Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...

I Skåne pågår en omstrukturering som innebär att flera av de mindre sjukhusen fått ett begränsat
akutuppdrag. Så är sedan länge fallet i Landskrona där den akutmedicinska mottagningen
endast är öppen dagtid. I år har sjukhuset i Simrishamn också förlorat sin akutmedicinska
dygnet-runt-verksamhet och därmed tagits bort från bilaga 2. Även på de mindre sjukhusen
i Hässleholm, Trelleborg, Ystad och Ängelholm har det skett en begränsning - även om
jourverksamhet dygnet runt behållits – så att vissa avancerade akutmedicinska fall förs till de
större sjukhusen.
I Västra Götaland är bilden mer komplex. SU/Mölndal och SU/Östra bedriver akutsjukvård
men med viss begränsning (exempelvis inom hjärtsjukvården) då hänvisning sker till
SU/Sahlgrenska. Organisatoriskt innehåller NU-sjukvården (Trollhättan och Uddevalla), Skaraborgs
sjukhus (Skövde och Lidköping) och Södra Älvsborgs sjukhus (Borås och Skene) två
medicinkliniker vardera med akutmedicinskt uppdrag vilket också gäller de självständiga
sjukhusen i Alingsås och Kungälv.
I tre av de icke ”regionaliserade” landstingen har internmedicinen helt eller delvis organiserats
länsövergripande 3 . Emellertid är medicinverksamheten i praktiken fortfarande lokalt klinikuppdelad
även i dessa landsting. I Blekinge finns således en gemensam sjukhusstruktur för
de två separata klinikerna i Karlskrona och Karlshamn vilket liknar sjukhusbildningarna i
Västra Götaland. I Värmland har verksamheterna i Arvika och Karlstad samordnats under en
länschef som är specialist i internmedicin. Verksamhetschefsansvaret finns på de lokala klinikerna
vilket också gäller i Torsby där hela sjukhuset inkl. internmedicinen utgör ett eget ”managementområde”.
I Norrbotten ingår alla medicinverksamheter i en gemensam division med
en medicinskt ansvarig länschef vid sidan av divisionschefen som inte är läkare.
I fem landsting utgör närsjukvården den primära organisatoriska indelningsgrunden som inneburit
att landstingets medicinverksamheter splittrats på flera förvaltningar (motsv.). Därtill
kommer Sörmland som har en närvårdsdivision där de organisatoriskt självständiga medicinklinikerna
ingår tillsammans med primärvård, psykiatri mm. I Dalarna återfinns de större klinikerna
i Falun och Mora i länssjukvårdsförvaltningen och de mindre i Avesta och Ludvika
inom närsjukvården. I Gävleborg finns Gävle och Hudiksvall i särskilda sjukhusförvaltningar,
däremot är Bollnäs en del av en lokal närsjukvårdsorganisation. I Västerbotten tillhör medicinverksamheten
i Umeå specialistsjukvården och klinikerna i Lycksele och Skellefteå närsjukvården.
Akutmottagningarna – även den i Umeå - är organiserade inom närsjukvården i
en länsgemensam klinik som saknar egna vårdplatser. I Västmanland utgör medicinkliniken i
Västerås en del av den länsövergripande medicindivisionen medan Köping tillhör närsjukvårdsdivisionen.
I Östergötland har de tre medicinklinikerna (inkl. den basala internmedicinen
i Linköping) organisatoriskt placerats i tre geografiska närsjukvårdsförvaltningar. Den specialiserade
verksamheten i Linköping tillhör olika länsövergripande centra.
I övriga sju landsting (Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Uppsala, Västernorrland och
Örebro) fungerar medicinverksamheterna i stort sett klinikbundet utan gemensam länsorganisation.
I flera landsting finns dock olika länsövergripande samarbetsorgan för medicinklinikerna.
Geriatrisk och medicinsk rehabilitering är på länsdelssjukhusen i många fall organiserad
inom medicinkliniken, däremot finns vanligen särskild klinik på läns- och universitetssjukhu-
3 Vilket naturligtvis också är fallet i de två landsting, Gotland och Jämtland, som bara har en medicinklinik.
12