) 0 2,9 (1) Halmstad 347 1,4 (5) 0 0 Helsingborg 2278 0 0,3 (7) 0,1 (2) Jönköping 1371 0 0,9 (12) 0 Norrköping 517 1,5 (8) 0,2 (1) 0 Trollhättan 1684 0,8 (13) 0,3 (5) 0 Uddevalla 1911 0,1 (1) 0 0 Länsdelssjukhus Avesta 201 2,5 (5) 1,0 (2) 0 Eksjö 1287 1,9 (24) 0,1 (1) 0,2 (2) Hässleholm 849 0,5 (4) 0,4 (3) 0 Karlskoga 678 2,4 (16) 0 0,4 (3) Kungälv 1085 1,1 (12) 0,4 (4) 0 Lidköping 873 0,8 (7) 0,2 (2) 0,6 (5) Ljungby 723 2,4 (17) 0,3 (2) 0 Ludvika 355 0,7 (2) 0,3 (1) 0 Mora 148 2,0 (3) 0,7 (1) 1,4 (2) Motala 968 0,7 (7) 0 0,1 (1) Trelleborg 652 1,1 (7) 0,6 (4) 0,5 (3) Visby 947 0,5 (5) 0,2 (2) 0 Värnamo 1108 2,2 (24) 0,5 (5) 0,1 (1) Örnsköldsvik 790 2,0 (16) 0,9 (7) 0,3 (2) Samtliga sjukhus 22796 1,0 (221) 0,3 (72) 0,1 (24) I de senaste årens verksamhetsuppföljningar har det varit cirka 30 kliniker som har rapporterat uppgifter, vilket skall jämföras med 25 kliniker för 2005. Ur Tabell 7.3.1 framgår att resultaten är jämförbara med data från tidigare år med påtaglig variation i rapporterad komplikationsfrekvens mellan sjukhusen. I tidigare verksamhetsuppföljningar har vi kunnat redovisa klinikvisa data från 12 sjukhus som deltagit varje år sedan år 2000. Under 2005 har fyra av dessa avstått från att rapportera uppgifter om AK-behandling, varför det i denna verksamhetsuppföljning inte är meningsfullt att visa individuella uppgifter. Istället visas här frekvenser av allvarliga blödningar vid kliniker som lämnat åtminstone någon uppgift under tiden 1999- 2005 (Figur 7.3.4). Den tendens till sjunkande frekvens av slutenvårdskrävande blödningar som anades mellan 2002 och 2004 förstärks av resultaten från 2005 som talar för ytterligare nedgång. 74
Figur 7.3.4 Rapporterad blödningsfrekvens vid kliniker som har lämnat denna uppgift vid minst ett tillfälle under tiden 1999-2005. Blödningar per 100 patientår 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Slutenvård Cerebral Letal 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 En svaghet med resultaten i Figur 7.3.4 är att det inte är samma kliniker som deltar år från år. Som tidigare har påpekats visar resultat från AK-mottagningen i Malmö att den verkliga frekvensen cerebrala blödningar i svensk rutinsjukvård är ungefär 1 per 100 patientår. Det är under de senaste tre åren cirka drygt tre gånger så mycket som har rapporterats i Verksamhetsuppföljningen. Detta pekar på att rapporteringen i rutinsjukvården av allvarliga komplikationer till AK-behandling inte är fullständig. Sedan Verksamhetsuppföljningen för 2003 har vi frågat om fördelningen av behandlingsindikationer för AK-behandling. Frågan har gällt de tre huvudsakliga behandlingsindikationer, venös tromboembolism, förmaksflimmer och mekanisk hjärtklaffprotes och vi bad dessutom om uppgift om ”övriga” skäl för AK-behandling. För 2005 är det 26 kliniker som har lämnat uppgift. Resultaten från 2003 och 2004 har visat stor variation för behandlingsindikationerna mellan sjukhusen. Andelen ”övriga” indikationer har varit betydande och har överstigit 20 % hos cirka en tredjedel av klinikerna. Som framgår av Figur 8.3.5 är bilden likartad för 2005. Vid en jämförelse mellan de tre år som behandlingsindikationer har redovisats ses att den genomsnittliga andelen patienter med venös tromboembolism tenderar att minska från 23 % 2003 och 2004 till 18 % 2005, medan andelen patienter med förmaksflimmer ökar något från cirka 45 % de båda första åren till 52 % 2005. Jämförelsen mellan åren försvåras dock av att det inte är samma kliniker som deltar under alla tre åren. Med tanke på variationen mellan kliniker kan åtminstone en del av skillnaden mellan 2003 och 2005 bero på vilka kliniker som har deltagit. Tolv kliniker har besvarat frågan om vilka patientgrupper som ingår bland "övriga". I likhet med 2004 är svaren relativt samstämmiga och inkluderar diagnoser som amaurosis fugax, 75
- Page 25 and 26: Figur 3.7 Beläggningen (procentenh
- Page 27 and 28: Följande figur visar hur medelvår
- Page 29 and 30: Figur 3.14 Olika åldersgrupper and
- Page 31 and 32: Termer, koder och organisation är
- Page 33 and 34: Figur 4.3 Jämförelse av antalet e
- Page 35 and 36: Läkarbesök per läkare Presentera
- Page 37 and 38: Figur 4.8 Läkarbesök per 1.000 in
- Page 39 and 40: Ålders- och könsfördelning för
- Page 41 and 42: Diagnosfördelningen för planerade
- Page 43 and 44: Figur 4.16 Könsfördelning av de p
- Page 45 and 46: Aktiv uremibehandling Av de rapport
- Page 47 and 48: Figur 4.21 Koronarangiografi och PC
- Page 49 and 50: Figur 5.2 Läkarkompetens på läns
- Page 51 and 52: 5.3 Den framtida tillgången på l
- Page 53 and 54: Samjour är, liksom 2004, vanligast
- Page 55 and 56: Figur 6.2 Högsta primärjourskompe
- Page 57 and 58: Figur 6.5 Antal intjänade jour- oc
- Page 59 and 60: 7. Kvalitetsvariabler Per-Olof Hans
- Page 61 and 62: jämfört men 36 kliniker vid före
- Page 63 and 64: Figur 7.1.4 Antal patienter som vå
- Page 65 and 66: Figur 7.1.6 Antal vårdtillfällen
- Page 67 and 68: 7.2 Stroke Thomas Kjellström, Hels
- Page 69 and 70: het, och en europeisk konsensuskonf
- Page 71 and 72: Figur 7.2.5 Andel vårdtillfällen
- Page 73 and 74: 7.3 Antikoagulationsbehandling Sven
- Page 75: handlingstid redovisats av 28 klini
- Page 79 and 80: Figur 7.3.6 Andel avlidna patienter
- Page 81 and 82: Konklusioner För att kunna diskute
- Page 83 and 84: Tabell 7.5.1 1. Kliniknamn Finns de
- Page 85 and 86: Figur 8.1 100 90 80 70 60 50 40 30
- Page 87 and 88: Figur 8.4 300 250 200 150 100 50 0
- Page 89 and 90: Figur 8.7 200 175 150 125 100 75 50
- Page 91 and 92: 9. Chefsomsättning och journalhant
- Page 93 and 94: Figur 9.3. Andel kliniker med digit
- Page 95 and 96: Bilagor 93
- Page 97 and 98: Bilaga 2 Internmedicinens organisat
- Page 99 and 100: Bilaga 3 Uppgifterna är hämtade f
- Page 101 and 102: Tabell över antalet jourlinjer på
- Page 103 and 104: Arbetsgruppen för internmedicinsk
- Page 105 and 106: 3. Slutenvårdsorganisation och -pr
- Page 107 and 108: 4. Akutverksamhet 4. Akutsjukvårde
- Page 109 and 110: 5.4 Aktiv uremivård 2005 5.4.1 = A
- Page 111: 7.4 Diabetes. Observera att det all
Tabell 7.3.1 Blödningskomplikationer vid 25 <strong>kliniker</strong> som redovisar antalet patientår <strong>för</strong> <strong>2005</strong>. Blödningarna<br />
indelas i slutenvårdskrävande, cerebrala och letala blödningar.<br />
Klinik Patientår Blödningsfrekvens per 100 patientår<br />
(absoluta frekvenser inom parentes)<br />
Slutenvård Cerebral Letal<br />
Regionsjukhus<br />
SU Östra 1532 1,0 (16) 0,4 (6) 0,1 (1)<br />
Länssjukhus<br />
Borås 1316 1,6 (21) 0,3 (4) 0<br />
Capio S:t Göran 141 1,4 (2) 0 0<br />
Eskilstuna 1001 0,4 (4) 0,3 (3) 0,1 (1)<br />
Falun 34 5,9 (2) 0 2,9 (1)<br />
Halmstad 347 1,4 (5) 0 0<br />
Helsingborg 2278 0 0,3 (7) 0,1 (2)<br />
Jönköping 1371 0 0,9 (12) 0<br />
Norrköping 517 1,5 (8) 0,2 (1) 0<br />
Trollhättan 1684 0,8 (13) 0,3 (5) 0<br />
Uddevalla 1911 0,1 (1) 0 0<br />
Länsdelssjukhus<br />
Avesta 201 2,5 (5) 1,0 (2) 0<br />
Eksjö 1287 1,9 (24) 0,1 (1) 0,2 (2)<br />
Hässleholm 849 0,5 (4) 0,4 (3) 0<br />
Karlskoga 678 2,4 (16) 0 0,4 (3)<br />
Kungälv 1085 1,1 (12) 0,4 (4) 0<br />
Lidköping 873 0,8 (7) 0,2 (2) 0,6 (5)<br />
Ljungby 723 2,4 (17) 0,3 (2) 0<br />
Ludvika 355 0,7 (2) 0,3 (1) 0<br />
Mora 148 2,0 (3) 0,7 (1) 1,4 (2)<br />
Motala 968 0,7 (7) 0 0,1 (1)<br />
Trelleborg 652 1,1 (7) 0,6 (4) 0,5 (3)<br />
Visby 947 0,5 (5) 0,2 (2) 0<br />
Värnamo 1108 2,2 (24) 0,5 (5) 0,1 (1)<br />
Örnsköldsvik 790 2,0 (16) 0,9 (7) 0,3 (2)<br />
Samtliga sjukhus 22796 1,0 (221) 0,3 (72) 0,1 (24)<br />
I de senaste årens verksamhetsuppföljningar har det varit cirka 30 <strong>kliniker</strong> som har rapporterat<br />
uppgifter, vilket skall jäm<strong>för</strong>as med 25 <strong>kliniker</strong> <strong>för</strong> <strong>2005</strong>. Ur Tabell 7.3.1 framgår att resultaten<br />
är jäm<strong>för</strong>bara med data från tidigare år med påtaglig variation i rapporterad komplikationsfrekvens<br />
mellan sjukhusen. I tidigare verksamhetsuppföljningar har vi kunnat redovisa<br />
klinikvisa data från 12 sjukhus som deltagit varje år sedan år 2000. Under <strong>2005</strong> har fyra av<br />
dessa avstått från att rapportera uppgifter om AK-behandling, var<strong>för</strong> det i denna verksamhetsuppföljning<br />
inte är meningsfullt att visa individuella uppgifter. Istället visas här frekvenser av<br />
allvarliga blödningar vid <strong>kliniker</strong> som lämnat åtminstone någon uppgift under tiden 1999-<br />
<strong>2005</strong> (Figur 7.3.4). Den tendens till sjunkande frekvens av slutenvårdskrävande blödningar<br />
som anades mellan 2002 och 2004 <strong>för</strong>stärks av resultaten från <strong>2005</strong> som talar <strong>för</strong> ytterligare<br />
nedgång.<br />
74
Change language