Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ... Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
Figur 6.4 Primärjourens kompetens, förändring över tid. Regionsjukhusen representeras av 1 klinik. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Specialist internmedicin >2 år internmedicin 1-2 år internmedicin AT 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Regions- och länssjukhus Länsdelssjukhus Liksom tidigare år ser vi en hög andel specialister eller erfarna underläkare som sjukhusbunden jour. På länssjukhus har dessa andelar ökat något under 2005. En fortsatt trend i den riktning kan bidra till att underminera kompetensen dagtid. Fortfarande är de flesta länsdelssjukhus beroende av att AT-läkarna kan delta i primärjoursarbetet. 6.4 Hur mycket jourarbete görs? 26 kliniker har redovisat antal timmar intjänade som jour eller beredskap. Med det vanliga jouravtalet bör en primärjourslinje som jobbar den största delen av den bundna tiden på sjukhus motsvara intjänade omvandlade jourtimmar på 9 000 – 12 000 timmar. Danderyd har bara angett timmar för primärjouren. Liksom tidigare är det svårt att särskilja primär- och bakjour i våra ekonomiska system, varför många bara har redovisat en totalsiffra. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet. För att göra antalet timmar mer begripliga, så har antalet intjänade jour- och beredskapstimmar översatts till motsvarande antal läkartjänster genom att dividera med den normala årsarbetstiden 1750 timmar. Om all jour och beredskap togs ut som ledig tid, så skulle det kunna motsvara antalet läkare i klinikens stab, som åtgår till jourarbete. Se fig. 6.5. 54
Figur 6.5 Antal intjänade jour- och beredskapstimmar per sjukhus 2005. Siffran ovanför stapeln visar timmarna omräknade till antal tjänster. Antal tjänster fås genom division av intjänade jourtimmar med 1750 timmar, som är normal tid för en årsarbetare. 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 18 16 14 Västerås Eskilstuna Falun 13 11 11 Sjukhusbunden jour eller all jour Bakjour Beräknat antal tjänster (siffran på stapeln) 11 8 Jönköping Sundsvall Trollhättan SU Östra Halmstad Uddevalla 4 23 11 10 8 Capio S:t Göran Mora Danderyd Katrineholm Värnamo Varberg Trelleborg 8 8 7 7 6 6 6 5 Hudiksvall Karlskoga Lidköping Lindesberg Enköping Ljungby Eksjö Avesta 5 5 5 3 3 3 Örnsköldsvik Ystad Ludvika För de sjukhus, som redovisat intjänade jour- och beredskapstimmar de senaste åren, kan det vara intressant att se om det sker några större förändringar. Går det åt mer eller mindre läkartid till jourarbete? I fig. 6.6 redovisas detta för de kliniker som under åren 201-2002 har deltagit i minst 2 enkäter. Fig 6.6 Antal intjänade jour- och beredskapstimmar per sjukhus åren 2001-2005. Motala Torsby Ängelholm Visby Avesta Eksjö Ljungby Lidköping Katrineholm Mora Capio St Görans Växjö Kristianstad Borås Norrköping Danderyd Sundsvall Jönköping Falun Eskilstuna Västerås 2005 2004 2003 2002 2001 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 55
- Page 5 and 6: 7. Kvalitetsvariabler En av målsä
- Page 7 and 8: 1. Projektets bakgrund, syfte organ
- Page 9 and 10: 1.4 Analys i verksamhetsuppföljnin
- Page 11 and 12: Det är sålunda några landsting s
- Page 13 and 14: ternmedicinska grenspecialiteter oc
- Page 15 and 16: sen. Detta gäller också de klinik
- Page 17 and 18: Figur 2.3 Länsdelssjukhus. Fastst
- Page 19 and 20: 2.3 Vårdplatsförändringar Under
- Page 21 and 22: 3. Klinikernas slutenvårdsprodukti
- Page 23 and 24: Figur 3.5 Länsdelssjukhus. Årsmed
- Page 25 and 26: Figur 3.7 Beläggningen (procentenh
- Page 27 and 28: Följande figur visar hur medelvår
- Page 29 and 30: Figur 3.14 Olika åldersgrupper and
- Page 31 and 32: Termer, koder och organisation är
- Page 33 and 34: Figur 4.3 Jämförelse av antalet e
- Page 35 and 36: Läkarbesök per läkare Presentera
- Page 37 and 38: Figur 4.8 Läkarbesök per 1.000 in
- Page 39 and 40: Ålders- och könsfördelning för
- Page 41 and 42: Diagnosfördelningen för planerade
- Page 43 and 44: Figur 4.16 Könsfördelning av de p
- Page 45 and 46: Aktiv uremibehandling Av de rapport
- Page 47 and 48: Figur 4.21 Koronarangiografi och PC
- Page 49 and 50: Figur 5.2 Läkarkompetens på läns
- Page 51 and 52: 5.3 Den framtida tillgången på l
- Page 53 and 54: Samjour är, liksom 2004, vanligast
- Page 55: Figur 6.2 Högsta primärjourskompe
- Page 59 and 60: 7. Kvalitetsvariabler Per-Olof Hans
- Page 61 and 62: jämfört men 36 kliniker vid före
- Page 63 and 64: Figur 7.1.4 Antal patienter som vå
- Page 65 and 66: Figur 7.1.6 Antal vårdtillfällen
- Page 67 and 68: 7.2 Stroke Thomas Kjellström, Hels
- Page 69 and 70: het, och en europeisk konsensuskonf
- Page 71 and 72: Figur 7.2.5 Andel vårdtillfällen
- Page 73 and 74: 7.3 Antikoagulationsbehandling Sven
- Page 75 and 76: handlingstid redovisats av 28 klini
- Page 77 and 78: Figur 7.3.4 Rapporterad blödningsf
- Page 79 and 80: Figur 7.3.6 Andel avlidna patienter
- Page 81 and 82: Konklusioner För att kunna diskute
- Page 83 and 84: Tabell 7.5.1 1. Kliniknamn Finns de
- Page 85 and 86: Figur 8.1 100 90 80 70 60 50 40 30
- Page 87 and 88: Figur 8.4 300 250 200 150 100 50 0
- Page 89 and 90: Figur 8.7 200 175 150 125 100 75 50
- Page 91 and 92: 9. Chefsomsättning och journalhant
- Page 93 and 94: Figur 9.3. Andel kliniker med digit
- Page 95 and 96: Bilagor 93
- Page 97 and 98: Bilaga 2 Internmedicinens organisat
- Page 99 and 100: Bilaga 3 Uppgifterna är hämtade f
- Page 101 and 102: Tabell över antalet jourlinjer på
- Page 103 and 104: Arbetsgruppen för internmedicinsk
- Page 105 and 106: 3. Slutenvårdsorganisation och -pr
Figur 6.4 Primärjourens kompetens, <strong>för</strong>ändring över tid. Regionsjukhusen representeras av 1 klinik.<br />
100%<br />
90%<br />
80%<br />
70%<br />
60%<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0%<br />
Specialist internmedicin >2 år internmedicin 1-2 år internmedicin AT<br />
1999 2000 2001 2002 2003 2004 <strong>2005</strong> 1999 2000 2001 2002 2003 2004 <strong>2005</strong><br />
Regions- och länssjukhus Länsdelssjukhus<br />
Liksom tidigare år ser vi en hög andel specialister eller erfarna underläkare som sjukhusbunden<br />
jour. På länssjukhus har dessa andelar ökat något under <strong>2005</strong>. En fortsatt trend i den riktning<br />
kan bidra till att underminera kompetensen dagtid. Fortfarande är de flesta länsdelssjukhus<br />
beroende av att AT-läkarna kan delta i primärjoursarbetet.<br />
6.4 Hur mycket jourarbete görs?<br />
26 <strong>kliniker</strong> har redovisat antal timmar intjänade som jour eller beredskap. Med det vanliga<br />
jouravtalet bör en primärjourslinje som jobbar den största delen av den bundna tiden på<br />
sjukhus motsvara intjänade omvandlade jourtimmar på 9 000 – 12 000 timmar. Danderyd har<br />
bara angett timmar <strong>för</strong> primärjouren. Liksom tidigare är det svårt att särskilja primär- och<br />
bakjour i våra ekonomiska system, var<strong>för</strong> många bara har redovisat en totalsiffra. Resultaten<br />
bör där<strong>för</strong> tolkas med <strong>för</strong>siktighet.<br />
För att göra antalet timmar mer begripliga, så har antalet intjänade jour- och beredskapstimmar<br />
översatts till motsvarande antal läkartjänster genom att dividera med den normala årsarbetstiden<br />
1750 timmar. Om all jour och beredskap togs ut som ledig tid, så skulle det kunna<br />
motsvara antalet läkare i klinikens stab, som åtgår till jourarbete.<br />
Se fig. 6.5.<br />
54