Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...

sen. Detta gäller också de kliniker som deltar i verksamhetsuppföljningen vilket redovisas
längre fram i detta kapitel. Begreppet ”närsjukvård” (i några landsting benämnt ”närvård”)
har olika verksamhetsmässig innebörd och är på många håll fortfarande på planeringsstadiet. I
några landsting används begreppet närmast synonymt med primärvård (Gotland, Halland,
Kronoberg , Norrbotten och Stockholm) eller saknar ännu konkret innehåll (Västra Götaland,
Sörmland). I två landsting (Skåne och Östergötland) utgör internmedicinen basen, medan en
mer primärvårdsinriktad närsjukvård är organiserad i fem landsting. Där har de mindre länsdelssjukhusen
omvandlats till närsjukhus och skiljts organisatoriskt från specialistsjukvården.
Det gäller i Dalarna (Avesta, Borlänge och Ludvika), Gävleborg (Bollnäs), Värmland (Kristinehamn
och Säffle), Västerbotten (Lycksele och Skellefteå) samt Västmanland (Fagersta,
Köping och Sala).
2.1 Vårdplatser och klinikstruktur för de kliniker som rapporterar till VIM
Uppgifter om fastställda vårdplatser för de 14 länssjukhus (inkl. storstadssjukhusen Capio S:t
Göran, Danderyd och SU Östra) som deltar i verksamhetsuppföljningen framgår av Figur 2.2.
Medicinklinikernas ansvar för olika subspecialiteter varierar och därför redovisas vårdplatsantalet
inom hela det internmedicinska verksamhetsområdet inkl. rehabilitering. För samtliga
kliniker anges ett befolkningsunderlag som ska motsvara klinikens länsdelsfunktion. Dessa
uppgifter är inte helt pålitliga i och med att sjukhusens områdesgränser inte alltid är tydligt
definierade vilket numera inte bara gäller i storstadsområdena. Detta är emellertid mindre
påtagligt inom internmedicinen som har en hög andel akut insjuknade äldre patienter som
helst uppsöker det närbelägna sjukhuset.
Som tidigare nämnts har den traditionella medicinkliniken i stort sett försvunnit från universitetssjukhusen
p.g.a. internmedicinens uppdelning i subspecialiteter. En liknande tendens finns
nu också på en del av länssjukhusen och i Borås och Västerås har medicinkliniken delats i tre
kliniker/verksamhetsområden med lite olika specialitetsinnehåll. Sedan tidigare finns i Falun
en särskild kardiologklinik och i Karlstad särskilda kliniker för njurmedicin respektive neurologi/rehabilitering.
Njurklinik finns också på Danderyds sjukhus. En ”heltäckande” medicinklinik
med subspecialiteterna kardiologi, njurmedicin, gastro-enterologi, hematologi, diabetes-endokrinologi,
neurologi samt den akuta strokevården är dock fortfarande den vanligaste
organisationsformen på länssjukhusen. Lungklinik finns bara i Eskilstuna (tillsammans med
infektion och hud) och i Sundsvall, i övrigt är lungmedicinen en del av länssjukhusens medicinkliniker.
Reumatologi har egna vårdplatser utanför medicinklinikens organisation på fyra av länssjukhusen
(Eskilstuna, Falun, Jönköping och Västerås) och onkologi likaså på fyra (Borås, Eskilstuna,
Jönköping och Sundsvall). Särskild infektionsklinik finns på alla länssjukhus utom storstadssjukhusen
och i Trollhättan (som inom ramen för NU-sjukvården utnyttjar infektionskliniken
i Uddevalla). Enstaka platser för hudklinikens patienter finns vanligen reserverade på
medicin- eller infektionsklinikerna. Vid jämförelse mellan klinikerna bör hänsyn tas till det
varierande inslaget av ”kirurgiska” patienter på främst infektions- och onkologklinikerna samt
inom rehabiliteringsvården.
Särskild akutklinik finns på alla länssjukhus utom i Halmstad och Trollhättan. På sju akutkliniker
finns fastställda vårdplatser för internmedicinen (Danderyd, Eskilstuna, Helsingborg,
Jönköping, Norrköping, Sundsvall, Uddevalla och Västerås). Dessutom har man på en del håll
intagnings/observationsplatser som ofta delas med den kirurgiska vården. De vårdplatser som
13