Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ... Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
7.1 Hjärtdata Per-Olof Hansson, Göteborg Vi har tidigare år lämnat data om reperfusionsbehandling vid akut hjärtinfarkt. Jämförelse av den akuta hjärtinfarktvården mellan olika sjukhus blir allt svårare att göra p.g.a. organisatoriska och geografiska skillnader. Akut PCI är nu förstahandsmetod men tillgängligheten till denna metod är begränsad till få större sjukhus. Samtidigt ökar satsningen på prehospital trombolys i många landsting med stora geografiska avstånd. Det finns sedan många år ett välfungerande kvalitetsregister över hjärtinfarkvården i landet i form av Riks-HIA. Då detta register är mer heltäckande än vår rapport har i detta år valt att utelämna uppgifter om akut reperfusionsbehandling och hänvisar till Riks-HIA för dessa uppgifter. I stället har vi i år lagt till data om hjärtsviktsbehandling. Totalt har 39 sjukhus lämnat uppgift om hjärtdata (1 universitetssjukhus, 13 länssjukhus och 25 länsdelssjukhus). Tyvärr har många sjukhus lämnat ofullständiga uppgifter och endast 16 sjukhus har besvarat samtliga frågor. För Falun gäller uppgifterna sammantaget för Medicinklinik och Kardiologklinik. Från övriga sjukhus gäller uppgifterna Medicinkliniken. Flertalet patienter med akut hjärtinfarkt har indikation för statinbehandling samt behandling med ACE-hämmare eller Angiotensreceptorblockerare som sekundärprofylax. Andel levande utskrivna patienter som står på denna behandling kan därför användas som ett sätt att jämföra vården vid olika sjukhus. Man kunde förvänta att dessa andelar vore relativt lika mellan olika sjukhus. Figur 7.1.1. Andel av levande utskrivna patienter < 80 år med akut hjärtinfarkt som ordinerats ACE-hämmare eller Angiotensinreceptorblockerare. Till vänster Region och länssjukhus. Till höger länsdelssjukhus. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Capio St:Göran Trollhättan Helsingborg Falun Halmstad Eskilstuna Danderyd Västerås Jönköping Sundsvall SU Östra SÄS Borås Norrtälje Visby Ludvika Mora Värnamo Karlskoga Örnskölsvik Hudiksvall Varberg SÄS Skene Lidköping Katrineholm Trelleborg Enköping Eksjö Kungälv Avesta Ystad Motala Hässleholm Ljungby Västervik Köping Medel 64,3% Figur 7.1.1 visar andel levande utskrivna patienter under 80 år med akut hjärtinfarkt som ordinerats ACE-hämmare eller Angiotensinreceptorblockerare. Data redovisas för 35 kliniker 58
jämfört men 36 kliniker vid föregående års redovisning. Medelvärdet är 64,3 procent och standardavvvikelsen 15,4 procent. Andel patienter som fått denna behandling har ökat under de år om detta redovisats från från 50,4% år 2002 till 54,3% år 2003, 57,6% år 2004 och 64,3% vid årets redovisning. Fram till 2003 frågades endast efter ACE-hämmarbehandling. År 2004 och 2005 behandling med ACE-hämmare eller Angiotensinreceptorblockerare. Den ökade av läkemedel som hämmar RAS-systemet efter akut hjärtinfarkt ser vi som positiv. Spridningen är stor; från 35% till 100% (!?) Även om patientsammansättning kan variera är det anmärkningsvärt att andelen patienter som får denna behandling varierar såpas mycket mellan olika sjukhus. Figur 7.1.2 Andel av levande utskrivna patienter
- Page 9 and 10: 1.4 Analys i verksamhetsuppföljnin
- Page 11 and 12: Det är sålunda några landsting s
- Page 13 and 14: ternmedicinska grenspecialiteter oc
- Page 15 and 16: sen. Detta gäller också de klinik
- Page 17 and 18: Figur 2.3 Länsdelssjukhus. Fastst
- Page 19 and 20: 2.3 Vårdplatsförändringar Under
- Page 21 and 22: 3. Klinikernas slutenvårdsprodukti
- Page 23 and 24: Figur 3.5 Länsdelssjukhus. Årsmed
- Page 25 and 26: Figur 3.7 Beläggningen (procentenh
- Page 27 and 28: Följande figur visar hur medelvår
- Page 29 and 30: Figur 3.14 Olika åldersgrupper and
- Page 31 and 32: Termer, koder och organisation är
- Page 33 and 34: Figur 4.3 Jämförelse av antalet e
- Page 35 and 36: Läkarbesök per läkare Presentera
- Page 37 and 38: Figur 4.8 Läkarbesök per 1.000 in
- Page 39 and 40: Ålders- och könsfördelning för
- Page 41 and 42: Diagnosfördelningen för planerade
- Page 43 and 44: Figur 4.16 Könsfördelning av de p
- Page 45 and 46: Aktiv uremibehandling Av de rapport
- Page 47 and 48: Figur 4.21 Koronarangiografi och PC
- Page 49 and 50: Figur 5.2 Läkarkompetens på läns
- Page 51 and 52: 5.3 Den framtida tillgången på l
- Page 53 and 54: Samjour är, liksom 2004, vanligast
- Page 55 and 56: Figur 6.2 Högsta primärjourskompe
- Page 57 and 58: Figur 6.5 Antal intjänade jour- oc
- Page 59: 7. Kvalitetsvariabler Per-Olof Hans
- Page 63 and 64: Figur 7.1.4 Antal patienter som vå
- Page 65 and 66: Figur 7.1.6 Antal vårdtillfällen
- Page 67 and 68: 7.2 Stroke Thomas Kjellström, Hels
- Page 69 and 70: het, och en europeisk konsensuskonf
- Page 71 and 72: Figur 7.2.5 Andel vårdtillfällen
- Page 73 and 74: 7.3 Antikoagulationsbehandling Sven
- Page 75 and 76: handlingstid redovisats av 28 klini
- Page 77 and 78: Figur 7.3.4 Rapporterad blödningsf
- Page 79 and 80: Figur 7.3.6 Andel avlidna patienter
- Page 81 and 82: Konklusioner För att kunna diskute
- Page 83 and 84: Tabell 7.5.1 1. Kliniknamn Finns de
- Page 85 and 86: Figur 8.1 100 90 80 70 60 50 40 30
- Page 87 and 88: Figur 8.4 300 250 200 150 100 50 0
- Page 89 and 90: Figur 8.7 200 175 150 125 100 75 50
- Page 91 and 92: 9. Chefsomsättning och journalhant
- Page 93 and 94: Figur 9.3. Andel kliniker med digit
- Page 95 and 96: Bilagor 93
- Page 97 and 98: Bilaga 2 Internmedicinens organisat
- Page 99 and 100: Bilaga 3 Uppgifterna är hämtade f
- Page 101 and 102: Tabell över antalet jourlinjer på
- Page 103 and 104: Arbetsgruppen för internmedicinsk
- Page 105 and 106: 3. Slutenvårdsorganisation och -pr
- Page 107 and 108: 4. Akutverksamhet 4. Akutsjukvårde
- Page 109 and 110: 5.4 Aktiv uremivård 2005 5.4.1 = A
jäm<strong>för</strong>t men 36 <strong>kliniker</strong> vid <strong>för</strong>egående års redovisning. Medelvärdet är 64,3 procent och<br />
standardavvvikelsen 15,4 procent.<br />
Andel patienter som fått denna behandling har ökat under de år om detta redovisats från<br />
från 50,4% år 2002 till 54,3% år 2003, 57,6% år 2004 och 64,3% vid årets redovisning.<br />
Fram till 2003 frågades endast efter ACE-hämmarbehandling. År 2004 och <strong>2005</strong> behandling<br />
med ACE-hämmare eller Angiotensinreceptorblockerare. Den ökade av läkemedel som hämmar<br />
RAS-systemet efter akut hjärtinfarkt ser vi som positiv. Spridningen är stor; från 35% till<br />
100% (!?) Även om patientsammansättning kan variera är det anmärkningsvärt att andelen<br />
patienter som får denna behandling varierar såpas mycket mellan olika sjukhus.<br />
Figur 7.1.2 Andel av levande utskrivna patienter
Change language