Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...

vårdformerna har blivit ett komplement och en ersättning. Tradition saknas för att mäta öppenvårdsproduktionen
på ett gemensamt sätt. I verksamhetsuppföljningen har ökade ansträngningar
gjorts för att beskriva dagsjukvård, läkarbesök och specialistsjuksköterskebesök.
Läkarbesöken är en stor del av öppenvården. Öppenvårdsverksamhet innebär dessutom åtgärder
i form av endoskopi, ultraljud, tester och behandlingar. I genomsnitt sker 18 800 läkarbesök
per länssjukhus och 9 600 besök per länsdelsklinik. Fördelas dessa besök per läkare är
det i snitt 437 på länskliniker och 487 per år på länsdelsklinikerna. Akuta läkarbesök uppgår
till 39% respektive 47% på läns- respektive länsdelssjukhus. I genomsnitt görs ca 140 läkarbesök
per 1 000 innevånare. Andelen nybesök är vanligen cirka 20 % (variation 9-45%) av
den planerade mottagningsverksamheten. Regionklinikerna, men även länsklinikerna har yngre
patienter. Medelåldern i öppen vård är klart lägre än i sluten vård, den varierar mellan 54
till 71 år. Andelen män är genomsnittligt 52% och kvinnor följaktligen 48% i planerad läkarmottagning.
Specialistsjuksköterskebesöken rapporteras och deras verksamhet varierar mycket vid de olika
klinikerna. Man kan konstatera att det inom en rad olika områden (13 identifierade) sker
specialistsjuksköterskebesök som till stor del ersätter läkarbesök.
Diagnosfördelningen på mottagningar i planerad vård är beskriven; hjärtsjukdomar utgör 18-
27%, diabetesbesöken 8%. Därefter har några subspecialiteter ungefär 5% av mottagningspopulationen,
t ex blod-, cirkulation-, mag-tarm-, neurologi- och lungmedicin. Diagnos saknas i
ca 5%.
I kapitlet presenteras dessutom dialysverksamheterna och kranskärlsinterventionerna på de
olika klinikerna.
5. Läkarkompetens
För att kunna lösa det internmedicinska uppdraget krävs en god tillgång på utbildade specialister
inom området. Andelen specialister är drygt 50 % vid både läns- och länsdelssjukhus
och tillgången på specialister inom de olika subspecialiteterna är hög. Andelen ST-läkare har
visat en svag minskning de senaste åren trots att allt talar för ett ökat behov av specialister i
och med de stora pensionsavgångarna de närmaste 5-10 åren. En rad olika åtgärder kommer
att krävas för att kunna möta det framtida behovet av intermedicinsk kompetens.
6. Jourverksamhet
Arbete under jourtid utgör cirka 30 % av den årsarbetstid som läkarna på medicinklinikerna
gör. Jourverksamhetens organisation och kvalitet måste därför ses som ett av de viktigaste
områdena för internmedicinen att reflektera över. Organisationen varierar mycket i landet.
Ren akutläkarverksamhet är på gång på en del större sjukhus. Samjour är vanligast på länsklinikerna
och man samarbetar då med närliggande medicinska specialiteter. På länsdelssjukhus
förekommer samjour framför allt med primärvård och geriatrik.
Kompetensen på medicinjouren nattetid är i genomsnitt hög. AT-läkare är helt borta som ensam
primärjour på länssjukhusen.
2