Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...

More documents

Recommendations

Info

Trombolys Trombolys vid hjärninfarkt är godkänt sedan 2003, om behandlingen ges till patineter under 80 års ålder inom 3 timmar. Förutsättningen är att alla registrerar i SITS-MOST http://www.acutestroke.org/ , som inom Europa har att följa upp säkerheten när behandlingen ges i klinisk praxis. Förändring av denna registrering kommer att ske våren 2006 och den fortsatta registreringen av trombolysbehandling sker lämpligen i Riks-stroke. I VIM har 22 kliniker rapporterat att de genomfört trombolys under år 2005 (en liten, 10% ökning, jämfört med 2004). Det innebär att 2/3-delar av de rapporterande klinikerna har börjat med trombolys. Andelen trombolysbehandlade på dessa kliniker ligger i medeltal på 1,6 %. Trombolys inom 3 timmar ställer stora krav på sjukvårdens organisation. Dels måste stroke hanteras som ett urakut tillstånd inom sjukhuset. Dels måste befolkningen vara informerad om att söka på direkten. Kampanjen ”Rädda hjärnan 112” har haft varierande framgång. Sen är patientens avstånd till sjukhuset av stor betydelse när det gäller att hinna genomföra behandlingen. I fig. 7.2.2 ses andelen trombolyserade av totalantalet vårdtillfällen med stroke (samtliga strokepatienter i detta fall). (Katrineholm, Kullbergska, har man haft 217 akuta vårdtillfällen under 2005 för diagnoserna I61-64 varav 30 har vårdats på medicinkliniken och sålunda 187 på ger/rehab kliniken och det är 5 av 217 stroke som trombolysbehandlats totalt.). Enligt RiksStroke har endast drygt 2 % av tidigare funktionsoberoende patienter < 80 år med hjärnifarkt behandlats med trombolys under år 2003-2005. Andelen behandlade patienter har dock ökat stadigt från 1 % år 2003 till 3,5 % för 2005. Vissa sjukhus har under 2005 behandlat 8-10 % av sina ischemiska strokepatienter. Fig. 7.2.2 Andel av vårdtillfällen för stroke som fått trombolys. 5% 4% 4% 3% 3% 2% 2% 1% 1% 0% Eskilstuna Danderyd Halmstad Falun Helsingborg Trelleborg Strokeenhet Vård på strokeenhet (med stroketeam) är den kvalitetsvariabel, som vi de senaste åren har sett som den viktigaste. Det finns klara evidens för att vården bedrivs effektivare i den vårdformen. Enligt Socialstyrelsen bör "de allra flesta" patienter med slaganfall vårdas på specialen- Ystad Katrineholm Mora Varberg Skene Motala 66 Karlskoga
het, och en europeisk konsensuskonferens (Helsingborgsdeklarationen 1995) har uttalat kravet att alla patienter med akut slaganfall ska vårdas på specialiserad enhet år 2005. I verksamhetsuppföljningen har vi satt upp som mål att minst 75 % av vårdtillfällena p.g.a. stroke bör äga rum på sådan enhet. Detta mål ser ut att ha uppnåtts på de flesta klinikerna för år 2005 (fig. 7.2.3). I medeltal är det 88 % på länsdelssjukhusen och 68 % på läns- och universitetssjukhus vilket ger en total medelnivå på 76%. Skillnaderna mellan sjukhusen är mycket stora! Vårt material grundar sig på 12 685 vårdtillfällen på 31 medicinkliniker. En fjärdedel av de svenska patienterna vårdas då inte på strokeenhet, om dessa kliniker är representativa. Riks-Stroke (www.riks-stroke.org) har tidigare kunnat redovisa en något högre andel vårdade på strokeenhet än vad vi har gjort. Riks-Strokes högre andel tror vi beror på en selektering av rapporterade patienter från strokeenheter. Figur 7.2.3 Andel av vårdtillfällen där patienter vårdats på strokeenhet år 2005 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Danderyd Helsingborg Sundsvall Falun Eskilstuna Halmstad Hudiksvall I figur 7.2.1, ovan, redovisas resultat över tiden för de kliniker som deltagit i verksamhetsuppföljningen under de senaste åren. TIA Sedan 2001 har vi frågat efter hur många vårdtillfällen som fått diagnosen TIA. I figuren 7.2.4 framgår relationen mellan antalet patienter med manifest stroke och antalet med TIA. Det är fortfarande en mycket stor variation i antalet TIA i förhållandet till antal stroke. Andelen TIA jämfört med antalet stroke är i genomsnitt 19 % med en variation mellan 3 och 30 %. Någon förändring av spridningen har vi inte kunnat konstatera sedan vi började registrera dessa data. Vi anser att detta är ett indirekt mått som visar på kvalitetsbrist i diagnostiken eller bristande överensstämmelse om diagnostiska kriterier. Diagnosen TIA är svår att ställa eftersom den huvudsakligen grundar sig på anamnes. Det förekommer med största sannolikhet såväl under- som överdiagnostik av TIA. Organisatoriska skäl kan givetvis också ligga bakom så att en del av de kliniker som har hög andel TIA kanske inte vårdar alla akuta strokepatienter. Avesta Varberg Visby Mora Skene Motala Ludvika Karlskoga 67
Page 1 and 2:
Verksamhetsuppföljning 2005 för I
Page 3 and 4:
Sammanfattning 1. Projektets bakgru
Page 5 and 6:
7. Kvalitetsvariabler En av målsä
Page 7 and 8:
1. Projektets bakgrund, syfte organ
Page 9 and 10:
1.4 Analys i verksamhetsuppföljnin
Page 11 and 12:
Det är sålunda några landsting s
Page 13 and 14:
ternmedicinska grenspecialiteter oc
Page 15 and 16:
sen. Detta gäller också de klinik
Page 17 and 18: Figur 2.3 Länsdelssjukhus. Fastst
Page 19 and 20: 2.3 Vårdplatsförändringar Under
Page 21 and 22: 3. Klinikernas slutenvårdsprodukti
Page 23 and 24: Figur 3.5 Länsdelssjukhus. Årsmed
Page 25 and 26: Figur 3.7 Beläggningen (procentenh
Page 27 and 28: Följande figur visar hur medelvår
Page 29 and 30: Figur 3.14 Olika åldersgrupper and
Page 31 and 32: Termer, koder och organisation är
Page 33 and 34: Figur 4.3 Jämförelse av antalet e
Page 35 and 36: Läkarbesök per läkare Presentera
Page 37 and 38: Figur 4.8 Läkarbesök per 1.000 in
Page 39 and 40: Ålders- och könsfördelning för
Page 41 and 42: Diagnosfördelningen för planerade
Page 43 and 44: Figur 4.16 Könsfördelning av de p
Page 45 and 46: Aktiv uremibehandling Av de rapport
Page 47 and 48: Figur 4.21 Koronarangiografi och PC
Page 49 and 50: Figur 5.2 Läkarkompetens på läns
Page 51 and 52: 5.3 Den framtida tillgången på l
Page 53 and 54: Samjour är, liksom 2004, vanligast
Page 55 and 56: Figur 6.2 Högsta primärjourskompe
Page 57 and 58: Figur 6.5 Antal intjänade jour- oc
Page 59 and 60: 7. Kvalitetsvariabler Per-Olof Hans
Page 61 and 62: jämfört men 36 kliniker vid före
Page 63 and 64: Figur 7.1.4 Antal patienter som vå
Page 65 and 66: Figur 7.1.6 Antal vårdtillfällen
Page 67: 7.2 Stroke Thomas Kjellström, Hels
Page 71 and 72: Figur 7.2.5 Andel vårdtillfällen
Page 73 and 74: 7.3 Antikoagulationsbehandling Sven
Page 75 and 76: handlingstid redovisats av 28 klini
Page 77 and 78: Figur 7.3.4 Rapporterad blödningsf
Page 79 and 80: Figur 7.3.6 Andel avlidna patienter
Page 81 and 82: Konklusioner För att kunna diskute
Page 83 and 84: Tabell 7.5.1 1. Kliniknamn Finns de
Page 85 and 86: Figur 8.1 100 90 80 70 60 50 40 30
Page 87 and 88: Figur 8.4 300 250 200 150 100 50 0
Page 89 and 90: Figur 8.7 200 175 150 125 100 75 50
Page 91 and 92: 9. Chefsomsättning och journalhant
Page 93 and 94: Figur 9.3. Andel kliniker med digit
Page 95 and 96: Bilagor 93
Page 97 and 98: Bilaga 2 Internmedicinens organisat
Page 99 and 100: Bilaga 3 Uppgifterna är hämtade f
Page 101 and 102: Tabell över antalet jourlinjer på
Page 103 and 104: Arbetsgruppen för internmedicinsk
Page 105 and 106: 3. Slutenvårdsorganisation och -pr
Page 107 and 108: 4. Akutverksamhet 4. Akutsjukvårde
Page 109 and 110: 5.4 Aktiv uremivård 2005 5.4.1 = A
Page 111: 7.4 Diabetes. Observera att det all
show all

Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?