Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ... Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
Även antalet patientår per 100000 invånare verkar öka under den senaste fyraårsperioden. Vid 17 läns- och länsdelskliniker som deltagit varje år sedan 2002 var ökningen 19 % (Eksjö är inte medräknat). Även om resultaten talar för att det har skett en verklig ökning av antalet antikoagulationsbehandlade patienter vid svenska medicinkliniker sedan 2002, bör de tolkas med försiktighet. De baseras på ett begränsat antal kliniker, och dessutom har flera stora kliniker som deltagit tidigare inte rapporterat några data för 2005. I Verksamhetsuppföljningarna brukar antalet PK-analyser per patientår användas som ett processmått på hur AK-mottagningarna arbetar och är ett bättre mått än antalet prover per patient. Vid de 30 kliniker som redovisat dessa variabler togs det i genomsnitt 22 prover per patientår med en variation mellan 14 och 39 prover (Figur 7.3.2). Flertalet kliniker uppvisar liksom tidigare analysfrekvenser inom intervallet 15-25 prover per patientår. Det genomsnittliga antalet prover per patientår tenderade att vara högre vid länsdelssjukhus än vid länskliniker (24 respektive 19). Om man granskar de 15 länskliniker och 20 länsdelskliniker som rapporterat denna variabel vid minst två tillfällen mellan 2001 och 2005, finner man att 7 länskliniker och 6 länsdelskliniker vid varje tillfälle rapporterar mindre än 20 PK-analyser per patientår. Övriga kliniker uppger 20 eller fler analyser per patientår. Detta talar för att det finns olika provtagningstraditioner vid olika sjukhus och att dessa traditioner verkar vara stabila över tiden. Figur 7.3.2 Antal PK-analyser per patientår vid 30 kliniker Antal PK-analyser per patientår 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 SU Östra Jönköping Falun Helsingborg Norrköping Uddevalla Falun kardiologi Capio St:Göran Trollhättan Halmstad Eskilstuna SÄS Borås Kungälv Örnskölsvik Lidköping Hässleholm Visby Mora Ljungby Trelleborg Värnamo Avesta Eksjö Karlskoga Motala Katrineholm SÄS Skene Lindesberg Varberg Köping I verksamhetsuppföljningen redovisas graden av terapikontroll i form av andelen terapeutisk behandlingstid. Denna variabel är ett viktigt resultatmått som skall beräknas enligt Rosendaals metod (Thromb Haemost 1993; 68: 236-9). För 2005 har andelen terapeutisk be- 72
handlingstid redovisats av 28 kliniker med ett medelvärde på 72 %, vilket är detsamma som för de tre senaste åren. Medelvärdet för länskliniker var 71 % och för länsdelskliniker 74 %. Ur Figur 7.3.3 framgår att klinikernas resultat huvudsakligen ligger inom intervallet 60-80 %. Figur 7.3.3 Andel terapeutisk behandlingstid för 28 kliniker Andel terapeutisk behandlingstid (%) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 SU Östra Helsingborg Capio St:Göran Norrköping Trollhättan Eskilstuna SÄS Borås Uddevalla Jönköping Falun Falun kardiologi Halmstad Kungälv Örnskölsvik Visby Hässleholm Avesta Värnamo SÄS Skene Ljungby Ludvika Lidköping Motala Mora Katrineholm Karlskoga Eksjö Trelleborg Liksom tidigare uppvisar de enskilda klinikerna stabila nivåer över tid för andelen terapeutisk behandlingstid, och denna bild kvarstår oförändrad när data från 2005 medräknas ( dessa resultat redovisas inte i Verksamhetsuppföljningen för 2005). Eftersom vi i år kan visa att frekvensen av PK-analyser är stabila för de enskilda klinikerna, är det intressant att se om det finns något samband mellan provtagningsfrekvens och graden av terapikontroll. Vid en jämförelse mellan genomsnittlig provtagningsfrekvens och genomsnittlig grad av terapikontroll för kliniker som deltagit minst två gånger under åren 2001-2005 kunde något samband inte påvisas (r=-0,14). Ur klinisk-biologisk synvinkel är ett sådant samband knappast att förvänta med hänsyn till skillnader i patientpopulationer, behandlingsindikationer och provtagningstraditioner. Det viktigaste resultatmåttet för AK-behandling är naturligtvis om behandlingen förebygger tromboemboliska komplikationer utan att priset i form av blödningar blir för högt. Frekvensen av blödningskomplikationer bör relateras till antalet patientår, och båda variablerna har för 2005 redovisats av 25 kliniker. 73
- Page 23 and 24: Figur 3.5 Länsdelssjukhus. Årsmed
- Page 25 and 26: Figur 3.7 Beläggningen (procentenh
- Page 27 and 28: Följande figur visar hur medelvår
- Page 29 and 30: Figur 3.14 Olika åldersgrupper and
- Page 31 and 32: Termer, koder och organisation är
- Page 33 and 34: Figur 4.3 Jämförelse av antalet e
- Page 35 and 36: Läkarbesök per läkare Presentera
- Page 37 and 38: Figur 4.8 Läkarbesök per 1.000 in
- Page 39 and 40: Ålders- och könsfördelning för
- Page 41 and 42: Diagnosfördelningen för planerade
- Page 43 and 44: Figur 4.16 Könsfördelning av de p
- Page 45 and 46: Aktiv uremibehandling Av de rapport
- Page 47 and 48: Figur 4.21 Koronarangiografi och PC
- Page 49 and 50: Figur 5.2 Läkarkompetens på läns
- Page 51 and 52: 5.3 Den framtida tillgången på l
- Page 53 and 54: Samjour är, liksom 2004, vanligast
- Page 55 and 56: Figur 6.2 Högsta primärjourskompe
- Page 57 and 58: Figur 6.5 Antal intjänade jour- oc
- Page 59 and 60: 7. Kvalitetsvariabler Per-Olof Hans
- Page 61 and 62: jämfört men 36 kliniker vid före
- Page 63 and 64: Figur 7.1.4 Antal patienter som vå
- Page 65 and 66: Figur 7.1.6 Antal vårdtillfällen
- Page 67 and 68: 7.2 Stroke Thomas Kjellström, Hels
- Page 69 and 70: het, och en europeisk konsensuskonf
- Page 71 and 72: Figur 7.2.5 Andel vårdtillfällen
- Page 73: 7.3 Antikoagulationsbehandling Sven
- Page 77 and 78: Figur 7.3.4 Rapporterad blödningsf
- Page 79 and 80: Figur 7.3.6 Andel avlidna patienter
- Page 81 and 82: Konklusioner För att kunna diskute
- Page 83 and 84: Tabell 7.5.1 1. Kliniknamn Finns de
- Page 85 and 86: Figur 8.1 100 90 80 70 60 50 40 30
- Page 87 and 88: Figur 8.4 300 250 200 150 100 50 0
- Page 89 and 90: Figur 8.7 200 175 150 125 100 75 50
- Page 91 and 92: 9. Chefsomsättning och journalhant
- Page 93 and 94: Figur 9.3. Andel kliniker med digit
- Page 95 and 96: Bilagor 93
- Page 97 and 98: Bilaga 2 Internmedicinens organisat
- Page 99 and 100: Bilaga 3 Uppgifterna är hämtade f
- Page 101 and 102: Tabell över antalet jourlinjer på
- Page 103 and 104: Arbetsgruppen för internmedicinsk
- Page 105 and 106: 3. Slutenvårdsorganisation och -pr
- Page 107 and 108: 4. Akutverksamhet 4. Akutsjukvårde
- Page 109 and 110: 5.4 Aktiv uremivård 2005 5.4.1 = A
- Page 111: 7.4 Diabetes. Observera att det all
handlingstid redovisats av 28 <strong>kliniker</strong> med ett medelvärde på 72 %, vilket är detsamma som<br />
<strong>för</strong> de tre senaste åren. Medelvärdet <strong>för</strong> läns<strong>kliniker</strong> var 71 % och <strong>för</strong> länsdels<strong>kliniker</strong> 74 %.<br />
Ur Figur 7.3.3 framgår att <strong>kliniker</strong>nas resultat huvudsakligen ligger inom intervallet 60-80 %.<br />
Figur 7.3.3 Andel terapeutisk behandlingstid <strong>för</strong> 28 <strong>kliniker</strong><br />
Andel terapeutisk behandlingstid (%)<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
SU Östra<br />
Helsingborg<br />
Capio St:Göran<br />
Norrköping<br />
Trollhättan<br />
Eskilstuna<br />
SÄS Borås<br />
Uddevalla<br />
Jönköping<br />
Falun<br />
Falun kardiologi<br />
Halmstad<br />
Kungälv<br />
Örnskölsvik<br />
Visby<br />
Hässleholm<br />
Avesta<br />
Värnamo<br />
SÄS Skene<br />
Ljungby<br />
Ludvika<br />
Lidköping<br />
Motala<br />
Mora<br />
Katrineholm<br />
Karlskoga<br />
Eksjö<br />
Trelleborg<br />
Liksom tidigare uppvisar de enskilda <strong>kliniker</strong>na stabila nivåer över tid <strong>för</strong> andelen terapeutisk<br />
behandlingstid, och denna bild kvarstår o<strong>för</strong>ändrad när data från <strong>2005</strong> medräknas ( dessa resultat<br />
redovisas inte i <strong>Verksamhetsuppföljning</strong>en <strong>för</strong> <strong>2005</strong>).<br />
Eftersom vi i år kan visa att frekvensen av PK-analyser är stabila <strong>för</strong> de enskilda <strong>kliniker</strong>na, är<br />
det intressant att se om det finns något samband mellan provtagningsfrekvens och graden av<br />
terapikontroll. Vid en jäm<strong>för</strong>else mellan genomsnittlig provtagningsfrekvens och genomsnittlig<br />
grad av terapikontroll <strong>för</strong> <strong>kliniker</strong> som deltagit minst två gånger under åren 2001-<strong>2005</strong><br />
kunde något samband inte påvisas (r=-0,14). Ur klinisk-biologisk synvinkel är ett sådant<br />
samband knappast att <strong>för</strong>vänta med hänsyn till skillnader i patientpopulationer, behandlingsindikationer<br />
och provtagningstraditioner.<br />
Det viktigaste resultatmåttet <strong>för</strong> AK-behandling är naturligtvis om behandlingen <strong>för</strong>ebygger<br />
tromboemboliska komplikationer utan att priset i form av blödningar blir <strong>för</strong> högt. Frekvensen<br />
av blödningskomplikationer bör relateras till antalet patientår, och båda variablerna har<br />
<strong>för</strong> <strong>2005</strong> redovisats av 25 <strong>kliniker</strong>.<br />
73
Change language