Verksamhetsuppföljning 2005 för Internmedicinska kliniker - Svensk ...

2. Internmedicinens organisation och vårdplatser
Rolf Jansson, Västerås
Antalet enheter i Sverige som dygnet runt bedriver akut internmedicinsk verksamhet har under
2005 minskat från 75 till 73 2 (Bilaga 2). Förändring har skett längst uppe i norr där verksamheterna
i Kiruna och Gällivare sammanförts till en klinik, ”Malmfältskliniken” med en
gemensam verksamhetschef (den formella förändringen skedde i början av 2006). I motsatta
änden av landet har den entreprenaddrivna kliniken i Simrishamn (liksom kliniken i Landskrona)
fått en begränsad verksamhet som inte uppfyller dygnet-runt-kriteriet. I årets upplaga
har Sörmland förts till närsjukvårdsgruppen men i övrigt är de faktauppgifter som lämnas i
den inledande delen av detta kapitel med få undantag oförändrade jämfört med 2004.
Verksamhetsenheten benämns omväxlande klinik eller verksamhetsområde men även andra
beteckningar förekommer på den operativa nivån. Den vanligaste chefsbeteckningen är verksamhetschef
men klinikchef används fortfarande i Västmanland och Örebro län och chefsöverläkare
(dock utan verksamhetschefsansvar, se nedan) på Skaraborgs sjukhus. I en del fall
hålls internmedicinen samman i en mer eller mindre fast landstingsövergripande internmedicinsk
organisation med gemensam länschef (Norrbotten, Värmland). Antalet verksamhetschefer
som inte är internmedicinsk läkarspecialist har under det senaste året ökat från 13 till 16
(=22%). I stället upprätthålls chefskapet av en sjuksköterska eller i några fall av administratör
eller läkare med annan specialitet.
Begreppet ”division” har där det används olika innebörd. På en del håll motsvarar det en förvaltning
(Norrbotten, Sörmland, Västmanland). På andra håll är division en del av en sjukhusorganisation
(jämförbart med ”centrum”) vilket är fallet på några av universitetssjukhusen
(Karolinska, Lund och Uppsala) men också i Ystad. Inom Skaraborgs sjukhus motsvarar divisionen
en storklinik i och med att verksamhetschefsansvaret vilar på divisionschefen och inte
chefsöverläkaren.
På de större universitetssjukhusen har en upplösning skett av medicinkliniken så att den
akutmedicinska verksamheten separerats från de olika subspecialiteterna. Det är också bakgrunden
till att universitetssjukhusen successivt avstått från deltagande i verksamhetsuppföljningen.
En särskild akutklinik som tar organisatoriskt ansvar för den medicinska akutverksamheten
finns således i Linköping, Lund, Stockholm (Karolinska) och Uppsala. Här pågår
försök att introducera ”akutläkare” med en vidare kompetens än de traditionella akutspecialiteterna.
Detta gäller även Södersjukhuset, Borås, Helsingborg och Varberg men här ligger
huvudansvaret för den akuta internmedicinen hos medicinklinikerna. I Örebro och på flera av
länssjukhusen (Eskilstuna, Falun, Helsingborg, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Norrköping,
Sundsvall, Västerås, Växjö) finns också självständiga akutkliniker men för den akutmedicinska
verksamheten ansvarar internmedicinare.
Kardiologin är skild från övrig internmedicin (och kopplad till den thoraxkirurgiska verksamheten)
på samtliga universitetssjukhus. Även på de största länssjukhusen kan nu en uppsplittring
skönjas där kardiologin i olika konstellationer separeras från övrig internmedicinsk verksamhet.
Särskild kardiologklinik finns sedan många år i Falun. Under 2005 har medicinklinikerna
i Borås och Västerås organisatoriskt delats upp i tre separata verksamhetsområden (varav
kardiologin är basen i ett) med gemensamt ansvar för akutverksamheten. Några andra in-
2 Vi har valt att bägge åren redovisa Karolinska Huddinge och Karolinska Solna som separata
enheter.
10