Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ... Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
5.2 Subspecialiteter I denna sammanställning har Visby jämförts med länsdelssjukhusen. Specialiseringsgraden är fortsatt hög vid länsdelsklinkerna (Figur 5.4). Hälften av de deltagande länsdelsklinikerna har tillgång till alla de efterfrågade specialiteterna. Egen kardiologspecialist finns vid alla deltagande länsdelskliniker. Över 90 % av klinikerna har dessutom tillgång till specialist i gastroenterologi, endokrinologi och hematologisk onkologi. Egen HIA finns vid 89 % av klinikerna. Specialist i infektion, njurmedicin, reumatologi och geriatrik finns vid drygt 80 % av klinikerna. Inhyrda konsulter är vanligast när det gäller infektion och neurologi. Trots hög specialisering så har tillgången på de efterfrågade specialiteterna fortsatt att sjunka jämfört med tidigare år. Figur 5.4 Länsdelssjukhus. Förekomst av olika subspecialiteter (procentuell andel av sjukhusen). Kardiologi Gastroenterologi Endokrinologi Hematologisk onkologi Egen HIA Infektion Njurmedicin Reumatologi Geriatrik Neurologi Lungmedicin Med rehab Klinisk fysiologi Allergologi Egen klinik Annan klinik Inhyrd konsult 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Procent Länssjukhusen har av naturliga skäl en ännu högre specialiseringsgrad än länsdelsklinikerna (Figur 5.5). Åttiosju procent av klinkerna har tillgång till alla de efterfrågade specialiteterna och fem av specialiteterna finns vid alla medicinklinikerna på denna nivå, antingen vid den egna kliniken eller vid annan klinik på sjukhuset. Inhyrda konsulter verkar ha blivit vanligare under 2005, något som har bidragit till att öka tillgången på specialister vid länssjukhusen jämfört med föregående år. Figur 5.5 Länssjukhus. Förekomst av olika subspecialiteter (procentuell andel av sjukhusen). Gastroenterologi Neurologi Egen HIA Endokrinologi Hematologisk onkologi Kardiologi Infektion Lungmedicin Njurmedicin Med rehab Allergologi Reumatologi Klinisk fysiologi Geriatrik Egen klinik Annan klinik Inhyrd konsult 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Procent 48
5.3 Den framtida tillgången på läkare inom det internmedicinska området I de senaste årens verskamhetsuppföljningar har vi sammanställt Socialstyrelsens statistik över antalet specialister i internmedicin samt över utfärdade specialistbevis. Vi har också följt antalet utfärdade legitimationer (se bilaga 3). Under perioden 1998-2004 har det skett en långsam ökning av antalet specialister, ökningstakten har dock bromsats upp under 2000-talet. Socialstyrelsen har inte uppdaterat denna statistik sedan 2004. I 2003 års verksamhetsuppföljning gjorde vi en genomgång av ålderstrukturen bland läkare med internmedicinsk specialitet, baserat på Läkarförbundets medlemsstatistik för 2002 (Figur 5.6, grå linje). Av denna genomgång framgick att det, i samband med de stora pensionsavgångarna om några år, troligen kommer att uppstå en brist på specialister inom intermedicinen. Det är dock svårt att göra hållbara prognoser eftersom det är oklart hur många läkare som är dubbelspecialister. Läkarförbundets statistik visade också att huvudelen av alla internister har ytterligare minst en specialitet (i medeltal 1,65 specialistbevis/läkare). Vi vet inte om det skett någon förändring över tid när det gäller uttag av eventuell dubbelspecialitet. Socialstyrelsen redovisar endast antalet utfärdade specialistbevis och det framgår inte om individen har flera specialiteter. Vid en förnyad genomgång av läkarförbundets medlemsstatistik i oktober 2006, framgår att det inte skett någon förändring av åldersstrukturen under de senaste tre åren (Figur 5.6). Nytillskottet av specialister är fortfarande otillräckligt för att täcka de kommande pensionsavgångarna och skillnaderna är så stora att de troligen uppväger de felkällor som finns i statistiken, t ex är inte alla läkare medlemmar i Läkarförbundet. Figur 5.6 Åldersstrukturen bland läkare med internmedicinsk specialitet baserat på Läkarförbundets medlemsstatistik. Antal 140 120 100 80 60 40 20 0 Män 2006 Kvinnor 2006 Totalt 2006 Totalt 2003 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 Ålder (år) Svensk internmedicin kommer att stå inför betydande bemanningsproblem inom de närmaste 5-10 åren, inte minst mot bakgrund av att de nya arbetstidsreglerna kommer att kräva tillskott av läkare inom de jourtunga specialiteterna. Det är alltså mycket viktigt att satsa på STutbildningen inom internmedicinen! 49
- Page 1 and 2: Verksamhetsuppföljning 2005 för I
- Page 3 and 4: Sammanfattning 1. Projektets bakgru
- Page 5 and 6: 7. Kvalitetsvariabler En av målsä
- Page 7 and 8: 1. Projektets bakgrund, syfte organ
- Page 9 and 10: 1.4 Analys i verksamhetsuppföljnin
- Page 11 and 12: Det är sålunda några landsting s
- Page 13 and 14: ternmedicinska grenspecialiteter oc
- Page 15 and 16: sen. Detta gäller också de klinik
- Page 17 and 18: Figur 2.3 Länsdelssjukhus. Fastst
- Page 19 and 20: 2.3 Vårdplatsförändringar Under
- Page 21 and 22: 3. Klinikernas slutenvårdsprodukti
- Page 23 and 24: Figur 3.5 Länsdelssjukhus. Årsmed
- Page 25 and 26: Figur 3.7 Beläggningen (procentenh
- Page 27 and 28: Följande figur visar hur medelvår
- Page 29 and 30: Figur 3.14 Olika åldersgrupper and
- Page 31 and 32: Termer, koder och organisation är
- Page 33 and 34: Figur 4.3 Jämförelse av antalet e
- Page 35 and 36: Läkarbesök per läkare Presentera
- Page 37 and 38: Figur 4.8 Läkarbesök per 1.000 in
- Page 39 and 40: Ålders- och könsfördelning för
- Page 41 and 42: Diagnosfördelningen för planerade
- Page 43 and 44: Figur 4.16 Könsfördelning av de p
- Page 45 and 46: Aktiv uremibehandling Av de rapport
- Page 47 and 48: Figur 4.21 Koronarangiografi och PC
- Page 49: Figur 5.2 Läkarkompetens på läns
- Page 53 and 54: Samjour är, liksom 2004, vanligast
- Page 55 and 56: Figur 6.2 Högsta primärjourskompe
- Page 57 and 58: Figur 6.5 Antal intjänade jour- oc
- Page 59 and 60: 7. Kvalitetsvariabler Per-Olof Hans
- Page 61 and 62: jämfört men 36 kliniker vid före
- Page 63 and 64: Figur 7.1.4 Antal patienter som vå
- Page 65 and 66: Figur 7.1.6 Antal vårdtillfällen
- Page 67 and 68: 7.2 Stroke Thomas Kjellström, Hels
- Page 69 and 70: het, och en europeisk konsensuskonf
- Page 71 and 72: Figur 7.2.5 Andel vårdtillfällen
- Page 73 and 74: 7.3 Antikoagulationsbehandling Sven
- Page 75 and 76: handlingstid redovisats av 28 klini
- Page 77 and 78: Figur 7.3.4 Rapporterad blödningsf
- Page 79 and 80: Figur 7.3.6 Andel avlidna patienter
- Page 81 and 82: Konklusioner För att kunna diskute
- Page 83 and 84: Tabell 7.5.1 1. Kliniknamn Finns de
- Page 85 and 86: Figur 8.1 100 90 80 70 60 50 40 30
- Page 87 and 88: Figur 8.4 300 250 200 150 100 50 0
- Page 89 and 90: Figur 8.7 200 175 150 125 100 75 50
- Page 91 and 92: 9. Chefsomsättning och journalhant
- Page 93 and 94: Figur 9.3. Andel kliniker med digit
- Page 95 and 96: Bilagor 93
- Page 97 and 98: Bilaga 2 Internmedicinens organisat
- Page 99 and 100: Bilaga 3 Uppgifterna är hämtade f
5.3 Den framtida tillgången på läkare inom det internmedicinska området<br />
I de senaste årens verskamhetsuppföljningar har vi sammanställt Socialstyrelsens statistik<br />
över antalet specialister i internmedicin samt över utfärdade specialistbevis. Vi har också följt<br />
antalet utfärdade legitimationer (se bilaga 3). Under perioden 1998-2004 har det skett en långsam<br />
ökning av antalet specialister, ökningstakten har dock bromsats upp under 2000-talet.<br />
Socialstyrelsen har inte uppdaterat denna statistik sedan 2004.<br />
I 2003 års verksamhetsuppföljning gjorde vi en genomgång av ålderstrukturen bland läkare<br />
med internmedicinsk specialitet, baserat på Läkar<strong>för</strong>bundets medlemsstatistik <strong>för</strong> 2002 (Figur<br />
5.6, grå linje). Av denna genomgång framgick att det, i samband med de stora pensionsavgångarna<br />
om några år, troligen kommer att uppstå en brist på specialister inom intermedicinen.<br />
Det är dock svårt att göra hållbara prognoser eftersom det är oklart hur många läkare som<br />
är dubbelspecialister. Läkar<strong>för</strong>bundets statistik visade också att huvudelen av alla internister<br />
har ytterligare minst en specialitet (i medeltal 1,65 specialistbevis/läkare). Vi vet inte om det<br />
skett någon <strong>för</strong>ändring över tid när det gäller uttag av eventuell dubbelspecialitet. Socialstyrelsen<br />
redovisar endast antalet utfärdade specialistbevis och det framgår inte om individen har<br />
flera specialiteter.<br />
Vid en <strong>för</strong>nyad genomgång av läkar<strong>för</strong>bundets medlemsstatistik i oktober 2006, framgår att<br />
det inte skett någon <strong>för</strong>ändring av åldersstrukturen under de senaste tre åren (Figur 5.6). Nytillskottet<br />
av specialister är fortfarande otillräckligt <strong>för</strong> att täcka de kommande pensionsavgångarna<br />
och skillnaderna är så stora att de troligen uppväger de felkällor som finns i statistiken,<br />
t ex är inte alla läkare medlemmar i Läkar<strong>för</strong>bundet.<br />
Figur 5.6 Åldersstrukturen bland läkare med internmedicinsk specialitet baserat på Läkar<strong>för</strong>bundets medlemsstatistik.<br />
Antal<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Män 2006 Kvinnor 2006 Totalt 2006 Totalt 2003<br />
30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65<br />
Ålder (år)<br />
<strong>Svensk</strong> internmedicin kommer att stå in<strong>för</strong> betydande bemanningsproblem inom de närmaste<br />
5-10 åren, inte minst mot bakgrund av att de nya arbetstidsreglerna kommer att kräva tillskott<br />
av läkare inom de jourtunga specialiteterna. Det är alltså mycket viktigt att satsa på STutbildningen<br />
inom internmedicinen!<br />
49
Change language