Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...

More documents

Recommendations

Info

Figur 4.15 Diagnosfördelning av andel enligt planerade läkarbesök. 14 kliniker har inrapporterat 132 223 planerade besök på respektive sjukhuskategori Dialys och övriga dagsjukvård ingår ej, inte heller endoskopier och klin.fys. Diagnosgrupper Hjärt Blod Mag Diab Neur Resp Njur Reum Cirk Endo Psyk Inf Stroke Hud Saknas Övr 0 5 10 15 20 25 30 Procent länsdelssjukhus länssjukhus 40
Figur 4.16 Könsfördelning av de planerade besöken efter diagnosgrupp. 14 kliniker har inrapporterat 132 223 planerade besök, 69 653 män (53 %) och 62 313 kvinnor (47 %). Dialys och övriga dagsjukvård ingår ej, inte heller endoskopier och klin.fys. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Endo Könsfördelningen varierar stort för de olika diagnosgrupperna. Uppgiften har ej redovisats tidigare i VIM. Kvinnor dominerar vad gäller endokrinologi, reumatologi, hud, mag-tarm, neurologiska och psykiska sjukdomsgrupper. Män ligger högt vid stroke, diabetes, hjärt- och njursjukdomar. Delvis slår könsrelaterad prevalens av olika sjukdomar igenom. En svår fråga att besvara är könsrelaterad olikhet i medicinsk praxis förekommer vid olika sjukdomar? Besök till specialistsjuksköterska Reum Hud Psyk Mag Neur Resp Män Kvinnor Blod Inf Vissa besök hos sjuksköterska ersätter läkarbesök. Diabetessjuksköterskor hör av tradition till denna grupp. Rapporterade besöken sker ”öga mot öga” och dokumenteras i patientjournalen. Flera kategorier av sjusköterskebesök växer fram; hjärtinfarktsjuksköterska, hjärtsviktsköterska, KOL/syrgassjuksköterska, PD-sköterska, onkologsköterska, MS-sjuksköterska, allergisköterska, gastrosköterska, reumasköterska, osteoporossköterska, hypertonisköterska m fl. Avsikten har varit att följa upp i vilken omfattning klinikerna har denna typ av specialistsjuksköterskebesök. Några kliniker har stor andel BMA-besök för ultraljud av hjärtat. Enligt enkäten skall vanliga provtagningsbesök eller annan sjukvårdande behandling ej rapporteras. Möjligheten att registrera specialistsjuksköterskebesök varierar. Omfattningen av sköterskebaserad mottagning påverkar en kliniks arbetssätt. Beror skillnaderna på hur långt detta utvecklats på respektive klinik, eller är det registreringsskillnader? Cirk Diab Stroke Saknas Njur Genomsnitt 41
Page 1 and 2: Verksamhetsuppföljning 2005 för I
Page 3 and 4: Sammanfattning 1. Projektets bakgru
Page 5 and 6: 7. Kvalitetsvariabler En av målsä
Page 7 and 8: 1. Projektets bakgrund, syfte organ
Page 9 and 10: 1.4 Analys i verksamhetsuppföljnin
Page 11 and 12: Det är sålunda några landsting s
Page 13 and 14: ternmedicinska grenspecialiteter oc
Page 15 and 16: sen. Detta gäller också de klinik
Page 17 and 18: Figur 2.3 Länsdelssjukhus. Fastst
Page 19 and 20: 2.3 Vårdplatsförändringar Under
Page 21 and 22: 3. Klinikernas slutenvårdsprodukti
Page 23 and 24: Figur 3.5 Länsdelssjukhus. Årsmed
Page 25 and 26: Figur 3.7 Beläggningen (procentenh
Page 27 and 28: Följande figur visar hur medelvår
Page 29 and 30: Figur 3.14 Olika åldersgrupper and
Page 31 and 32: Termer, koder och organisation är
Page 33 and 34: Figur 4.3 Jämförelse av antalet e
Page 35 and 36: Läkarbesök per läkare Presentera
Page 37 and 38: Figur 4.8 Läkarbesök per 1.000 in
Page 39 and 40: Ålders- och könsfördelning för
Page 41: Diagnosfördelningen för planerade
Page 45 and 46: Aktiv uremibehandling Av de rapport
Page 47 and 48: Figur 4.21 Koronarangiografi och PC
Page 49 and 50: Figur 5.2 Läkarkompetens på läns
Page 51 and 52: 5.3 Den framtida tillgången på l
Page 53 and 54: Samjour är, liksom 2004, vanligast
Page 55 and 56: Figur 6.2 Högsta primärjourskompe
Page 57 and 58: Figur 6.5 Antal intjänade jour- oc
Page 59 and 60: 7. Kvalitetsvariabler Per-Olof Hans
Page 61 and 62: jämfört men 36 kliniker vid före
Page 63 and 64: Figur 7.1.4 Antal patienter som vå
Page 65 and 66: Figur 7.1.6 Antal vårdtillfällen
Page 67 and 68: 7.2 Stroke Thomas Kjellström, Hels
Page 69 and 70: het, och en europeisk konsensuskonf
Page 71 and 72: Figur 7.2.5 Andel vårdtillfällen
Page 73 and 74: 7.3 Antikoagulationsbehandling Sven
Page 75 and 76: handlingstid redovisats av 28 klini
Page 77 and 78: Figur 7.3.4 Rapporterad blödningsf
Page 79 and 80: Figur 7.3.6 Andel avlidna patienter
Page 81 and 82: Konklusioner För att kunna diskute
Page 83 and 84: Tabell 7.5.1 1. Kliniknamn Finns de
Page 85 and 86: Figur 8.1 100 90 80 70 60 50 40 30
Page 87 and 88: Figur 8.4 300 250 200 150 100 50 0
Page 89 and 90: Figur 8.7 200 175 150 125 100 75 50
Page 91 and 92: 9. Chefsomsättning och journalhant
Page 93 and 94:
Figur 9.3. Andel kliniker med digit
Page 95 and 96:
Bilagor 93
Page 97 and 98:
Bilaga 2 Internmedicinens organisat
Page 99 and 100:
Bilaga 3 Uppgifterna är hämtade f
Page 101 and 102:
Tabell över antalet jourlinjer på
Page 103 and 104:
Arbetsgruppen för internmedicinsk
Page 105 and 106:
3. Slutenvårdsorganisation och -pr
Page 107 and 108:
4. Akutverksamhet 4. Akutsjukvårde
Page 109 and 110:
5.4 Aktiv uremivård 2005 5.4.1 = A
Page 111:
7.4 Diabetes. Observera att det all
show all

Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?