Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...

More documents

Recommendations

Info

6.4 Jourarbetet korrelerat till antalet akutbesök? I följande diagram (fig. 6.7) har en summering gjorts av hur många jourkomptimmar som åtgått per besök på akutmottagningen inbegripet antal polikliniska akutbesök respektive akutbesök som lett till inläggning. Man ser stora variationer, som det kan finnas många förklaringar till. På en del sjukhus dominerar de polikliniska besöken, medan inläggningarna dominerar på andra. Sjukhus som har PCI-verksamhet får rimligen också fler jourtimmar. Andelen akutbesök på dagtid som inte ger jourtimmar kan också variera. Danderyd har bara redovisat den sjukhusbundna jouren. De kliniker som lämnat ofullständiga uppgifter om akutbesök som lett till inläggning har exkluderats. Det kan också finnas felaktigheter i antalet angivna jourtimmar, då sjukhusen ibland verkar ha svårt att få fram den siffran. Staplarna får tolkas med försiktighet. Fig. 6.7 Antalet intjänade jourkomptimmar per besök på akutmottagningen (såväl polikliniska som besök som lett till inläggning). 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Sundsvall Falun Eskilstuna Jönköping Västerås Trollhättan Halmstad Uddevalla SU Östra Värnamo Mora Hudiksvall Avesta Lindesberg Katrineholm Trelleborg Capio S:t Göran Lidköping Örnsköldsvik Ludvika Ljungby Varberg Eksjö Karlskoga Ystad 56
7. Kvalitetsvariabler Per-Olof Hansson, Göteborg, Thomas Kjellström, Helsingborg, Sven Karlander, Malmö, Annika Ekbom Schnell, Uppsala. Uppföljning av den egna verksamheten beträffande kvalitet är en viktig uppgift för alla ansvariga inom hälso- och sjukvård. Tyvärr har många sjukhus fortfarande brister i sina administrativa system och kvalitativa mått är ofta svåra att hämtas ur dessa. Förekomst av nationella register och en hög rapporteringsgrad till dessa kan möjligen minska detta problem. Fortsatt utveckling av kvalitetsuppföljningen är nödvändig och här har verksamhetsuppföljningen en viktig uppgift i att identifiera nya områden och att i samråd med specialitetsföreningarna bidra till att definiera nya kvalitetsmått. I kvalitetsavsnittet ingår sedan tidigare de fyra internmedicinska kvalitetsindikatorerna hjärtinfarkt, stroke, antikoagulantiabehandling och diabetes. Vi har i är även lagt till data om Hjärtsvikt och KOL. Av Bilaga 5 framgår vilka variabler som har redovisats av respektive klinik. Under de år som SIM har haft sin Verksamhetsuppföljning har de nationella registrena Riks- HIA, Riks-Stroke och Nationella Diabetetsregistret blivit allt mer heltäckande. Vår sammanställning över kvalitetsdata skall därför ses som ett kompliment till de nationella registrerna där vi efter hand allt mer försökt fokusera på förändringar över tid. I år har 41 kliniker lämnat någon kvalitetsuppgift till verksamhetsuppföljningen (Tabell 7.1). Av dessa har 24 kliniker helt eller delvis besvarat samtliga områden. Som framgång av tabell 7.1 så har antalet deltagande sjukhus minskat under de senaste 10 åren. Andelen av de kliniker som deltagit som lämnat kvalitetsvariabler har dock ökat. Även bland de kliniker som besvarat samliga områden saknas ofta flera uppgifter och endast 14 kliniker har besvarat alla eller nästan alla frågor. Detta indikerar svårigheter även för de kliniker som deltager i Verksamhetsuppföljningen att få fram denna typ av kvalitetsdata inom sitt egna område. Tabell 7.1 Antal svarande kliniker 1995-2005 samt andel kliniker som redovisat uppgifter inom de olika kvalitetsområdena. Årtal 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Antal svarande kliniker 50 53 48 53 47 46 52 51 45 41 42 Antal kliniker med kvalitetsuppgift 47 52 47 50 47 46 50 50 45 41 41 Andel svarande kliniker (%): Kardiologi 53 65 74 70 79 89 85 82 82 98 93 Stroke 77 87 89 94 89 91 90 90 89 98 83 Antikoagulationsbehandling 60 79 74 68 87 87 88 90 84 95 71 Diabetes 64 65 72 60 62 74 76 75 82 93 90 KOL 86 57
Page 1 and 2:
Verksamhetsuppföljning 2005 för I
Page 3 and 4:
Sammanfattning 1. Projektets bakgru
Page 5 and 6:
7. Kvalitetsvariabler En av målsä
Page 7 and 8: 1. Projektets bakgrund, syfte organ
Page 9 and 10: 1.4 Analys i verksamhetsuppföljnin
Page 11 and 12: Det är sålunda några landsting s
Page 13 and 14: ternmedicinska grenspecialiteter oc
Page 15 and 16: sen. Detta gäller också de klinik
Page 17 and 18: Figur 2.3 Länsdelssjukhus. Fastst
Page 19 and 20: 2.3 Vårdplatsförändringar Under
Page 21 and 22: 3. Klinikernas slutenvårdsprodukti
Page 23 and 24: Figur 3.5 Länsdelssjukhus. Årsmed
Page 25 and 26: Figur 3.7 Beläggningen (procentenh
Page 27 and 28: Följande figur visar hur medelvår
Page 29 and 30: Figur 3.14 Olika åldersgrupper and
Page 31 and 32: Termer, koder och organisation är
Page 33 and 34: Figur 4.3 Jämförelse av antalet e
Page 35 and 36: Läkarbesök per läkare Presentera
Page 37 and 38: Figur 4.8 Läkarbesök per 1.000 in
Page 39 and 40: Ålders- och könsfördelning för
Page 41 and 42: Diagnosfördelningen för planerade
Page 43 and 44: Figur 4.16 Könsfördelning av de p
Page 45 and 46: Aktiv uremibehandling Av de rapport
Page 47 and 48: Figur 4.21 Koronarangiografi och PC
Page 49 and 50: Figur 5.2 Läkarkompetens på läns
Page 51 and 52: 5.3 Den framtida tillgången på l
Page 53 and 54: Samjour är, liksom 2004, vanligast
Page 55 and 56: Figur 6.2 Högsta primärjourskompe
Page 57: Figur 6.5 Antal intjänade jour- oc
Page 61 and 62: jämfört men 36 kliniker vid före
Page 63 and 64: Figur 7.1.4 Antal patienter som vå
Page 65 and 66: Figur 7.1.6 Antal vårdtillfällen
Page 67 and 68: 7.2 Stroke Thomas Kjellström, Hels
Page 69 and 70: het, och en europeisk konsensuskonf
Page 71 and 72: Figur 7.2.5 Andel vårdtillfällen
Page 73 and 74: 7.3 Antikoagulationsbehandling Sven
Page 75 and 76: handlingstid redovisats av 28 klini
Page 77 and 78: Figur 7.3.4 Rapporterad blödningsf
Page 79 and 80: Figur 7.3.6 Andel avlidna patienter
Page 81 and 82: Konklusioner För att kunna diskute
Page 83 and 84: Tabell 7.5.1 1. Kliniknamn Finns de
Page 85 and 86: Figur 8.1 100 90 80 70 60 50 40 30
Page 87 and 88: Figur 8.4 300 250 200 150 100 50 0
Page 89 and 90: Figur 8.7 200 175 150 125 100 75 50
Page 91 and 92: 9. Chefsomsättning och journalhant
Page 93 and 94: Figur 9.3. Andel kliniker med digit
Page 95 and 96: Bilagor 93
Page 97 and 98: Bilaga 2 Internmedicinens organisat
Page 99 and 100: Bilaga 3 Uppgifterna är hämtade f
Page 101 and 102: Tabell över antalet jourlinjer på
Page 103 and 104: Arbetsgruppen för internmedicinsk
Page 105 and 106: 3. Slutenvårdsorganisation och -pr
Page 107 and 108: 4. Akutverksamhet 4. Akutsjukvårde
Page 109 and 110:
5.4 Aktiv uremivård 2005 5.4.1 = A
Page 111:
7.4 Diabetes. Observera att det all
show all

Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?