Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ... Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
3.5 Antal vårdtillfällen per patient Kvoten vårdtillfällen per patient ger en grov uppfattning om återintagningsnivån över året. Denna siffra har varit påfallande konstant genom åren och årets medelvärde 1,4 vårdtillfällen per patient (data ej redovisade) utgör inget undantag. 3.6 Andel akuta vårdtillfällen Medicinkliniker har en hög andel akuta och därmed oplanerade vårdtillfällen. Även denna andel har varit konstant genom åren. Årets medelvärde är 89% med något högre andel på länsdelssjukhusen (91%) och lägre på länssjukhusen (85%). Detta förklaras av att man på länsklinikerna vårdar fler patientkategorier som är i behov av planerade återinläggningar. 3.7 Åldersfaktorn Ju äldre man är desto större är risken att drabbas av internmedicinska sjukdomar. Det är därför inte förvånande att de äldre patienterna utgör en majoritet på medicinklinikerna. Differensen mellan vårdkonsumtion och befolkningsandel ökar ju äldre man blir vilket framgår av följande figur. Figur 3.13 Olika åldersgruppers andel av den vuxna befolkningen 051231 samt deras andel av medicinklinikernas vårdtillfälles- och vårddagskonsumtion 2005. Andel av befolkningen >15 år >80 7% 65-79 14% 15-64 79% >80 33% 65-79 34% Vårdtillfällen I de äldre åldersgrupperna är andelen vårddagar större än andelen vårdtillfällen vilket innebär att vårdtiderna är längre i de äldsta patientgrupperna. Följande figurer visar hur de äldsta patienternas andel av vårddagar och vårdtillfällen på medicinklinikerna successivt har ökat sedan 1994. Det har fr.a. skett på bekostnad av den yngre pensionärsgruppen vilket åtminstone delvis kan ha en demografisk förklaring. Andelen vårdtillfällen är nu lika mellan de tre åldersgrupperna. Patienter som är 80 år eller äldre står nu för 33 % av vårdtillfällena och drygt 40% av vårddagarna på landets medicinkliniker. Medicinklinikerna spelar således en mycket betydelsefull roll för omhändertagande av de äldsta i vårt samhälle. 15-64 33% >80 40% 65-79 36% Vårddagar 15-64 24% 26
Figur 3.14 Olika åldersgrupper andel av vårddagar på medicinklinikerna 1994-2005. % 50 40 30 20 10 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 3.15 Olika åldersgruppers andel av vårdtillfällen på medicinklinikerna 1994-2005. % 50 40 30 20 10 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Å andra sidan får man inte glömma bort att yngre patienter också utgör en stor vårdgrupp på Medicinklinikerna även om de successivt ”trängts undan” av den äldre åldersgruppen. I stället vårdas de yngre patienterna i allt högre utsträckning polikliniskt. Sammantaget ger detta en tydlig bild av den bredd som den internmedicinska slutenvården har, dels som en stöttepelare i samhällets äldrevård men också för omhändertagande av många yngre patienter med akuta sjukdomstillstånd. 0-64 65-79 80-w 0-64 65-79 80-w 27
- Page 1 and 2: Verksamhetsuppföljning 2005 för I
- Page 3 and 4: Sammanfattning 1. Projektets bakgru
- Page 5 and 6: 7. Kvalitetsvariabler En av målsä
- Page 7 and 8: 1. Projektets bakgrund, syfte organ
- Page 9 and 10: 1.4 Analys i verksamhetsuppföljnin
- Page 11 and 12: Det är sålunda några landsting s
- Page 13 and 14: ternmedicinska grenspecialiteter oc
- Page 15 and 16: sen. Detta gäller också de klinik
- Page 17 and 18: Figur 2.3 Länsdelssjukhus. Fastst
- Page 19 and 20: 2.3 Vårdplatsförändringar Under
- Page 21 and 22: 3. Klinikernas slutenvårdsprodukti
- Page 23 and 24: Figur 3.5 Länsdelssjukhus. Årsmed
- Page 25 and 26: Figur 3.7 Beläggningen (procentenh
- Page 27: Följande figur visar hur medelvår
- Page 31 and 32: Termer, koder och organisation är
- Page 33 and 34: Figur 4.3 Jämförelse av antalet e
- Page 35 and 36: Läkarbesök per läkare Presentera
- Page 37 and 38: Figur 4.8 Läkarbesök per 1.000 in
- Page 39 and 40: Ålders- och könsfördelning för
- Page 41 and 42: Diagnosfördelningen för planerade
- Page 43 and 44: Figur 4.16 Könsfördelning av de p
- Page 45 and 46: Aktiv uremibehandling Av de rapport
- Page 47 and 48: Figur 4.21 Koronarangiografi och PC
- Page 49 and 50: Figur 5.2 Läkarkompetens på läns
- Page 51 and 52: 5.3 Den framtida tillgången på l
- Page 53 and 54: Samjour är, liksom 2004, vanligast
- Page 55 and 56: Figur 6.2 Högsta primärjourskompe
- Page 57 and 58: Figur 6.5 Antal intjänade jour- oc
- Page 59 and 60: 7. Kvalitetsvariabler Per-Olof Hans
- Page 61 and 62: jämfört men 36 kliniker vid före
- Page 63 and 64: Figur 7.1.4 Antal patienter som vå
- Page 65 and 66: Figur 7.1.6 Antal vårdtillfällen
- Page 67 and 68: 7.2 Stroke Thomas Kjellström, Hels
- Page 69 and 70: het, och en europeisk konsensuskonf
- Page 71 and 72: Figur 7.2.5 Andel vårdtillfällen
- Page 73 and 74: 7.3 Antikoagulationsbehandling Sven
- Page 75 and 76: handlingstid redovisats av 28 klini
- Page 77 and 78: Figur 7.3.4 Rapporterad blödningsf
3.5 Antal vårdtillfällen per patient<br />
Kvoten vårdtillfällen per patient ger en grov uppfattning om återintagningsnivån över året.<br />
Denna siffra har varit påfallande konstant genom åren och årets medelvärde 1,4 vårdtillfällen<br />
per patient (data ej redovisade) utgör inget undantag.<br />
3.6 Andel akuta vårdtillfällen<br />
Medicin<strong>kliniker</strong> har en hög andel akuta och därmed oplanerade vårdtillfällen. Även denna<br />
andel har varit konstant genom åren. Årets medelvärde är 89% med något högre andel på<br />
länsdelssjukhusen (91%) och lägre på länssjukhusen (85%). Detta <strong>för</strong>klaras av att man på<br />
läns<strong>kliniker</strong>na vårdar fler patientkategorier som är i behov av planerade återinläggningar.<br />
3.7 Åldersfaktorn<br />
Ju äldre man är desto större är risken att drabbas av internmedicinska sjukdomar. Det är<br />
där<strong>för</strong> inte <strong>för</strong>vånande att de äldre patienterna utgör en majoritet på medicin<strong>kliniker</strong>na. Differensen<br />
mellan vårdkonsumtion och befolkningsandel ökar ju äldre man blir vilket framgår av<br />
följande figur.<br />
Figur 3.13 Olika åldersgruppers andel av den vuxna befolkningen 051231 samt deras andel av medicin<strong>kliniker</strong>nas<br />
vårdtillfälles- och vårddagskonsumtion <strong>2005</strong>.<br />
Andel av befolkningen >15 år<br />
>80<br />
7%<br />
65-79<br />
14%<br />
15-64<br />
79%<br />
>80<br />
33%<br />
65-79<br />
34%<br />
Vårdtillfällen<br />
I de äldre åldersgrupperna är andelen vårddagar större än andelen vårdtillfällen vilket innebär<br />
att vårdtiderna är längre i de äldsta patientgrupperna.<br />
Följande figurer visar hur de äldsta patienternas andel av vårddagar och vårdtillfällen på medicin<strong>kliniker</strong>na<br />
successivt har ökat sedan 1994. Det har fr.a. skett på bekostnad av den yngre<br />
pensionärsgruppen vilket åtminstone delvis kan ha en demografisk <strong>för</strong>klaring. Andelen vårdtillfällen<br />
är nu lika mellan de tre åldersgrupperna. Patienter som är 80 år eller äldre står nu <strong>för</strong><br />
33 % av vårdtillfällena och drygt 40% av vårddagarna på landets medicin<strong>kliniker</strong>. Medicin<strong>kliniker</strong>na<br />
spelar således en mycket betydelsefull roll <strong>för</strong> omhändertagande av de äldsta i vårt<br />
samhälle.<br />
15-64<br />
33%<br />
>80<br />
40%<br />
65-79<br />
36%<br />
Vårddagar<br />
15-64<br />
24%<br />
26
Change language