Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...

More documents

Recommendations

Info

2. Internmedicinens organisation och vårdplatser Rolf Jansson, Västerås Antalet enheter i Sverige som dygnet runt bedriver akut internmedicinsk verksamhet har under 2005 minskat från 75 till 73 2 (Bilaga 2). Förändring har skett längst uppe i norr där verksamheterna i Kiruna och Gällivare sammanförts till en klinik, ”Malmfältskliniken” med en gemensam verksamhetschef (den formella förändringen skedde i början av 2006). I motsatta änden av landet har den entreprenaddrivna kliniken i Simrishamn (liksom kliniken i Landskrona) fått en begränsad verksamhet som inte uppfyller dygnet-runt-kriteriet. I årets upplaga har Sörmland förts till närsjukvårdsgruppen men i övrigt är de faktauppgifter som lämnas i den inledande delen av detta kapitel med få undantag oförändrade jämfört med 2004. Verksamhetsenheten benämns omväxlande klinik eller verksamhetsområde men även andra beteckningar förekommer på den operativa nivån. Den vanligaste chefsbeteckningen är verksamhetschef men klinikchef används fortfarande i Västmanland och Örebro län och chefsöverläkare (dock utan verksamhetschefsansvar, se nedan) på Skaraborgs sjukhus. I en del fall hålls internmedicinen samman i en mer eller mindre fast landstingsövergripande internmedicinsk organisation med gemensam länschef (Norrbotten, Värmland). Antalet verksamhetschefer som inte är internmedicinsk läkarspecialist har under det senaste året ökat från 13 till 16 (=22%). I stället upprätthålls chefskapet av en sjuksköterska eller i några fall av administratör eller läkare med annan specialitet. Begreppet ”division” har där det används olika innebörd. På en del håll motsvarar det en förvaltning (Norrbotten, Sörmland, Västmanland). På andra håll är division en del av en sjukhusorganisation (jämförbart med ”centrum”) vilket är fallet på några av universitetssjukhusen (Karolinska, Lund och Uppsala) men också i Ystad. Inom Skaraborgs sjukhus motsvarar divisionen en storklinik i och med att verksamhetschefsansvaret vilar på divisionschefen och inte chefsöverläkaren. På de större universitetssjukhusen har en upplösning skett av medicinkliniken så att den akutmedicinska verksamheten separerats från de olika subspecialiteterna. Det är också bakgrunden till att universitetssjukhusen successivt avstått från deltagande i verksamhetsuppföljningen. En särskild akutklinik som tar organisatoriskt ansvar för den medicinska akutverksamheten finns således i Linköping, Lund, Stockholm (Karolinska) och Uppsala. Här pågår försök att introducera ”akutläkare” med en vidare kompetens än de traditionella akutspecialiteterna. Detta gäller även Södersjukhuset, Borås, Helsingborg och Varberg men här ligger huvudansvaret för den akuta internmedicinen hos medicinklinikerna. I Örebro och på flera av länssjukhusen (Eskilstuna, Falun, Helsingborg, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Norrköping, Sundsvall, Västerås, Växjö) finns också självständiga akutkliniker men för den akutmedicinska verksamheten ansvarar internmedicinare. Kardiologin är skild från övrig internmedicin (och kopplad till den thoraxkirurgiska verksamheten) på samtliga universitetssjukhus. Även på de största länssjukhusen kan nu en uppsplittring skönjas där kardiologin i olika konstellationer separeras från övrig internmedicinsk verksamhet. Särskild kardiologklinik finns sedan många år i Falun. Under 2005 har medicinklinikerna i Borås och Västerås organisatoriskt delats upp i tre separata verksamhetsområden (varav kardiologin är basen i ett) med gemensamt ansvar för akutverksamheten. Några andra in- 2 Vi har valt att bägge åren redovisa Karolinska Huddinge och Karolinska Solna som separata enheter. 10
ternmedicinska grenspecialiteter och neurologin bedrivs också självständigt på universitetssjukhusen eller i olika konstellationer utan organisatoriskt samband med den akutmedicinska verksamheten. Detta gäller även i viss grad på länssjukhusen vilket framgår längre fram i detta kapitel för de sjukhus som deltar i verksamhetsuppföljningen. Ett försök har gjorts att kategorisera den internmedicinska verksamheten i de olika landstingen med avseende på olika grader av organisatoriskt sammanhållna enheter och samspelet med ”närsjukvården”. Detta framgår i detalj i bilaga 2 och i Fig. 2.1. De tre storlandstingen (som betjänar halva landets befolkning) har sammanförts till en grupp även om de har olika organisation av den internmedicinska vården. Figur 2.1 Den internmedicinska verksamhetens organisation i landstingen. De 21 landstingen har grupperats i fyra olika organisationsmodeller (se text). De tre storstadslandstingen Stockholm, Skåne och Västra Götaland har 7, 8 respektive 11 enheter med akutmedicinsk dygnet-runt-verksamhet men med stor spridning vad gäller storlek och ansvarstagande. I Stockholm har den akutmedicinska verksamheten koncentrerats till fem sjukhus: Danderyd, Capio S:t Göran, Södersjukhuset samt Norrtälje och Södertälje. Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge har också oförändrat uppdrag vad gäller akutmedicinen men Karolinska i Solna har begränsat det primära upptagningsområdet och ökat sin andel av avancerad akutsjukvård i norra länsdelen. 11
Page 1 and 2: Verksamhetsuppföljning 2005 för I
Page 3 and 4: Sammanfattning 1. Projektets bakgru
Page 5 and 6: 7. Kvalitetsvariabler En av målsä
Page 7 and 8: 1. Projektets bakgrund, syfte organ
Page 9 and 10: 1.4 Analys i verksamhetsuppföljnin
Page 11: Det är sålunda några landsting s
Page 15 and 16: sen. Detta gäller också de klinik
Page 17 and 18: Figur 2.3 Länsdelssjukhus. Fastst
Page 19 and 20: 2.3 Vårdplatsförändringar Under
Page 21 and 22: 3. Klinikernas slutenvårdsprodukti
Page 23 and 24: Figur 3.5 Länsdelssjukhus. Årsmed
Page 25 and 26: Figur 3.7 Beläggningen (procentenh
Page 27 and 28: Följande figur visar hur medelvår
Page 29 and 30: Figur 3.14 Olika åldersgrupper and
Page 31 and 32: Termer, koder och organisation är
Page 33 and 34: Figur 4.3 Jämförelse av antalet e
Page 35 and 36: Läkarbesök per läkare Presentera
Page 37 and 38: Figur 4.8 Läkarbesök per 1.000 in
Page 39 and 40: Ålders- och könsfördelning för
Page 41 and 42: Diagnosfördelningen för planerade
Page 43 and 44: Figur 4.16 Könsfördelning av de p
Page 45 and 46: Aktiv uremibehandling Av de rapport
Page 47 and 48: Figur 4.21 Koronarangiografi och PC
Page 49 and 50: Figur 5.2 Läkarkompetens på läns
Page 51 and 52: 5.3 Den framtida tillgången på l
Page 53 and 54: Samjour är, liksom 2004, vanligast
Page 55 and 56: Figur 6.2 Högsta primärjourskompe
Page 57 and 58: Figur 6.5 Antal intjänade jour- oc
Page 59 and 60: 7. Kvalitetsvariabler Per-Olof Hans
Page 61 and 62: jämfört men 36 kliniker vid före
Page 63 and 64:
Figur 7.1.4 Antal patienter som vå
Page 65 and 66:
Figur 7.1.6 Antal vårdtillfällen
Page 67 and 68:
7.2 Stroke Thomas Kjellström, Hels
Page 69 and 70:
het, och en europeisk konsensuskonf
Page 71 and 72:
Figur 7.2.5 Andel vårdtillfällen
Page 73 and 74:
7.3 Antikoagulationsbehandling Sven
Page 75 and 76:
handlingstid redovisats av 28 klini
Page 77 and 78:
Figur 7.3.4 Rapporterad blödningsf
Page 79 and 80:
Figur 7.3.6 Andel avlidna patienter
Page 81 and 82:
Konklusioner För att kunna diskute
Page 83 and 84:
Tabell 7.5.1 1. Kliniknamn Finns de
Page 85 and 86:
Figur 8.1 100 90 80 70 60 50 40 30
Page 87 and 88:
Figur 8.4 300 250 200 150 100 50 0
Page 89 and 90:
Figur 8.7 200 175 150 125 100 75 50
Page 91 and 92:
9. Chefsomsättning och journalhant
Page 93 and 94:
Figur 9.3. Andel kliniker med digit
Page 95 and 96:
Bilagor 93
Page 97 and 98:
Bilaga 2 Internmedicinens organisat
Page 99 and 100:
Bilaga 3 Uppgifterna är hämtade f
Page 101 and 102:
Tabell över antalet jourlinjer på
Page 103 and 104:
Arbetsgruppen för internmedicinsk
Page 105 and 106:
3. Slutenvårdsorganisation och -pr
Page 107 and 108:
4. Akutverksamhet 4. Akutsjukvårde
Page 109 and 110:
5.4 Aktiv uremivård 2005 5.4.1 = A
Page 111:
7.4 Diabetes. Observera att det all
show all

Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?