Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ... Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
4. Klinikernas öppenvårdsproduktion Michael Freitag, Helsingborg och Ulf Hållmarker, Mora Diskussion om definitioner och jämförelser Sjukvårdsproduktion i Sverige delas traditionellt upp i sluten och öppen vård. Sluten vård Ö p p e n v å r d Dagsjukvård L ä k a r b e s ö k Hemodialys Övrig medicinskdagsjukvård Planerade läkarbesök Nybesök (remissbesök) Återbesök 28 Oplanerade läkarbesök (akuta) Den öppna vården delas i besök och dagsjukvård. Sistnämnda kräver större resursåtgång. 4 Besök inom sjukvården kan sedan delas upp i läkarbesök och besök med annan vårdgivare. Ett läkarbesök innebär att vårdtagaren och läkaren träffas öga mot öga medan en ordination med anledning av laboratoriesvar (t ex AVK/PK-mottagningen) eller telefonkontakt inte räknas som läkarbesök. Besöken delas upp i planerade och oplanerade (akuta) besök. De planerade besöken äger vanligen rum på mottagningar och i viss mån på avdelningar. De oplanerade (akuta) besöken hanteras på de flesta medicinkliniker via sjukhusets akutmottagningar. Sjukhusens olika organisationer påverkar hur oplanerade besök registreras. Där det exempelvis finns akutkliniker med egna akutläkare kommer en del av de polikliniska oplanerade medicinbesöken inte alltid att framgå av medicinklinikens statistik. Av framtagna underlag till det nu aktuella kapitlet har man där det varit möjligt försökt att få den samlade antal oplanerade läkarbesök fastställt. För andra personalkategorier än läkare är huvudparten av besöken planerade. Patienter som söker på en akutmottagning och läggs in betraktas i statistiken som sluten vård och medräknas inte i antalet läkarbesök. I detta kapitel presenteras de dock tillsammans med läkarbesöken i vissa figurer för att illustrera storleksordningen i relation till de polikliniska oplanerade besöken. Antal inläggningar tydliggör också jourarbetets omfattning. Besök (patientfall) som efter handläggning på akutmottagningen återgår till hemmet räknas som öppenvårdsverksamhet och utgör oplanerade läkarbesök. Utredningsverksamhet t ex klin fys, en del av ultraljuds- och endoskopiutredningar betraktas som läkarbesök. Dessa särredovisas i material som här presenteras. Volymen av dessa verksamheter framgår i figur 4.3 och 4.4. i den mån de äger rum på medicinkliniken. För den planerade öppenvården jämförs främst det som traditionellt kallats ny- och återbesök till läkare. Nybesök kallas ibland för remissbesök. 4 Ex hemodialysbehandling, konvertering av förmaksflimmer, kranskärlsröntgen/intervention, viss diabetesvård och onkologisk vård i form av cytostatikabehandlingar och transfusioner.
Termer, koder och organisation är olika i olika delar av Sverige, vilket gör vissa jämförelser svårtolkade. Avsikten i kapitlet är även att belysa sjuksköterskebesök som ersätter besök hos läkare. De kallas i kapitlet för specialistsjuksköterskebesök. Även dessa besök sker öga mot öga och dokumenteras bland annat med journaltext. Exempel är besök hos diabetessjuksköterska, hjärtsviktsköterska, syrgassköterska, MS-sköterska etc. Provtagningsbesök hos sköterska räknas inte med. Flera sjukhus som har deltagit i uppföljningen har svårt för att särskilja specialistsjuksköterskebesöken från annan sjukvårdande behandling. Datakvaliteten är därför varierande trots aktiva insatser för att förbättra denna senaste åren. Läkarbesök och övrig öppen vård per klinik Figur 4.1 och 4.2 visar antalet planerade läkarbesök, akuta polikliniska läkarbesök och akuta inläggningar i relation till det primära upptagningsområdet. Figur 4.3 och 4.4 visar övrig öppen vård, dvs dialyser, specialistsjuksköterskebesök, endoskopier, ekokardiografier och övrig dagsjukvård för deltagande kliniker i relation till primära upptagningsområdet. Besök på AVK/PK-mottagningar eller hemsjukvård ingår inte eftersom detta skulle ytterligare försvåra jämförelserna. Summan besök är ett ”mått” på den totala öppenvården. Läkarbesöken jämförs med tidigare år. Siffrorna inom parentes avser år 2004 resp 2003. För länssjukhusen (fig 4.1) ligger medianvärdet för läkarbesöken på 20 550 (18 800, 18 400). Andelen oplanerade (”akuta”) läkarbesök är 33 % (35%, 32%). För länsdelssjukhusen (fig 4.2) ligger medianen för läkarbesök på 8 700 (9 600, 9 900). Andelen oplanerade besök för länsdelsklinikerna är 45% (47%, 44%). Av länssjukhusen förefaller speciellt Falun, Helsingborg och i mindre utsträckning Halmstad, Borås och Trollhättan har utvecklat en stor öppenvård i förhållande till sina upptagningsområden. Någon entydig förklaring till detta går inte att få fram av det framtagna materialet. För länsdelssjukhusen är det främst Enköping och Ljungby. För S:t Göran, Danderyd, Norrtälje och Södertälje har det inte varit möjligt att få fram primära upptagningsområde. I jämförelse mellan endoskopier, ekokardiografier och specialistsjuksköterska på både läns- och länsdelskliniker är spridningen mycket stor, detta hör sannolikt i första hand ihop med olika organisationer och registreringssätt. Några slutsatser går inte att göra utifrån framtaget material. Var god se figur 4.3 och 4.4. 29
- Page 1 and 2: Verksamhetsuppföljning 2005 för I
- Page 3 and 4: Sammanfattning 1. Projektets bakgru
- Page 5 and 6: 7. Kvalitetsvariabler En av målsä
- Page 7 and 8: 1. Projektets bakgrund, syfte organ
- Page 9 and 10: 1.4 Analys i verksamhetsuppföljnin
- Page 11 and 12: Det är sålunda några landsting s
- Page 13 and 14: ternmedicinska grenspecialiteter oc
- Page 15 and 16: sen. Detta gäller också de klinik
- Page 17 and 18: Figur 2.3 Länsdelssjukhus. Fastst
- Page 19 and 20: 2.3 Vårdplatsförändringar Under
- Page 21 and 22: 3. Klinikernas slutenvårdsprodukti
- Page 23 and 24: Figur 3.5 Länsdelssjukhus. Årsmed
- Page 25 and 26: Figur 3.7 Beläggningen (procentenh
- Page 27 and 28: Följande figur visar hur medelvår
- Page 29: Figur 3.14 Olika åldersgrupper and
- Page 33 and 34: Figur 4.3 Jämförelse av antalet e
- Page 35 and 36: Läkarbesök per läkare Presentera
- Page 37 and 38: Figur 4.8 Läkarbesök per 1.000 in
- Page 39 and 40: Ålders- och könsfördelning för
- Page 41 and 42: Diagnosfördelningen för planerade
- Page 43 and 44: Figur 4.16 Könsfördelning av de p
- Page 45 and 46: Aktiv uremibehandling Av de rapport
- Page 47 and 48: Figur 4.21 Koronarangiografi och PC
- Page 49 and 50: Figur 5.2 Läkarkompetens på läns
- Page 51 and 52: 5.3 Den framtida tillgången på l
- Page 53 and 54: Samjour är, liksom 2004, vanligast
- Page 55 and 56: Figur 6.2 Högsta primärjourskompe
- Page 57 and 58: Figur 6.5 Antal intjänade jour- oc
- Page 59 and 60: 7. Kvalitetsvariabler Per-Olof Hans
- Page 61 and 62: jämfört men 36 kliniker vid före
- Page 63 and 64: Figur 7.1.4 Antal patienter som vå
- Page 65 and 66: Figur 7.1.6 Antal vårdtillfällen
- Page 67 and 68: 7.2 Stroke Thomas Kjellström, Hels
- Page 69 and 70: het, och en europeisk konsensuskonf
- Page 71 and 72: Figur 7.2.5 Andel vårdtillfällen
- Page 73 and 74: 7.3 Antikoagulationsbehandling Sven
- Page 75 and 76: handlingstid redovisats av 28 klini
- Page 77 and 78: Figur 7.3.4 Rapporterad blödningsf
- Page 79 and 80: Figur 7.3.6 Andel avlidna patienter
Termer, koder och organisation är olika i olika delar av Sverige, vilket gör vissa jäm<strong>för</strong>elser<br />
svårtolkade.<br />
Avsikten i kapitlet är även att belysa sjuksköterskebesök som ersätter besök hos läkare. De<br />
kallas i kapitlet <strong>för</strong> specialistsjuksköterskebesök. Även dessa besök sker öga mot öga och dokumenteras<br />
bland annat med journaltext. Exempel är besök hos diabetessjuksköterska, hjärtsviktsköterska,<br />
syrgassköterska, MS-sköterska etc.<br />
Provtagningsbesök hos sköterska räknas inte med. Flera sjukhus som har deltagit i uppföljningen<br />
har svårt <strong>för</strong> att särskilja specialistsjuksköterskebesöken från annan sjukvårdande behandling.<br />
Datakvaliteten är där<strong>för</strong> varierande trots aktiva insatser <strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra denna senaste<br />
åren.<br />
Läkarbesök och övrig öppen vård per klinik<br />
Figur 4.1 och 4.2 visar antalet planerade läkarbesök, akuta polikliniska läkarbesök och akuta<br />
inläggningar i relation till det primära upptagningsområdet.<br />
Figur 4.3 och 4.4 visar övrig öppen vård, dvs dialyser, specialistsjuksköterskebesök, endoskopier,<br />
ekokardiografier och övrig dagsjukvård <strong>för</strong> deltagande <strong>kliniker</strong> i relation till primära<br />
upptagningsområdet.<br />
Besök på AVK/PK-mottagningar eller hemsjukvård ingår inte eftersom detta skulle ytterligare<br />
<strong>för</strong>svåra jäm<strong>för</strong>elserna.<br />
Summan besök är ett ”mått” på den totala öppenvården.<br />
Läkarbesöken jäm<strong>för</strong>s med tidigare år. Siffrorna inom parentes avser år 2004 resp 2003. För<br />
länssjukhusen (fig 4.1) ligger medianvärdet <strong>för</strong> läkarbesöken på 20 550 (18 800, 18 400). Andelen<br />
oplanerade (”akuta”) läkarbesök är 33 % (35%, 32%).<br />
För länsdelssjukhusen (fig 4.2) ligger medianen <strong>för</strong> läkarbesök på 8 700 (9 600, 9 900). Andelen<br />
oplanerade besök <strong>för</strong> länsdels<strong>kliniker</strong>na är 45% (47%, 44%).<br />
Av länssjukhusen <strong>för</strong>efaller speciellt Falun, Helsingborg och i mindre utsträckning Halmstad,<br />
Borås och Trollhättan har utvecklat en stor öppenvård i <strong>för</strong>hållande till sina upptagningsområden.<br />
Någon entydig <strong>för</strong>klaring till detta går inte att få fram av det framtagna materialet.<br />
För länsdelssjukhusen är det främst Enköping och Ljungby.<br />
För S:t Göran, Danderyd, Norrtälje och Södertälje har det inte varit möjligt att få fram primära<br />
upptagningsområde.<br />
I jäm<strong>för</strong>else mellan endoskopier, ekokardiografier och specialistsjuksköterska på både läns-<br />
och länsdels<strong>kliniker</strong> är spridningen mycket stor, detta hör sannolikt i <strong>för</strong>sta hand ihop med<br />
olika organisationer och registreringssätt. Några slutsatser går inte att göra utifrån framtaget<br />
material. Var god se figur 4.3 och 4.4.<br />
29
Change language