Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ... Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
Figur 3.6 Förändring av beläggning (beräknad på disponibla vårdplatser) i procentenheter mellan 2000 och 2005. In- och utskrivningsdag har räknats som en vårddag. Länsdelskliniker överst, länskliniker underst. Piteå Avesta Eksjö Helsingborg Danderyd Uddevalla Mora Norrtälje Karlskoga Ljungby Motale Trollhättan Södertälje Kungälv Eskilstuna Falun Hässleholm Visby Sundsvall Katrineholm Ludvika Skene Värnamo Norrköping Capio St:Göran Västerås Köping Borås 22 Enköping Jönköping -30 -20 -10 0 10 20 30 Det långsiktiga perspektivet framgår också av Figur 3.7 där hela det insamlade siffermaterialet från 1994 till 2005 utgör underlag. De 50 kliniker har medtagits som skickat in uppgifter till verksamhetsuppföljningen sex gånger eller fler under de tolv insamlingsåren. För att minimera risken för att felrapporteringar med extrema procentsiffror ska påverka resultatet redovisas gruppmedianvärde i stället för medelvärde men bägge beräkningssätten ger likartad information. Även denna jämförelse pekar på att beläggningsgraden ökat på medicinklinikerna under 2005 och nu närmar sig 100%. Skillnaden mellan länssjukhusen och länsdelssjukhusen är nu mindre, dvs. medelbeläggningen är hög oberoende av sjukhusets storlek och upptagningsområde.
Figur 3.7 Beläggningen (procentenheter) på disponibla vårdplatser 1994-2005. In- och utskrivningsdag har räknats som en vårddag. I figuren återges medianvärdet av redovisat årsmedelvärde för 20 läns- och regionkliniker och 30 länsdelskliniker. % 105 100 95 90 Länssjukhus Länsdelssjukhus Alla 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 3.3 Utskrivningsklara patienter Utskrivningsklara patienter blockerar vårdplatser som annars skulle kunna disponeras för klinikens ordinarie verksamhet. Vården av denna patientkategori har minskat i omfattning på senare år och det gäller i synnerhet de av kommunerna ekonomiskt ersatta vårddygnen. Dessa utgjorde 2005 i genomsnitt endast 1% av det totala antalet vårddygn på rapporterande kliniker vilket skall jämföras med 3% år 2000. Ingen skillnad sågs mellan läns- och länsdelskliniker. Obetalda vårddygn för utskrivningsklara patienter tycks svårare att redovisa men också här har andelen minskat på senare år. Fortfarande finns dock kliniker där mer än 10% av vårdplatserna utnyttjas för denna patientkategori. Figur 3.8 Andelen av disponibla vårdplatser som utnyttjats för vård av utskrivningsklara patienter på medicinklinikerna. Länskliniker och länsdelskliniker grupperade för sig. Flera kliniker har bara kunnat redovisa ekonomiskt ersatta vårddygn och fem kliniker redovisar enbart obetalda vårddygn. Andel av disponibla vårdplatser 24% 22% 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Borås Capio St:Göran Västerås SU Östra Sundsvall Helsingborg Danderyd Eskilstuna Falun Norrköping Ekonomiskt ersatta vårddygn Obetalda vårddygn Piteå Kungälv Katrineholm Köping Ludvika Skene Eksjö Karlskoga Bollnäs Hudiksvall Värnamo Avesta Trelleborg Motale Mora Varberg Lindesberg Södertälje Ljungby Lidköping Örnskölsvik 23
- Page 1 and 2: Verksamhetsuppföljning 2005 för I
- Page 3 and 4: Sammanfattning 1. Projektets bakgru
- Page 5 and 6: 7. Kvalitetsvariabler En av målsä
- Page 7 and 8: 1. Projektets bakgrund, syfte organ
- Page 9 and 10: 1.4 Analys i verksamhetsuppföljnin
- Page 11 and 12: Det är sålunda några landsting s
- Page 13 and 14: ternmedicinska grenspecialiteter oc
- Page 15 and 16: sen. Detta gäller också de klinik
- Page 17 and 18: Figur 2.3 Länsdelssjukhus. Fastst
- Page 19 and 20: 2.3 Vårdplatsförändringar Under
- Page 21 and 22: 3. Klinikernas slutenvårdsprodukti
- Page 23: Figur 3.5 Länsdelssjukhus. Årsmed
- Page 27 and 28: Följande figur visar hur medelvår
- Page 29 and 30: Figur 3.14 Olika åldersgrupper and
- Page 31 and 32: Termer, koder och organisation är
- Page 33 and 34: Figur 4.3 Jämförelse av antalet e
- Page 35 and 36: Läkarbesök per läkare Presentera
- Page 37 and 38: Figur 4.8 Läkarbesök per 1.000 in
- Page 39 and 40: Ålders- och könsfördelning för
- Page 41 and 42: Diagnosfördelningen för planerade
- Page 43 and 44: Figur 4.16 Könsfördelning av de p
- Page 45 and 46: Aktiv uremibehandling Av de rapport
- Page 47 and 48: Figur 4.21 Koronarangiografi och PC
- Page 49 and 50: Figur 5.2 Läkarkompetens på läns
- Page 51 and 52: 5.3 Den framtida tillgången på l
- Page 53 and 54: Samjour är, liksom 2004, vanligast
- Page 55 and 56: Figur 6.2 Högsta primärjourskompe
- Page 57 and 58: Figur 6.5 Antal intjänade jour- oc
- Page 59 and 60: 7. Kvalitetsvariabler Per-Olof Hans
- Page 61 and 62: jämfört men 36 kliniker vid före
- Page 63 and 64: Figur 7.1.4 Antal patienter som vå
- Page 65 and 66: Figur 7.1.6 Antal vårdtillfällen
- Page 67 and 68: 7.2 Stroke Thomas Kjellström, Hels
- Page 69 and 70: het, och en europeisk konsensuskonf
- Page 71 and 72: Figur 7.2.5 Andel vårdtillfällen
- Page 73 and 74: 7.3 Antikoagulationsbehandling Sven
Figur 3.7 Beläggningen (procentenheter) på disponibla vårdplatser 1994-<strong>2005</strong>. In- och utskrivningsdag har<br />
räknats som en vårddag. I figuren återges medianvärdet av redovisat årsmedelvärde <strong>för</strong> 20 läns- och region<strong>kliniker</strong><br />
och 30 länsdels<strong>kliniker</strong>.<br />
%<br />
105<br />
100<br />
95<br />
90<br />
Länssjukhus Länsdelssjukhus Alla<br />
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 <strong>2005</strong><br />
3.3 Utskrivningsklara patienter<br />
Utskrivningsklara patienter blockerar vårdplatser som annars skulle kunna disponeras <strong>för</strong> klinikens<br />
ordinarie verksamhet. Vården av denna patientkategori har minskat i omfattning på<br />
senare år och det gäller i synnerhet de av kommunerna ekonomiskt ersatta vårddygnen. Dessa<br />
utgjorde <strong>2005</strong> i genomsnitt endast 1% av det totala antalet vårddygn på rapporterande <strong>kliniker</strong><br />
vilket skall jäm<strong>för</strong>as med 3% år 2000. Ingen skillnad sågs mellan läns- och länsdels<strong>kliniker</strong>.<br />
Obetalda vårddygn <strong>för</strong> utskrivningsklara patienter tycks svårare att redovisa men också här<br />
har andelen minskat på senare år. Fortfarande finns dock <strong>kliniker</strong> där mer än 10% av vårdplatserna<br />
utnyttjas <strong>för</strong> denna patientkategori.<br />
Figur 3.8 Andelen av disponibla vårdplatser som utnyttjats <strong>för</strong> vård av utskrivningsklara patienter på medicin<strong>kliniker</strong>na.<br />
Läns<strong>kliniker</strong> och länsdels<strong>kliniker</strong> grupperade <strong>för</strong> sig. Flera <strong>kliniker</strong> har bara kunnat redovisa ekonomiskt<br />
ersatta vårddygn och fem <strong>kliniker</strong> redovisar enbart obetalda vårddygn.<br />
Andel av disponibla vårdplatser<br />
24%<br />
22%<br />
20%<br />
18%<br />
16%<br />
14%<br />
12%<br />
10%<br />
8%<br />
6%<br />
4%<br />
2%<br />
0%<br />
Borås<br />
Capio St:Göran<br />
Västerås<br />
SU Östra<br />
Sundsvall<br />
Helsingborg<br />
Danderyd<br />
Eskilstuna<br />
Falun<br />
Norrköping<br />
Ekonomiskt ersatta vårddygn Obetalda vårddygn<br />
Piteå<br />
Kungälv<br />
Katrineholm<br />
Köping<br />
Ludvika<br />
Skene<br />
Eksjö<br />
Karlskoga<br />
Bollnäs<br />
Hudiksvall<br />
Värnamo<br />
Avesta<br />
Trelleborg<br />
Motale<br />
Mora<br />
Varberg<br />
Lindesberg<br />
Södertälje<br />
Ljungby<br />
Lidköping<br />
Örnskölsvik<br />
23
Change language