Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ... Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...
Figur 3.3 Länsdelssjukhus. Antal vårdtillfällen per 1000 invånare år 2005. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Köping Mora SÄS Skene Hudiksvall Lindesberg Örnskölsvik Eksjö Piteå Avesta Enköping Visby Lidköping Det genomsnittliga antalet vårdtillfällen var 55 per 1000 invånare utan större skillnad mellan länssjukhus och länsdelssjukhus. Förutom osäkerhet kring underliggande befolkningsunderlag kan olika grad av poliklinisering, skilda rutiner för redovisning av korttidsvård, vårdplatstillgång samt samspelet med primärvård och kommunvård avspeglas i denna jämförelse. 3.2 Beläggning Beläggningen på medicinklinikerna beräknas fortfarande med något undantag enligt metoden där in- och utskrivningsdagen räknas som en vårddag (”vårdtidsdefinitionen”). I Västmanland (Köping och Västerås) används den nya ”vårddagsdefinitionen” där varje påbörjat dygn räknas som en vårddag. Den senare definitionen ger ett högre beläggningstal. Figur 3.4 Länssjukhus. Årsmedelbeläggning i procent i förhållande till fastställda vårdplatser 050101 och i förhållande till disponibla vårdplatser. I Västerås används ”vårddagsdefinitionen” vilket ger ett högre värde (se förklaring i texten). Beläggning, procent 120 110 100 90 80 70 60 Borås Jönköping Norrtälje Värnamo Nyköping Ludvika Karlskoga Bollnäs Ljungby Beläggning, fastst vpl 2005-01-01 Beläggning disp vpl Västerås Capio St:Göran Trollhättan Falun SU Östra Helsingborg Uddevalla Medelvärde: 55 Katrineholm Trelleborg Varberg Södertälje Medelvärde: 99% Sundsvall Norrköping Eskilstuna Danderyd Hässleholm Halmstad Kungälv Motale 20
Figur 3.5 Länsdelssjukhus. Årsmedelbeläggning i procent i förhållande till fastställda vårdplatser 050101 och i förhållande till disponibla vårdplatser. I Köping används ”vårddagsdefinitionen” vilket ger ett högre värde (se förklaring i texten). Beläggning, procent 120 110 100 90 80 70 60 Nyköping Enköping Mora Katrineholm Karlskoga Norrtälje Köping Beläggning, fastst vpl 2005-01-01 Beläggning disp vpl Eksjö Ljungby Örnskölsvik Hässleholm Lindesberg Visby Trelleborg Lidköping Södertälje Kungälv Ludvika Skene Värnamo Varberg Bollnäs Hudiksvall Ystad Medelvärde: 99% Stängning av vårdplatser alternativt nytillkomna vårdplatser under året förklarar skillnaden mellan de redovisade siffrorna för fastställda respektive disponibla vårdplatser i ovanstående figurer. Det antal vårdplatser som respektive klinik utnyttjat på intagningsavdelningen och IVA har lagts till antalet disponibla vårdplatser när klinikens produktionssiffror inkluderat dessa vårdplatser. I en del fall har vårdplatser eller observationsplatser utanför medicinkliniken utnyttjats (”uteliggare”) utan att en motsvarande ökning redovisats av antalet vårdplatser på medicinkliniken, vilket kan ha bidragit till falskt höga beläggningssiffror. Omfattningen är dock sådan att den har liten betydelse för de redovisade resultaten men kan förklara enstaka extremvärden. Möjligheten att överbelägga varierar mellan klinikerna beroende på lokalernas utformning. Extrasängar kan i bästa fall placeras på outnyttjade vårdsalar men ofta avspeglar överbeläggningssiffror att patienter ligger i avdelningskorridoren eller på undersökningsrum. Den genomsnittliga beläggningen var 99% på såväl länssjukhusen som länsdelssjukhusen, vilket innebär en ökning för fr.a. länsdelssjukhusen som tidigare i genomsnitt legat något lägre än länssjukhusen.. En beläggning under 90% redovisas i år av bara två sjukhus jämfört med sju sjukhus 2004. Antalet med en beläggning på 100 procent har ökat från tio till sexton. Om in- och utskrivningsdag räknas som separata vårddagar ökar den genomsnittliga beläggningen för alla sjukhus från 99% till 118%. På medicinklinikerna tas de flesta patienter emot akut och om så behövs trots att patienter som skall skrivas ut fortfarande vistas på vårdavdelningen. Det tal som bäst beskriver beläggningsnivån på en medicinklinik befinner sig därför någonstans mittemellan de två redovisningssätten. Förändringen i beläggning mellan 2000 och 2005 framgår av Figur 3.6. Jämfört med motsvarande jämförelse de senaste åren är bilden nu mer entydig för såväl läns- som länsdelsklinikerna med en ökad beläggningsnivå i de flesta fall. Piteå Motale Avesta 21
- Page 1 and 2: Verksamhetsuppföljning 2005 för I
- Page 3 and 4: Sammanfattning 1. Projektets bakgru
- Page 5 and 6: 7. Kvalitetsvariabler En av målsä
- Page 7 and 8: 1. Projektets bakgrund, syfte organ
- Page 9 and 10: 1.4 Analys i verksamhetsuppföljnin
- Page 11 and 12: Det är sålunda några landsting s
- Page 13 and 14: ternmedicinska grenspecialiteter oc
- Page 15 and 16: sen. Detta gäller också de klinik
- Page 17 and 18: Figur 2.3 Länsdelssjukhus. Fastst
- Page 19 and 20: 2.3 Vårdplatsförändringar Under
- Page 21: 3. Klinikernas slutenvårdsprodukti
- Page 25 and 26: Figur 3.7 Beläggningen (procentenh
- Page 27 and 28: Följande figur visar hur medelvår
- Page 29 and 30: Figur 3.14 Olika åldersgrupper and
- Page 31 and 32: Termer, koder och organisation är
- Page 33 and 34: Figur 4.3 Jämförelse av antalet e
- Page 35 and 36: Läkarbesök per läkare Presentera
- Page 37 and 38: Figur 4.8 Läkarbesök per 1.000 in
- Page 39 and 40: Ålders- och könsfördelning för
- Page 41 and 42: Diagnosfördelningen för planerade
- Page 43 and 44: Figur 4.16 Könsfördelning av de p
- Page 45 and 46: Aktiv uremibehandling Av de rapport
- Page 47 and 48: Figur 4.21 Koronarangiografi och PC
- Page 49 and 50: Figur 5.2 Läkarkompetens på läns
- Page 51 and 52: 5.3 Den framtida tillgången på l
- Page 53 and 54: Samjour är, liksom 2004, vanligast
- Page 55 and 56: Figur 6.2 Högsta primärjourskompe
- Page 57 and 58: Figur 6.5 Antal intjänade jour- oc
- Page 59 and 60: 7. Kvalitetsvariabler Per-Olof Hans
- Page 61 and 62: jämfört men 36 kliniker vid före
- Page 63 and 64: Figur 7.1.4 Antal patienter som vå
- Page 65 and 66: Figur 7.1.6 Antal vårdtillfällen
- Page 67 and 68: 7.2 Stroke Thomas Kjellström, Hels
- Page 69 and 70: het, och en europeisk konsensuskonf
- Page 71 and 72: Figur 7.2.5 Andel vårdtillfällen
Figur 3.5 Länsdelssjukhus. Årsmedelbeläggning i procent i <strong>för</strong>hållande till fastställda vårdplatser 050101 och i<br />
<strong>för</strong>hållande till disponibla vårdplatser. I Köping används ”vårddagsdefinitionen” vilket ger ett högre värde (se<br />
<strong>för</strong>klaring i texten).<br />
Beläggning, procent<br />
120<br />
110<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
Nyköping<br />
Enköping<br />
Mora<br />
Katrineholm<br />
Karlskoga<br />
Norrtälje<br />
Köping<br />
Beläggning, fastst vpl <strong>2005</strong>-01-01 Beläggning disp vpl<br />
Eksjö<br />
Ljungby<br />
Örnskölsvik<br />
Hässleholm<br />
Lindesberg<br />
Visby<br />
Trelleborg<br />
Lidköping<br />
Södertälje<br />
Kungälv<br />
Ludvika<br />
Skene<br />
Värnamo<br />
Varberg<br />
Bollnäs<br />
Hudiksvall<br />
Ystad<br />
Medelvärde: 99%<br />
Stängning av vårdplatser alternativt nytillkomna vårdplatser under året <strong>för</strong>klarar skillnaden<br />
mellan de redovisade siffrorna <strong>för</strong> fastställda respektive disponibla vårdplatser i ovanstående<br />
figurer. Det antal vårdplatser som respektive klinik utnyttjat på intagningsavdelningen och<br />
IVA har lagts till antalet disponibla vårdplatser när klinikens produktionssiffror inkluderat<br />
dessa vårdplatser. I en del fall har vårdplatser eller observationsplatser utan<strong>för</strong> medicinkliniken<br />
utnyttjats (”uteliggare”) utan att en motsvarande ökning redovisats av antalet vårdplatser<br />
på medicinkliniken, vilket kan ha bidragit till falskt höga beläggningssiffror. Omfattningen är<br />
dock sådan att den har liten betydelse <strong>för</strong> de redovisade resultaten men kan <strong>för</strong>klara enstaka<br />
extremvärden.<br />
Möjligheten att överbelägga varierar mellan <strong>kliniker</strong>na beroende på lokalernas utformning.<br />
Extrasängar kan i bästa fall placeras på outnyttjade vårdsalar men ofta avspeglar överbeläggningssiffror<br />
att patienter ligger i avdelningskorridoren eller på undersökningsrum.<br />
Den genomsnittliga beläggningen var 99% på såväl länssjukhusen som länsdelssjukhusen,<br />
vilket innebär en ökning <strong>för</strong> fr.a. länsdelssjukhusen som tidigare i genomsnitt legat något lägre<br />
än länssjukhusen.. En beläggning under 90% redovisas i år av bara två sjukhus jäm<strong>för</strong>t med<br />
sju sjukhus 2004. Antalet med en beläggning på 100 procent har ökat från tio till sexton.<br />
Om in- och utskrivningsdag räknas som separata vårddagar ökar den genomsnittliga beläggningen<br />
<strong>för</strong> alla sjukhus från 99% till 118%. På medicin<strong>kliniker</strong>na tas de flesta patienter emot<br />
akut och om så behövs trots att patienter som skall skrivas ut fortfarande vistas på vårdavdelningen.<br />
Det tal som bäst beskriver beläggningsnivån på en medicinklinik befinner sig där<strong>för</strong><br />
någonstans mittemellan de två redovisningssätten.<br />
Förändringen i beläggning mellan 2000 och <strong>2005</strong> framgår av Figur 3.6. Jäm<strong>för</strong>t med motsvarande<br />
jäm<strong>för</strong>else de senaste åren är bilden nu mer entydig <strong>för</strong> såväl läns- som länsdels<strong>kliniker</strong>na<br />
med en ökad beläggningsnivå i de flesta fall.<br />
Piteå<br />
Motale<br />
Avesta<br />
21
Change language