Bitidningen 2010 nr 4 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Nr 4 April 2010 

Bitidningen 

Bitidningen 4 2010 

Tema: Svärmning 

Påskmat • Återtag från HF 

Naturens kalender • Apimondia och Dr John Kefuss 

1

I vår butik / katalog / hemsida finner Du allt för Din biodling. 

Skälderhusoverall 

• 

• 

• 

• 

• 

Skogshonung köpes! 

HF har för avsikt att under säsongen 2010 köpa ca 20 

ton ”skogshonung” för framtida spännande projekt. 

Om du har den typen av honung klar till tidig höst, 

kontakta Christer Ankarlid 

Tel: 0735-233 101 eller via mail: 

christer.ankarlid.hf@biodlarna.org 

Vi ger dig ett bra erbjudande på din skogshonung. 

Universal P&M bibotten 

Slitstark, hållbar – tillval pollensamlare. 

Håll dina bin i torra och mögelfria lådor! 

Enkel städning, varroakontroll, fodring etc. 

Ställning, bibotten, låda, tak etc. 

www.bibotten.se 0700-384 041 

Skälderhuskupan 

Lång livslängd 

Stabil konstruktion 

Idealisk för vandringsbiodling 

Välisolerad 

Flera bottenalternativ 

RAMLIST 

LN, Norsk, o Svea OB 3:50, Borrad 

4:00. Hoffman, LN 4:50, Langstroth 4:75 

Tillverkning av alla förekommande 

biramar. Frakt tillkommer. 

Tel 0223/13180 

Honungsburkar - Glasburkar 

Vi säljer glasburkar i plastpaket, pallpriser, 

precis som vanligt, 350, 500, 700 gr 

samt sexkantsburkar i olika storlekar 

Skälderhusslöjan Anorak med löstagbar hatt 

Joel Svenssons Vaxfabrik, 266 94 Munka-Ljungby 

CMF slunga 12 ramars Langstroth 

självvändande, bra skick 25000 eller bud 

CMF Slunga 4 ramars motor rostfri 4000 

Sjölis honungslossare kombimodell 16500 

Honungspump CMF 5000 

Gula bisamhällen på Langstroth och LN á 1250 

Mjölktank med motor väl nedväxlad 400l bud 

Mjölktank med tappkran 200l bud 

200 lådor med ram Langstroth á 70 

100 lådor med ram Lågnormal(LN) á 70 

4000 Glas 200 ml á 1.80 

Hinkar 

Mats Friberg, 0142-72087/ 72013, 

070-5532087 – eva.mats.friberg@telia.com 

Begär vår katalog, 

sändes fritt 

Flexikupan 

Lätt 

Förstärkta sarger 

Hög densitet 

Ingjuten rambärarlist 

Botten med varroabricka 

Prisvärd 

Tel: 0431 - 43 00 55, Fax: 0431 - 43 18 55 

2 www.joelvax.se, E-post: info@joelvax.se. Frakt o exp.avgift tillkommer. Bitidningen Vaxkakor 4 2010 

Bitidningen Halvsidor .indd 12 2010-03-02 13:43:07 

• 

• 

• 

• 

• 

•

Stig Hansson 

Styrelseledamot 

Årgång 109 

Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg 

Redaktör: Erik Österlund 

Telefon: 0582-611682, 0735-233126 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr 

är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före 

aktuell månad. 

Material- och annonsinformation: Sid 39. 

Manusstopp den första i månaden, knappt en 

månad före utgiv nings dagen. 

Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby 

Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886 


Våren är på gång! 

Ansvarig utgivare: 

Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, 

Stenabyvägen 11, 37294 Listerby. 

Telefon: 0457-30489, 0735-233130. 

Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

Sveriges Biodlares Riksförbund är en 

politiskt, religiöst och etniskt obunden 

ideell organisation, som bygger på 

principen om frivilligt, individuellt medlemskap. 

SBR ska arbeta för att utveckla 

svensk biodling som näring och meningsfull 

fritidssysselsättning, numerärt, 

fackligt, socialt och innehållsmässigt. 

Ledaren 

När ni läser detta hoppas vi här nere på rivieran (Skåne) att våra bin har varit ute och rensningsflugit. 

Det är länge sedan vi har haft en vinter med så mycket snö. 

Nu måste vi titta framåt och hoppas att alla bisamhällen har överlevt för vi har inte råd 

att ha stor vinterdödlighet. Vi måste öka bimassan över hela landet, varför det? Vi klarar inte 

av att pollinera våra grödor som behöver pollinering. När jag kör med bil från Hässleholm 

till Malmö ser jag massor av rapsfält men inga bisamhällen. Då tänker jag att jag skulle haft 

1000 bisamhällen. 

Hur får vi fler bisamhällen – och bisamhällen som överlever? Först genom att fler föreningar 

jobbar seriöst med att få fram fler drottningar. De odlar fram puppor till sina medlemmar 

så att dessa kan göra fler avläggare. Detta kostar mycket tid och pengar. Här måste SBR 

söka pengar via Nationella programmet, och stödja de föreningar som klarar av detta. 

Ett bra exempel är Hästrikets Bf. Här görs 350 avläggare per år. Det finns fler föreningar 

som är goda exempel på att det går om man har intresse och går in för det. Det är lätt att 

sälja avläggare, som också kan förstärka klubbkassan. 

Det finns små föreningar som bara träffas en gång per år vid årsmötet. Här måste distrikten 

gå in och hjälpa dem till samarbete och bättre verksamhet. Det finns säkert små föreningar 

som kan inleda ett gott samarbete för att senare gå ihop. Hästriket Bf och Landskrona-Kävlinge 

Bf är goda exempel på detta. 

Hur går det för SBR-styrelsen? Jo tack bra! Där finns många olika biodlare med olika 

slags kunskap som kompletterar varandra. Jag har varit med i flera styrelser innan detta uppdrag 

och kan konstatera att alla verkligen jobbar för SBR. Ekonomin har vänts till det positiva, 

vilket är bra. SBR har aldrig haft bättre kontakt med de statliga verken än just nu, vilket är 

särskilt viktigt då de har pengar vi behöver till vår verksamhet, som blir till stor nytta för våra 

medlemmar. 

Vårhälsningar Bistig@tele2.se 0709-609123 

Förbundsexpedition: 

Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp. 

Telefon: se telefonlista på sidan 39. 

Fax: 0142-828 59 

Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149. 

E-post: sbr@biodlarna.org 

Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. 

Öppet: Mån-tors 08.00-16.00. 

Fre 08.00-14.00 

Webbplats: www.biodlarna.se 

Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 

3

I detta nummer 

I bigården 6 

Påskmiddag med honung 9 

Aktuellt från Bihälsokonsulenten 10 

Enkel och billig svärmfångare 11 

Varför svärmar bina? 12 

Svärmning – förhindring & intagning 14 

Om bina svärmar 16 

En rymmarsvärm blir sambo 18 

Fortfarande biodlare 20 

Naturens kalender 22 

Apimondia och Dr John Kefuss 24 

En hissnande upplevelse 27 

HF:s Återtag 28 

Elever Strategier lär sig för laga överlevnad mat med honung 30 

Bin Marknaden i snö kom fram med spade 31 32 

Marknaden Starta drottningodlingskurser 32 33 

Starta Medlemsfokus drottningodlingskurser 2010 33 34 

Medlemsfokus Brev till red, Vi minns, 2010 Almanackan 34 37 

Brev till red, Vi minns, Almanackan 37 

Nästa nummer (5-10 – april-nr) 

Nästa utkommer nummer i slutet (5-10 av – april. april-nr) 

utkommer MANUSStoPP: i slutet 1 april. av april. 

MANusstoPP: Numret därpå (6-10) 1 april. i slutet av maj. 

Numret Manusstopp: därpå 1 (6-10) maj. i slutet av maj. 

Manusstopp: 1 maj. 

Omslagsbilden: 

i:et på omslaget påminner om att 

drottningen märkes blå i år. 

Livet pulserar när 

bisamhället svärmar. 

Skall drottningen 

och hennes 

hov hitta en ny 

boplats? Foto: Erik 

Österlund. 

APRIL 2010 

9 

12 

24 24 

4 Bitidningen 4 2010


Drottningen märks blå 2009 

Parningsplats 

för dina drottningar! 

JAnne Mårtensson 

SBR:s Avelskommitté 

strikt, befintliga parningsplatser 

etc. kan ges stöd. 

Ersättning ges för direkta driftskostnader 

t ex hyra av drönarsamhällen, materialkostnader, hyror/arrende 

etc. Max 3 tkr beviljas per parningsplats. 

Prioriteringsordningen under 2010 är: 

1. Nystartad parningsplats 2. Nya ansökningar från befintliga 

parningsplatser 3. Tidigare ansökningar 

Eftersom medlen kommer från det nationella programmet 

(NP) via Jordbruksverket måste ansökan vara oss tillhanda senast 

den 15 augusti 2010. 

Adress: SBR:s Avelskommitté, c/o Janne Mårtensson, 

Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp 

Välkomna med era ansökningar. 

sBR:s Avels- o Bihälsokommitté 

Avelsdrottning 

för din drottningodling! 

fler föreningar att bedriva drottningodling 

till medlemmarnas glädje och nytta. 

Bidrag beviljas med 300 kr per avelsdrottning. 

Max 2 drottningar per förening. 

Prioriteringsordningen under 2010 är: 

1. Nya ansökningar från föreningar 2. Tidigare ansökningar. 

Den inköpta drottningen skall vara dotter till: 

– en drottning testad i Svensk Biavels testprogram 

– eller en drottning med en officiellt dokumenterade stamtavla 

Eftersom medlen kommer från det nationella programmet (NP) via 

Jordbruksverket måste ansökan vara oss tillhanda senast den 

15 augusti 2010. 

Adress: SBR:s Avelskommitté, c/o Janne Mårtensson, 

Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp 

Välkomna med era ansökningar. 

sBR:s Avels- o Bihälsokommitté 

Drottningodling/Avel 

Bidrag till Parningsplats 2010 

AvEls- och BihälsokoMMiTTén har glädjande nog även 2010 fått möjlighet 

att subventionera driften av lokala parningsplatser. 

Föreningar, drottningodlingsklubbar,di- 

ANSöKAN SKAll INNEHÅllA: 

– en kort beskrivning av parningsplatsens verksamhet 

– kopior på betalda fakturor/räkningar 

– kontonummer för insättning av ersättningen 

Bidrag till Avelsdrottning 2010 

AvEls- och BihälsokoMMiTTén har också fått möjlighet att subventionera 

inköp av avelsdrottningar åt föreningar som bedriver drottningodling i sin 

föreningsbigård. 

Vi hoppas att detta skall stimulera 

ANSöKAN SKAll INNEHÅllA: 

– stamtavla för drottningen 

– kopior på betalda faktura/räkning 

– kontonummer för insättning av ersättningen 

5

hej igen alla biodlarekamrater! 

snart är säsongen igång på allvar, även om viss 

försiktighet i umgänget med bina fortfarande är 

att rekommendera. Månaden april är en period 

av framgångar och bakslag i vårens framryckning. 

Rensningsutflykten är sannolikt avklarad, och i 

kupans värme gör sig bina nu redo för nya insatser. 

Men den kloke bidar sin tid… 

Honungsbiet är en fantastisk företeelse, 

eller hur? Men hur gick det till 

egentligen när biet utvecklades? Är det intressant 

överhuvudtaget? Jovisst är det! 

Vårt honungsbi är till sin grundidé ingen 

ny skapelse. 

Insekterna har en mycket lång historia 

och vetenskapen lär känna till mer än 

800 000 arter. Den äldsta fossila insekten 

som hittats lär ska ha levat för 400 milj år 

sedan. De avancerade samhällsbildande 

insekterna (bin, myror, termiter, etc), är 

en betydligt senare konstruktion. Honungsbina 

tillhör de mest anpassningsbara in- 

PeR IDeStRöM 

sekterna på vår planet, men de har inte 

alltid sett ut som de gör nu. Ja, i själva verket 

pågår hela tiden en förändringsprocess 

som inbegriper allt levande på vår planet. 

Den processen brukar kallas evolution. 

Så här har man tänkt sig hur melliferabina vandrat västerut. M=Mellifera (mörka). 

C=Carnica/Ligustica/Anatolica/Syriaca m fl. A=afrikanska bin. Den senaste istiden har 

också bidragit till utformningen av melliferabina; t ex förhållandet mellan Intermissa i 

Nordafrika, Iberica i Spanien och Mellifera. Ill.: EÖ efter den belgiska sajten ”Mellifica”. 

I bigården 

Per Ideström, Ulricehamn. Jag är 52 år och har i huvudsak 

försörjt mig som skattehandläggare. Biodlare har jag varit 

i 26 år. Mina specialintressen har blivit binas hälsa och 

genetik. Jag har varit aktiv på alla nivåer i BiodlarSverige. 

Just nu är jag ordförande i föreningen NordBi, men jag är 

också medlem i LigusticaBiodlarna. Jag har några ”Framgångsfaktorer”. 

Dessa är Enkelt, Naturligt och Kontinuerligt. 

evolutionens drivkrafter 

Lite förenklat kan man säga att organismerna 

(växter och djur) utvecklas i ett 

samspel mellan gener (arvsanlag) och den 

miljö i vilken organismen befinner sig. Det 

handlar förstås inte bara om en enskild individs 

arvsanlag, utan om arvsanlagen hos 

alla de individer som ingår i gruppen, eller 

populationen. 

I en population skiljer sig individerna 

normalt från varandra i olika avseenden. 

Det föreligger så kallad genetisk variation. 

Populationen och individerna i denna är 

ständigt utsatta för de krafter som omgivningen 

utgör. Om människan inte är inblandad 

kallar vi detta för naturlig selektion. 

Den naturliga selektionen påverkar 

vilka individer som får flest avkommor och 

den åstadkommer förändringar av frekvensen 

av de olika generna i populationen. 

Det finns mekanismer som kan öka eller 

minska den genetiska variationen i en population, 

och den omgivande miljön kan 

vara stabil eller stadd i hastig förändring. 

Ju snabbare miljön förändras, desto hastigare 

måste organismerna och därmed 

genfrekvenserna förändras, ofta i sådant 

fall till en mindre genetisk variation, vissa 

genvarianter försvinner ur populationen. 

En stor genetisk variation underlättar en 

6 Bitidningen 4 2010 

Foto: Marcus Ideström

sådan här anpassningsprocess till förändringar 

i miljön. 

Genetisk variation är en stor fördel 

för populationen och arten/rasen, men 

mindre intressant för individerna. Men de 

enskilda individerna är inte så viktiga, det 

är populationen som är det verkligt betydelsefulla. 

Alltså, genetisk variation och 

naturlig selektion (selektionstrycket) är 

vad som åstadkommer utvecklingen/förändringen/anpassningen 

av allt levande. 

släktet Apis 

År 2006 hittades ett fossilt bi inuti ett 

stycke bärnsten. Biet beräknades ha levt 

för ca 100 miljoner år sedan, uppgav George 

Poinar, professor i zoologi på Oregon 

State University. Biet hade en del detaljer 

gemensamt med getingar, kunde noteras. 

De första samhällsbyggande insekterna utvecklades 

också under Krita-perioden för 

just 145-65 miljoner år sedan. 

Släktet Apis, det vill säga honungsbina 

(Mellifera, Cerana, Dorsata,Florea) har 

alla ett gemensamt ursprung, som förmodligen 

levde i Sydostasien. Att datera 

denna föregångare är säkert förenat med 

svårigheter, men försök har ändå gjorts. 

På den belgiska sajten ”Mellifica” (http:// 

www.mellifica.be/fr/abeille-noire/genetique/trace.html) 

uppger man att uppdelningen 

i sinsemellan olika arter kan ha 

skett för ca 10 miljoner år sedan. Tiden 

för när Mellifera och Cerana skildes åt 

anges ändå till 6 miljoner år tillbaka i 

tiden. Man gissar att detta skedde någonstans 

i trakterna av vad som nu utgör östra 

Indien/Pakistan. 

Som en kuriosauppgift i detta sammanhang 

kan man nämna att i juli månad 

2009 återgavs uppgifter från amerikanska 

forskare, Michael Engel m.fl., som hävdade 

att man funnit ett 14 miljoner år 

gammalt fossilt bi i Nordamerika!! Man 


Aktuella göromål 

I April rycker våren fram och tillbaka. 

Foto: Thomas Henriksson 

• Fortsätt med god isolering på både svaga och starka samhällen 

• Om du vill utöka antalet bisamhällen tidigt bör du påbörja drivfordring 

nu, om våren bara kommit. Men mata bara de som är minst 

normalstarka. Drivfordring stimulerar äggläggningen, och det krävs 

många bin för att värma ynglet. Detta klarar inte de svaga av. 

• Var beredd med nya lådor om du övervintrat de starka trångt. Nu i 

början är det bäst med redan utbyggda kakor. Är du osäker på vädret 

sätter du den nya lådan underst. Känns värmen pålitlig så hamnar 

den överst. 

• Var på din vakt mot myrorna! Innan löven kommit på allvar, och 

saven stigit, så kan myrorna välja att totalt röva ut ett bisamhälle. 

De tar allt, honung, yngel och bin. Ordna skydd på kuppallarnas ben, 

eller avlägsna myrstacken under den tidiga vintern föregående år. 

• Om du har nätbottnar med nät över hela bottenytan kan det vara idé 

att skydda mot kalla vindar under april månad. Så fort värmen har 

kommit låter du förstås ventilationen fungera optimalt igen 

• Försök att låta bina vara ifred så mycket som möjligt även denna 

månad. Vi tar igen umgänget i maj! 

menar att det rör sig en en utdöd variant 

av Apis. Den liknar en annan utdöd variant 

benämnd A armbrusterei som hittats 

i Tyskland. Det nu funna fossilet har man 

kallat Apis nearctica. Vi får väl se om vi får 

höra mer om detta. http://www.sciencenews.org/view/generic/id/45857 

Apis mellifera 

Ännu har vi en bit kvar innan vi kan 

identifiera våra egna skyddslingar. Apis 

mellifera skulle genom naturens nycker 

delas upp i tre olika grupper av raser, som 

fått beteckningarna Linje M, Linje C och 

Linje A. På grund av den teknik som måste 

användas på området, mätning av så kallat 

mitokondrie-DNA, 

går det inte att korrigera 

för evolutionens 

ryckiga framfart. Tidpunkten 

för denna senaste 

uppdelning blir 

därför en gissning på 

en tidpunkt som kan 

ligga mellan 300.000 

till 1.300.000 år till- 

Apis dorsata-samhälle 

på sin enda kaka. Florea, 

dvärgbiet, bygger 

också bara en kaka. 

Foto: Wikipedia 

baka i tiden. 

Linje M är den del av den ursprungliga 

populationen som nådde Europa 

genom att ta sig dit norr om såväl Kaspiska 

Havet, Svarta Havet, Kaukasus som 

Alperna. Idag representeras denna gren 

av det Västeuropeiska mörka biet, Apis 

mellifera mellifera. 

Linje C fann vägen till Medelhavets 

norra strand. Som representanter för 

dessa kan nämnas Ligustica, Carnica, 

Anatolica m.fl., men även raser som finns 

i mellanöstern, t.ex. Syriaca och Meda. 

Linje A utgörs av alla de underarter 

som nu återfinns på den afrikanska kontinenten, 

och på den Arabiska halvön. 

Kända exempel på raserna i denna grupp 

är Scutellata, Monticola och Lamarckii. 

Bo Vest Pedersen vid Köpenhamns 

universitet har undersökt mitokondrie- 

DNA från biprover av Apis mellifera 

mellifera från olika områden. Materialet 

är tidigare publicerat i NordBi-aktuellt. 

Han beskriver också en beräkning av släktskapet 

mellan olika arter och raser. Det 

kan noteras att Melliferagrupperna skiljer 

sig mer inbördes än vad linje C gör i förhållande 

till de afrikanska raserna. Pedersens 

artikel kan läsas här: http://kupan.se/ 

BinOBiodling/Artiklar/dna.html 

Det finns raser av Apis mellifera som 

7

passar mindre bra in i denna uppdelning, 

som Apis mellifera pomonella som upptäcktes 

för mindre än 10 år sedan i Tien 

Shan-bergen i Centralasien, det vill säga 

mycket längre åt öster än någon annan 

melliferavariant. Forskarna har genom 

mätningar ändå kunnat hänföra Pomonella 

till linje C. Totalt sett räknar en del 

forskare med 29 olika varianter av Apis 

mellifera. Rasbegreppet är ändå flytande 

och endast en bedömning utifrån stipulerade 

kriterier. 

Från Kapstaden till nordKap 

Varför har vi då gått igenom denna beskrivning? 

Jo, som vi förstår så har vårt 

honungsbi kunnat överleva i de mest varierande 

miljöer. Lokala anpassningar har 

kunnat ske på de mest imponerande sätt. 

Ta till exempel det syriska biet, som överlever 

i områden som är alldeles för torra 

för andra raser, och som dessutom är expert 

på att döda getingar som det finns gott 

om i dessa trakter. Eller varför inte fundera 

över den variant av det mörka biet, 

som åtminstone tidigare kunde påträffas i 

delar av södra Frankrike, och som genom 

sin enastående flygstyrka kunde övervinna 

den mycket kraftiga vind som blåser där 

ca 220 av årets dagar. Många fler exempel 

finns. 

Hur har alla dessa variationer uppstått? 

Jo, på samma sätt som all annan 

förändring av livsformerna på jorden. Det 

naturliga urvalet, eller selektionstrycket, i 

kombination med den genetiska variationen 

hos de befintliga populationerna av 

bin. På kort sikt är den genetiska variationen 

given, men på längre sikt räknar man 

med att den kan utvecklas. 

Trots alla lokala anpassningar som 

finns så är honungsbiet, Apis mellifera, 

sig väldigt likt i hela sitt utbredningsom- 

råde. Denna konformism 

omfattar även de raser som 

har sitt ursprungliga utbredningsområde 

i Afrika 

och på den Arabiska halvön 

(Linje A). Ibland framskymtar 

uppfattningen att 

dessa raser är väldigt olika 

dem som vi har vant oss vid 

i Europa. Den åsikten delar 

i vart fall inte jag. Honungsbiet 

är sig likt från Kapstaden 

till NordKap.. 

svenska populationer 

idag 

Fram till 1900-talets början fanns 

nästan bara bin av den västeuropeiska 

mörka typen i Sverige. Sedan 

dess har mycket hänt. Olika raser 

har importerats i omgångar, och 

till inte så liten del har importerna 

präglats av ett modetänkande. Som 

det nu är finns ett organiserat samarbete 

runt fyra typer av bin i Sverige. 

Det nordiska biet har sina tillskyndare. 

Ligusticaodlarna vårdar 

gula bin med ursprung i Italien. 

Carnicabina odlas av ganska många 

biodlare och har sitt ursprung i 

Slovenien/Österrike. Buckfastbina 

(en konstras med växlande genetiskt 

innehåll) har många biodlare 

valt. Varje variant har sina förtjänster 

och brister. Den största gruppen bin är 

dock utan tvivel så kallade blandbin, eller 

”traktens blandning” som många säger. 

Det är ofrånkomligt att rasblandningar 

uppstår, och det kan ibland leda till besvärligheter 

för de odlare som vill hålla 

rena raser. 

Blandbin är dock inte principiellt 

mindre värda, utan kan med framgång 

Från uppe till vänster. Nordiska bin (foto Bo 

Mallmgren), Ligustica (Arkiv), Carnica (Bo Lundberg) 

och Buckfast (Thomas Rafstedt). 

begagnas till trivsam och/eller yrkesmässig 

honungsproduktion. På flera håll i världen 

finns etablerade stammar av bin med 

blandat ursprung, som dess odlare vårdar 

sig om, och är stolta över. Om Evolutionen 

vore en person skulle han småle lite 

åt detta, men i övrigt inte bry sig. Så är det. 

Vi ses när den underbara månaden maj är 

kommen. Ha det gott! 


Påsksmiddag 

MARItA DeLVeRt 

vår- och bisäsong närmar sig. låt den sista 

fjolårshonungen förgylla maten. här kommer 

förslag på en färgglad påskmeny. 

Börja med en härligt grön ärtsoppa 

med orange honungs- och laxröra. 

Fortsätt med ett fjälligt honungs- och 

mandelglaserat påskalamm, serverat 

med svartrötter, lök och skalpotatis. Avsluta 

med en gul söt/sur citronpaj med 

grädde. Låt fantasin flöda och baka en 

påsktupp av din favoritdeg (självklart 

med en klick honung för bättre jäsning). 

Allt beräknat för fyra personer. 

Grön ärtsoppa med honungs- 

och laxröra 

800 g gröna ärter 

8 dl vatten 

2 dl vitt vin (kan ersättas med vatten) 

2 buljongtärningar (grönsaks och/eller 

höns) 

1 dl hackad purjolök 

35 g djupfryst dill 

1 dl matlagningsgrädde (eller vispgrädde) 

Pressad citron, salt och peppar efter smak 

laxröra: 

1 dl creme fraiche 

3 msk färskriven pepparrot 

2 msk honung 

1 msk färskpressad citron eller lime 

1 dl rökt lax i tärningar, plus lite lax för 

garnering 

Koka ärter, purjolök och dill i buljong ca 

10 minuter. Mixa till en slät soppa. Passera 

gärna genom trådsil. Värm och tillsätt 

övriga ingredienser utom citronen 

som tillsätts innan serveringen. Rör ihop 

Lammstek med småpotatis, svartrötter och lök. Sås gjord på spadet. 


Ditt favoritbröd 

i form av en 

påsktupp. 

Grön ärtsoppa med laxröra 

delarna i laxröran. Fördela den i varma 

tallrikar och slå på soppan. Garnera gärna 

med en laxbit. 

Lammstek 

1,5 kg lammstek med ben eller 1 kg utan 

ben 

3 msk honung 

3 vitlöksklyftor 

Färsk rosmarin 

Rivet skal av 1 lime 

1 msk stark svensk senap 

Ca 4 msk olja 

Mandelspån, flingsalt och peppar 

Sätt ugnen på 125 grader. Ta bort ev. hinnor 

på lammsteken. Värm honungen och 

blanda den med pressad vitlök, rosmarin, 

lime, olja och senap. Pensla blandningen 

på steken och strö på mandelspån, flingsalt 

och peppar. 

Baka i ugnen tills termometern visar 

72 grader (för rosa kött), tar ca tre timmar. 

Ta upp steken och låt den vila under 

folie. Höj ugnsvärmen till 175 grader. 

Koka svartrötterna, lökarna och 

småpotatisar med skalet på i 5 minuter 

och låt sedan allt svettas i lammstekens 

spad i ugnen ca 20 minuter. Gör ev. sås 

av spadet 

söt/sur citronpaj 

3,5 dl vetemjöl 

125 g smör 

1 msk honung 

1 krm salt 

2 äggulor 

2 msk mjölk 

Fyllning: 

3 ägg 

2 äggulor 

1 dl socker 

0,5 dl honung 

250 g mascarpone 

1,5 dl färskpressad citronsaft 

Finrivet skal av 1,5 citron 

1 msk florsocker 

Blanda smör och mjöl. Tillsätt övriga ingredienser 

och arbeta snabbt ihop allt till 

en deg. Tryck ut degen i en pajform och 

låt den vila i kylskåp en halvtimme. Sätt 

ugnen på 200 grader och grädda pajskalet 

i ca 10 minuter. Vispa äggen med sockret, 

rör i honung, mascarponeost och sist citronsaft 

och rivet citronskal. Grädda i ca 

60 minuter. Lägg över en bit folie om ytan 

blir alltför gräddad. Pudra över florsocker 

vid serveringen. 

9

Preparat mot varroa 

Som det tidigare informerats om i Bitidningen 

upphörde tillståndet för saluföring av Apistan 

31 december 2009. Det får dock användas 

fram till och med 31 december i år. Många 

har frågat hur det kommer att bli i fortsättningen. 

Såvitt jag har förstått har det nu 

lämnats in en ansökan till Läkemedelsverket 

om att få både Apistan och Apiguard 

godkända i Sverige som läkemedel, och det 

finns en bra chans att de kan vara godkända 

till hösten i år. 

Om det inte finns ett godkänt läkemedel 

kan en veterinär (genom ett apotek) 

ansöka om att få förskriva ett inom EU godkänt 

preparat på licens i Sverige. Information 

om licens finns på Läkemedelsverkets 

webbplats (www.lakemedelsverket.se), sökvägen 

är HÄLSO- & SJUKVÅRD > Förskrivning 

> Licens. 

Hästveda föreningsbigård 

Såväl de undersökningar kring förluster som 

gjorts i Norge som biodlarnas erfarenheter 

där visar att det går att klara av varroa utan 

högeffektiva preparat. Även i Sverige finns det 

många biodlare som framgångsrikt har hållit 

kvalstret stången utan Apistan. Ett exempel 

är biodlarna i Hästveda biodlarförening, där 

åtgärderna mot varroa sedan ett antal år tillbaka 

har bestått av drönaryngelfjerning på 

försommaren, myrsyra i augusti/september 

och oxalsyra på hösten. 

I Hästveda föreningsbigård, som är en 

instruktionsbigård (mer om detta finns på 

hemsidan) har registrering av nedfall vid 

behandling gjorts sedan 2002. Det genomsnittliga 

nedfallet av kvalster vid behandling 

under åren från och med 2002 till och med 

2009 visas i figur 1. I fjol gjordes ingen behandling 

med myrsyra, utan enbart behandling 

med oxalsyra. Den låga (ej synbara) 

stapeln år 2009 beror på att det enbart var 

i en kupa det påvisades kvalster i nedfallet 

och det var enbart 8 kvalster. Undersökning 

PreBen KristiAnsen 

Bihälsokonsulent 

Bihälsa 

nya handläggare på Jordbruksverket 

Den 1 januari i år tillträdde nya handläggare för bifrågor på Jordbruksverket. 

Nedan ser du vilka de är och hur du kommer i kontakt med dem. 

Margareta tervell, Jordbruksverket 

Enheten för häst, fjäderfä och vilt 

551 82 Jönköping 

Tfn 036-15 62 71, 070-380 14 59 

margareta.tervell@jordbruksverket.se 

Fig. 1. Det genomsnittliga 

totala antal kvalster som 

fanns i nedfallet efter 

behandling med myrsyra 

och oxalsyra (2009 enbart 

oxalsyra) i Hästveda 

föreningsbigård under åren 

fr.o.m. 2002 t.o.m. 2009. N 

anger antal samhällen. 

av det naturliga nedfallet gjordes veckovis i 

alla samhällen från början av juni till mitten 

av augusti. Enbart vid ett tillfälle påvisades 

kvalster, 1 st. i ett samhälle under första 

veckan av juni. 

Bin som flugit ut ur kuporna 

Från olika håll i landet har jag fått in rapporter 

om att bin i stort antal flugit ut ur kuporna 

under vintern, och att det framför kuporna 

har legat flera deciliter döda bin. Vad 

fenomenet beror på är svårt att säga när det 

rör sig om alla samhällen i bigården. Prov 

från några bigårdar har skickats till SLU för 

analys, och jag kommer redovisa resultaten 

i näste nummer av Bitidningen. Ni som har 

observerat fenomenet får väldigt gärna höra 

av er med information om hur det gått med 

övervintringen, och även gärna skicka in biprov 

till SLU för analys. 

Fig 2. Skär 

upp ett håll 

på ena sidan 

av Apifondapaket. 

Lägg 

paketet på 

ramlisterna 

med hålet 

neråt. 

Jackis Lannek, Jordbruksverket 

Enheten för häst, fjäderfä och vilt 

Dragarbrunnsg. 35, 753 20 Uppsala 

Tel 036-15 59 39, 070-544 36 44 

jackis.lannek@jordbruksverket.se 

Kolla foderläget 

Om bisamhällena har klarat sig genom den 

stränga vintern vore det ju tråkigt om de dör 

av svält nu under våren. När yngelsättningen 

har gått igång ökar foderförbrukningen. 

Kolla därför om samhällena har tillräckligt 

med foder fram till vårdraget sätter in. En 

bra försäkring mot svält på våren är att lägga 

ett par kg foderdeg i kupan. Enklast enligt 

min uppfattning är Apifonda i portionsförpackningar 

om 2,5 kg. Skär upp ett hål på 

den ena sidan av paketet och lägg det på 

ramlisterna med hålet nedåt (se figur 2). 

Vågkupan på Östgötaslätten 

I förra numret av Bitidningen fanns ett diagram 

som visade temperaturen i den vågkupa 

som finns på Östgötaslätten i närheten 

av Mjölby. Även under de första tre veckor 

av februari låg temperaturen i intervallet 

mellan 12 och 20 grader. Men den 22 februari 

föll temperaturen till 3,7 grader och 

fram till början av mars kom den inte över 

10 grader. 

De som följer data från vågarna på 

nätet (http://biavl.volatus.de/bsm0/BSM. 

html#language=sv_SE) har kanske undrat 

vad som hänt. Klotet har flyttat sig bort 

från kakgatan där temperaturavkännaren 

placerades i början av december. Den 3:e 

mars flyttades avkännaren åter till mitten 

av klotet och temperaturen under dygnen 

därpå låg på c:a 15 grader. 


enkel och billig svärmfångare 

LARS-GöRAN ARVIDSSoN 

Jag har under flera år ändvänt 

en Biforhink att fånga 

svärmar i. väldigt praktiskt. 

hinken är tillräckligt stor, 

och väger nästa inget, vilket 

gör den lätthanterlig. Dessutom 

gratis. 

När svärmen är i hinken, lägger jag 

på ett spärrgaller och ställer den i 

skuggan i närheten och låter den stå tills 

på kvällen eller ev nästa morgon. Då har 

alla kvarvarande bin sökt sig dit, det är 


bara att ta hinken till bigården, lyfta upp 

spärrgallret där hela klumpen med bin 

nu sitter, och slå den i en kupa eller på 

en svärmbräda. De fåtal bin som är kvar 

i hinken är lätta att skaka ur. 

Problemet har varit när bina behövt 

forslas en längre bit. Detta eftersom 

gallret bara legat löst på. Det har 

lösts genom att montera två skruvöglor 

på varsin sida på hinken. Nu kan gallret 

fixeras med en bagagestropp (min är 40 

cm). Skruvöglorna skall vara med gänga 

och mutter. Kostar några tior för en förpackning. 

Man bör kapa av den gängade 

delen en bit. Öglornas läge får anpassas 

efter spärrgallrets storlek och stroppens 

längd. Jag har använt ett 8-ramars Sveagaller 

som passar ganska bra, men man 

kan använda i stort sett vilket galler som 

helst. Gallret kan också utformas så att 

hinkens grepe går att fälla upp. Då blir 

det mera praktiskt. 

Skall man flytta svärmen med bil 

kan man stoppa in hinken i något luftgenomsläppligt, 

t ex en gles jutesäck 

eller fiberväv. Då slipper man riskera 

att bin, även om det bara är ett fåtal, 

flyger ut i bilen. 

11

varje vår ställs biodlaren 

inför frågan om vad det är 

som utlöser binas svärmbehov 

och hur svärmning kan 

förhindras. Ett forskarteam 

undersökte den svärmutlösande 

faktorn och kom med 

en ny hypotes. En presenterad 

matematisk modell visar 

på nya möjliga orsaker till 

svärmning. De framhåller 

emellertid att de bekanta 

metoderna att förhindra 

svärmning alltjämt äger sin 

giltighet. 

ett bisamhälle uppkommer sterila ar- 

I betsbin ur de befruktade äggen från en 

enda drottning. 

Endast ur ett mindre antal ägg kan, 

tack vare särskild uppfödning, nya drottningar 

uppstå. Innan en ny drottning uppenbarar 

sig i samhället förlorar den gamla 

omkring 75 procent av sin status. Detta steg 

i fortplantningen är utmärkande för svärmningsbeteendet. 

Om man studerar livscykeln 

hos bin är det lättare att förstå svärmbeteendet. 

Då produktionen av kommande 

generation bin, tillverkning av honung och 

förråd blir avbruten genom svärmning har 

det följder för biodlaren. Följaktligen är 

förståelsen för samhällets uppträdande en 

viktig aspekt inom biodlingen. Många biodlare 

försöker ständigt att med nya metoder 

undertrycka svärmningsinstinkten. 

orsaker till svärmning 

En förutsättning för att svärmning ska 

uppstå är att nya drottningar föds. Orsaken 

till detta fenomen har förklarats med 

olika hypoteser: 

a) Antalet arbetsbin ökar dramatiskt 

och samhället når en kritisk täthet. 

b) Förhållandena i yngelrummet; ju 

fler ägg drottningen lägger desto 

snabbare avtar lediga celler. Samti- 

LARS-MARtIN LILJeNVALL 

liljenvall@zeta.telenordia.se – bert.thrybom@swipnet.se 

Varför svärmar bina? 

SBR:s Vetenskapliga Råd 

digt ökar mängden arbetsbin. 

c) Åldersstrukturen på arbetsbina. 

d) Minskad feromonproduktion hos 

den gamla drottningen. 

De amerikanska forskarna Fefferman 

och Starks har genom matematiska modellberäkningar 

kommit fram till en fortplantningshypotes 

som säger att samhällets 

fortlevnad är avhängig av drottningens 

kraft, kvalitet och äggläggningspotential. 

Samhällets utveckling är framför allt 

beroende av två faktorer: antalet arbetsbin 

samt antalet ägg som drottningen under en 

bestämd tid kan producera. Överstiger antalet 

arbetsbin den mängd ägg drottningen 

kan producera avstannar utvecklingen 

i samhället. Utrymmet i bikupan blir för 

trångt och svärmningen är ett faktum. 

Matematisk modell för 

utlösande av svärmning 

Med matematiska modellberäkningar 

kan såväl ovan nämnda faktorer och en 

samtidig växelverkan fastställas. De amerikanska 

forskarna använde sig av de fyra 

hypoteserna samt en genom deras experiment 

framtagen hypotes rörande fortplantningsoptimeringen. 

Varje utprovad modell 

utgick från principen att tillväxtfasen startar 

från en bestämd mängd bin i samhället. 

Vid denna tidpunkt åtgår största delen 

av den energi arbetsbina producerar till 

att föda upp nya arbetsbin. Tillväxtmängden 

bestäms genom antalet ägg och larver 

som hjälps fram genom arbetsbinas individuella 

omsorg. 

Vid varje försök, enligt den matematiska 

modellen, inträffade den första svärmen 

mellan den 69:e och 74:e dagen i tillväxtfasen. 

Denna tidsram varierade något 

beroende på antalet bin i samhället och 

åldersstrukturen hos arbetsbina. Genom 

att fastställa yngeltillväxten kunde tidsramen 

förutsägas. En intressant iakttagelse 

var att om en av ovanstående faktorer 

ändrades inträffade ingen svärmning. De 

matematiska beräkningarna belägger antagandet 

att svärmningen har sitt upphov 

i multifaktorella skeenden i bisamhället. 

Svärm som sitter bra till för att ta hand om. 

Foto Erik Österlund. 

Modellens utgångspunkt, fortplantningsoptimering, 

avvek endast 3 procent från 

referensvärdena. Giltigheten enligt dessa 

försök måste anses bekräftade. 

I enlighet med naturen uppvisade 

samtliga modeller samma mönster. De 

genom matematiska beräkningar funna 

fenomenen är typiska för bin i god kondition. 

Det är sinsemellan ingripande faktorer 

i ett bisamhälle som når den punkt då 

de inte längre orkar med en tillväxt. Alla 

dessa tecken utgör ett tillförlitligt förebud 

och bör leda till att man undersöker drottningens 

kapacitet för att därmed förhindra 

svärmning. 

Metoder att förhindra 

svärmning 

Tills idag känner vi inte till någon verkligt 

effektiv metod för att förhindra svärmning. 


Det lönar sig därför att efterfråga olika metoder 

och jämföra med den modellberäkning 

som ovan beskrivits. Detta medför 

intressanta överväganden. Enligt hypotesen 

om åldersstruktur får avtappningen 

av arbetsbin en motsatt effekt när gamla 

arbetsbin blir kvar medan de nya, unga 

arbetsbina fortlöpande kläcks. 

I betraktande av de nya hypoteserna 

om fortplantingsoptimering så kan följande 

sammanfattning göras: reduktion av 

antalet arbetsbin medför att färre ambin 

tar hand om de nykläckta larverna och 

samhället härigenom kraftigt försvagas. 

För många ambin och 

för lite yngel 

Hypotesen om åldersstrukturen ger vid 

handen att trots utökning och därmed 

tillgång av mer ramar i bikupan så avtar 

inte svärminstinkten när drottningen når 

sitt äggläggningsmaximum. 

Även ett ”stilla byte” kan förstås med 

forskarnas hypotes. Efter en svärmning är 

det viktigt att samhället snabbt får en ny 

äggläggande drottning för att övervintringen 

ska säkras. Om den gamla drottningen 

blivit kvar i samhället kan också ha inneburit 

en stor risk eftersom hon kan ha 

producerat för lite nya bin inför vintern. 

Om den gamla drottningen blir ersatt av 

en ny stiger följaktligen överlevnadschanserna 

avsevärt. 

Det är inte författarnas avsikt att med 

sin hypotes förklara orsakerna till svärmning. 

De konstaterar dock att den väl passar 

in i svärmningsbeteendet. Ingen hypotetisk 

modell förmår att ta med svärmningens 

alla aspekter. Kvar står att förklara 

hur den utlösande faktorn alltid inträffar 

under en bestämd tidpunkt under året. 

Även när alla kända utlösande faktorer föreligger 

under året blir bina inte svärmbenägna. 

Vid svärmning sent på året skulle 

två svaga bisamhällen, det kvarvarande 

i kupan och den bortflygande svärmen 

inte kan bli tillräckligt starka för att överleva 

en vinter. 

En viktig faktor rörande drottningens 

äggläggning är helt klart tillgången på 

foder. Ett stort pollenförråd kan vara tillräckligt 

i tider då bristen på pollen i naturen 

tryter. Betraktar vi svärmen som ett 

samspel mellan energiresurser i bisamhället 

så förstår vi den tidsmässiga aspekten 

rörande tidpunkten för en svärmning. 

Bin från ett något större samhälle med en 

stark äggläggande drottning kan svärma 


Svärmintagningslåda med krok så den kan hänga på svärmes plats. Nät på sidan (locket 

överst) med spärrgaller längst ner så att bina utanför kan krypa in till drottningen. Foto 

Erik Österlund. 

vid skilda tidpunkter då de i enlighet med 

fortplantningsoptimeringen har vetskap 

om storleken på sitt energiförråd. Ett lågt 

energiförråd utgör utlösande faktor för 

tidig svärmning jämfört med ett samhälle 

med ett starkt energiförråd. Dessa faktorer 

kan vara bra att känna till. 

Kännedom om mekanismerna bakom 

svärmning är väsentligt för förståelsen av 

de sociobiologiska ho- 

nungsbina. Genom de mekaniska 

utslagen från modellerna 

och de erhållna 

resultaten från drottninguppfödningen 

samt svärmen, 

kunde man i ovan 

presenterade undersökning 

påvisa att alla svärmutlösande 

faktorer utgör 

matematiska funktioner 

hos bina. När antalet arbetsbin 

tilltar och äggproduktionen 

ökar utlöses 

samtliga svärmfaktorer. Ju 

större äggläggningsbrådska 

drottningen uppvisar 

desto fortare utlöses svärmningsbeteendet. 

Den preventiva 

åtgärd en biodlare 

bör använda för att förhin- 

dra svärmning kan mycket väl utgå från 

den nya modellen om fortplantningsoptimering. 

Literatur: 

Fefferman, N.H., Starks, P.T. (2006). A 

modeling approach to svarming in honey 

bees (Apis mellifera), Insectes sociaux 53 

(2006) 37-45. 

Översättning och sammanfattning av 

Schweizerische Bienen – Zeitung 130 

(2007):5 9-12 

Svärmen inslagen ovanifrån (med tomlåda ovanpå som nu är 

borttagen). Mellan lådan och bottnen ett spärrgaller i högst en 

vecka för att hindra svärmen att rymma. Foto Erik Österlund. 

13

Svärmning – 

förhindring och intagning 

ANDeRS BeRG 

svärmning är binas naturliga 

sätt att föröka sig. Förberedelserna 

till svärmning 

ser man när ett samhälle 

drar upp drottningceller. i 

rationell biodling försöker 

man, med olika metoder, att 

förhindra att svärmtankarna 

vaknar i bisamhället. 

Vill man utöka antalet bisamhällen så 

görs detta genom att göra avläggare. Jag 

skall försöka beskriva mitt sätt att hindra 

bina att svärma och dessutom, om jag inte 

lyckas (vilket händer), redogöra hur man 

tar in en svärm. 

När opålitliga vårveckor börjar ersättas 

av varma försommardagar måste man 

hela tiden hålla en grundlig kontroll över 

varje bisamhälle. Man bör då med jämna 

mellanrum förvissa sig om hur bistyrkan 

ökar, hur välutvecklat yngelklotet är och 

man måste vara på vakt mot allehanda 

tecken, som kan tyda på sjukdomsangrepp. 

Yngeluppflyttning 

Yngeluppflyttning tillämpas ofta i rationell 

biodling. Den har en stark återhållande inverkan 

på svärmlusten. Det finns flera sätt 

att göra yngeluppflyttning på. Jag redovisar 

ett exempel på yngeluppflyttning som jag 

tillämpar i uppstaplingskupor. 

När bisamhällena täcker 20 ramar 

och tredje lådan skall på, brukar jag göra 

det ”svåraste” ingreppet i bisamhället 

under biåret, yngeluppflyttningen. 

Drottningen har nyttjat båda lådorna 

för sin äggläggning. Jag letar upp henne 

och placerar ramen hon går på i en ny 

låda. Jag tar dessutom en yngelram med 

spätt yngel och placerar i lådan. Dessa 

ramar sätts i mitten i lådan och på båda 

sidor om yngelramarna placeras ljusa utbyggda 

ramar från föregående år. Sedan 

är det bara att sätta på spärrgaller och de 

övriga 2 lådorna sätts på med en komplettering 

av 2 st kakmellanväggar. 

Drottningen har nu i underlådan gott 

Svärmförhindring i ett nötskal 

• Ligg alltid före bina med utökning av ramar så att de aldrig 

känner sig trångbodda 

– Se alltid till att drottningen har plats för äggläggning och 

– bina har plats för lagring av honung 

• Håll ungbina sysselsatta genom att 

– de har yngel att mata och 

– mellanväggar att bygga på 

• Se till att bina har en ung drottning av god härstamning 

• Undvik att kupan står i solbelysning hela dagen, halvskugga är 

bäst. 

om plats att lägga ägg och svärmfaran är 

över en tid framöver. Efter 8 dagar måste 

de spärrade lådorna kontrolleras så att 

inga viceceller är uppdragna. Om detta har 

skett, rivs cellerna. Att bina drar upp viseceller 

beror på att de känner sig viselösa 

i överlådarna. Det är ingen svärmtanke 

som har vaknat. 

Metoden är effektiv mot svärmning. 

Skulle inte 10 ramar räcka för drottningen 

framgent kan man plocka bort någon täckt 

ram med bin till sin drottningodling eller 

göra en avläggare. När sedan fjärde lådan 

sätts på, innehåller lådan endast ramar 

med kakmellanväggar. Vid den tiden är 

det goda dragförhållande och massor av 

ungbin behöver sysselsättning. 

Utjämning av samhällen 

Under försommaren ökar bisamhällena 

kraftigt i bistyrka. Upptäcker man att 

några samhällen har en explosionsartad 

utveckling, och bedömningen är att 

man inte klarar att hålla svärmtankarna 

borta, kan en utjämning av bisamhällena 

ske. En sådan metod är att ta någon eller 

några täckta yngelkakor från de starkaste, 

ersätta dem med utbyggda ramar eller 

kakmellanväggar och placera de borttagna 

ramarna hos något svagt samhälle, som 

behöver förstärkning. Jag borstar bort bina 

från yngelramarna och tar helst ramar där 

ungbin börjar krypa ut. 

Drottningens betydelse 

Jag har under många år, under mina föredrag 

i olika föreningar, framhållit drottningens 

betydelse i samhället. Hon skall 

vara ung, prima drottning och odlad under 

gynnsamma betingelser och av god härstamning. 

Till de inre faktorerna, som 

reglerar svärmningslusten, hör drottningens 

fermoner, som tack vare foderutbytet 

cirkulerar bland samhällets invånare. 

Drottningens fermoner avtar med ålder 


och bina förbereder stilla drottningbyte 

eller svärmning. 

Ofta uteblir alla förberedelser till 

svärmning om bina alltid har tillräckligt 

utrymme och drottningen (odlad från 

svärmtrög stam) förfogar över tomma celler 

för äggläggningen. 

svärmning och 

intagning av svärm 

Hur omsorgsfullt man än sköter sina bin 

och hur raffinerande metoder man än 

använder kommer ändå ett eller annat 

samhälle att lura biodlaren och gå ut i 

natursvärm. 

För infångandet av en svärm behövs 

en fångstlåda (se bild). Min fångstlåda är 

enkelt konstruerad, med utdragbar botten 

av massonite samt att gaveln är utdragbar 

med ett spärrgaller och nät. 

Om svärmen sitter lågt är intagningen 

ganska problemfri. Spanarbin flyger ut och 

letar efter lämplig bostad, ofta flera kilometer 

bort. Under tiden sitter svärmen 

lugnt kvar. Det gäller att ta hand om den, 

innan den ger sig i väg. Hänger svärmen 

i en gren är det bara att öppna gaveln på 

fångstlådan och skaka ner svärmen. Därefter 

skjuter jag ner gaveln, med spärrgallret 

neråt, och chansar att drottningen 

kom med. Nu kan arbetsbina passera in 

i fångstlådan genom spärrgallret. Drottningen 

kommer inte ut. 

Om drottningen kom med, tar det 

inte många minuter förrän resten av bina 

går in i fångstlådan. När samtliga bin är i 

fångstlådan, skiftar jag läget på gaveln så 

att spärrgallret kommer längst upp och 

bina inte har möjlighet att komma ut. Därefter 

placerar jag svärmen i en mörk källare 

där den får stå till kvällen. Det är viktigt 

att fångstlådan är bra ventilerad genom 

nät på gaveln (se bild). Under tiden görs 

svärmens bostad i ordning. Antalet ramar 

är beroende av svärmens storlek. 

När kvällen kommer sätts en svärmbräda 

på flustret och bimassan skakas 

ner på denna. Det sker genom att den utdragbara 

bottnen avlägsnas. Lite rök brukar 

sätta fart på bina. De har snart tagit 

den nya bostaden i besittning. Vill man 

förhindra att svärmen rymmer kan man 

tillsätta en yngelkaka utan bin eller sätta 

ett spärrgaller framför flusteröppningen i 

några dagar. Efter 3 dagar avlägsnas eventuellt 

spärrgallret och foder ges. 

Är svärmen utmed en trädstam 

kan intagningen bli lite mer kompli- 


Bilden är från år 1979. På den tiden hade jag bin som gärna svärmade, och jag hade inte 

hunnit lära mig alla knep att stoppa svärmningen i tid. Här har jag tagit in en svärm i 

min fångstlåda. 

cerad. Jag brukar då använda en låda 

med botten. Lådan innehåller 1 st yngelram 

samt lämpligt antal ramar med 

kakmellanväggar. Lådan med bottnen placeras 

så nära trädstammen som möjligt. 

Jag försöker med biborsten borsta ner bin 

på bottnen och samtidigt rökar runt trädstammen, 

så att bina får vittring på yngelkakan 

och marscherar in. När bina är i 

lådan placeras den på den plats där man 

ämnar ha bisvärmen. Risken för rymning 

är minimal pga yngelkakan. Sitter bisvärmen 

högt uppe i träd får biskötarens 

fantasi försöka lösa problemet. 

Avslutning 

Tiden för yngeluppflyttning kan variera 

något pga dragförhållandena. Finns höstraps 

i trakten rekommenderas att yngel- 

uppflyttningen sker efter draget och honungen 

är avlägsnad. Om inte, är risken 

stor att allt yngel inte har krypit ut ur skattlådorna 

och honungen har börjat kristallisera 

i ramarna. Ramarna skall vara yngelfria 

vid skattning av bisamhället. 

Vingklippta drottningar är att föredra. 

Då en vingklippt drottning går ut med 

svärm, faller hon genast till marken. Huvudmassan 

av svärmen flyger tillbaka till 

kupan, medan en mindre del kan samlas 

kring henne på marken. Är man dessutom 

inte hemma så räddar man i alla fall att 

svärmen inte flyger sin väg. Vid hemkomst 

till bigården måste åtgärder genomföras så 

inte en andra svärm flyger sin väg. 

15

om bina svärmar 

eRIk öSteRLUND 

Det kan vara besvärligt om 

bina svärmar, speciellt om 

man inte får tag i svärmen. 

Man förlorar honung. och 

det är inte så bra om man är 

ekonomiskt beroende av sina 

bin. De kan dessutom ge sig 

iväg till grannens skorsten, 

vilket inte är så populärt. 

Om grannarna eller du själv har murade 

skorstenar med flera pipor så 

är ett bra tips att förse skorstenen med 

ett nät överst med 3-4 mm:s maskor. Det 

håller kajorna borta också. Om inte svärmen 

hunnit sätta sig ordentligt och bygga 

kakor, i alla fall lagt yngel, kan man sänka 

ner en tygboll indränkt med bittermandelolja 

under svärmen. Det brukar driva 

upp den. 

En svärm som slagit 

in i ett ihåligt 

träd 2 meter upp. 

svärmfångstkupa 

En bra åtgärd att fånga in 

svärmar är att ha minst en 

svärmfångstkupa i varje 

bigård. Det finns några 

saker att tänka på då för 

att maximera chansen att 

få en svärm i den. 

– Volymen skall vara en 

eller två lådor lågnormal. 

– Undvik en plats med 

sol hela dagen, halvskugga 

är bra. Inne 

i ett buskage är inte 

bra. 

– Optimal höjdplacering 

är flera meter upp, men det 

är opraktiskt. Men något högre än 

Ett öppet fluster knappt 1 m upp i en paviljong som råkade ha en låda med ramar. Den 

råkade bli en svärmfångstkupa. Svärmen tyckte bostaden passade bra. Foto: Erik Österlund 

vanlig kuphöjd kanske går att ordna. 

– Öppningen bör sitta i underkant om 

lådan sitter flera meter upp, men 

är kupan placerad på normalhöjd 

är fluster i överkant, dvs toppfluster 

bättre, enligt erfarna biodlare som 

fångat många svärmar . 

– Ta bort några ramar, 3 st, i mitten av 

den översta lådan. Bin gillar hålrum. 

– På varsin sida av det öppna utrymmet 

placerar man ramar som det 

varit yngel i, dvs bruna ramar. 

För att kunna göra det skall 

man ha bigården inspekterad av 

bitillsynsman så att det är klarlagt att 

det inte finns kliniska symptom av 

amerikansk yngelröta i den bigård 

från vilka dessa yngelramar tas. 

Övriga ramar kan vara utbyggda, 

men gärna mellanväggar. Inga 

ramar skall innehålla foder eller 

foderrester. 

– För att ytterligare förbättra chansen 

finns det feromonkapslar att köpa 

och lägga in. Ett gammalt tips är att 

smörja kupan invändigt med lite 

färska blad av citrongräs 

Här kan du ladda hem en pdf-fil och 

läsa mer om svärmfångstkupor: http:// 

hdl.handle.net/1813/2653 


Landningsplats och 

hjälpmedel 

Om svärmen ignorerar fångstkupan finns 

det några tips att försöka få en svärm att 

sätta sig på en plats där man lättare kan 

ta hand om den. Svärmar gillar barrträd. 

Kanske kan man lura svärmar att sätta 

sig lågt genom att ha en låg tall placerad 

strategiskt ca 20 m från kuporna. Och inga 

andra höga barrträd närmare. Men det kan 

svara svårt att realisera. 

Ett annat tips är att hänga en meterlång 

stång på 3-5 cm i diameter på ca 1,5 

m höjd. 1/3 från botten på stången placerar 

man en platta ca 30 cm i diameter som 

stången löper igenom. På undersidan av 

plattan spikade man förr lite ekbark. Allt 

placerades 10-20 m framför bikuporna. Så 

hoppas man att bisvärmen som man inte 

vill ska komma sätter sig där. 

Om svärmen sätter sig högt finns det 

påsar att köpa från redskapshandlarna. 

som går att dra ihop med ett långt snöre. 

Man sätter den på en lång stång. 

Det finns olika slags svärmfångstlådor, 

mer eller mindre avancerade. Det går 

att använda vilken slags låda som helst, 

eller en hink. Förr använde man ofta en 

tom halmkupa. 

slå in svärmen 

Får man med sig drottningen i svärmen är 

det lugnt. Då kan man transportera svärmen 

var man vill, men bra är att ställa 

den svalt och mörkt till kvällen. Förr satte 

man den ofta i en luftig säck. Fördelen 

med t ex en tom halmkupa är att det varit 

vaxbygge och bin i den tidigare. Då stannar 

bina gärna i den. När man tagit svärmen 

i lådan/halmkupan ställer man den 

ofta med öppningen neråt, lite snett så det 

blir ett stort ”fluster”, så nära där man tog 

svärmen som möjligt. Där kan svärmen 

stå till kvällen. 

Man slår in svärmen i en kupa på 

kvällen eftersom det är minst risk att den 

rymmer då. Man kan slå in svärmen framifrån 

på en svärmintagningsbräda så att 

bina vandrar in i kupan. Man kan också 

slå in den uppifrån. Det går fortare och kan 

vara en fördel om man har ett spärrgaller 

mellan låda och botten. Det är bra för 

att hindra att svärmen rymmer nästkommande 

dag. Spärrgallret håller kvar drottningen 

och därmed bina. Efter en vecka 

bör man ta bort gallret då drottningen kan 

vara oparad och behöver i så fall komma 

ut för att para sig. 


En påse som 

går att stänga 

med ett snöre 

kan man ha på 

en lång stång. 

En svärmpåse 

kan man köpa 

hos redskapshandlarna. 

Foto: Maritta 

Svensson 

Ibland tar man en svärm som börjat bygga egna ramar, t ex i en svärmfångstkupa från 

vilken man med avsikt tagit bort några ramar för att svärmen skall finna lådan mer 

attraktiv. Då kan det vara bra att ha ”svärmfångstramar”, delade ramar med gångjärn 

i botten (små läderstycken går bra) där båda halvorna är trådade. I sådana kan man 

placera utskurna bitar av yngelkakor. Foto: Erik Österlund 

17

en rymmarsvärm blir sambo 


Förra sommaren blev jag 

vittne till något jag aldrig sett 

förut. En svärm som flyttar in 

till ett annat bisamhälle. Det 

har man hört talas om då det 

gäller afrikanska/afrikaniserade 

bin men inte hos våra 

europeiska. Det här var fina 

gula och snälla bin. 

Jag var på besök i Massachusets i nordöstra 

USA. Biodlare är sig lika överallt. 

Annorlunda idéer skall prövas. Dean Stiglitz 

och Laurie Herboldsheimer lät sina bin 

bygga kakor utan mellanväggars hjälp, och 

de hade toppfluster istället för ingången 

närmast bottnen. 

Dean och Laurie sätter tungspatlar 

(popsicle sticks) i spåret i överlisten som 

bygganvisning till bina istället för mellanväggar. 

svärmen går och kommer 

Markus Bärmann, en annan besökare, 

och jag samtalade i vardagsrummet när 

vi råkade titta ut genom fönstret och såg 

bin som snurrade runt i luften – svärm 

på gång! Luften var full av snurrande bin 

i bigården. Samhällena och avläggarna 

arbetade inte som vanligt. De verkade ta 

del på något sätt i det som hände. Till slut 

slog svärmen på en avläggare. Vi förstod 

senare att det var därifrån den kom. Den 

gick tillbaka. 

Avläggaren som bina övergav. Första gången de försökte fick de uppenbarligen inte med 

sig drottningen. Men det gick bättre andra gången. Foton: Erik Österlund. 

Dean och Laurie studerar den lilla svärmen när den slagit sig ner på taket till en annan 

avläggare. Laurie har upptäckt något. 


svärmen går igen 

Efter ett tag kom Dean och Laurie hem. 

De hade varit ute ett ärende. Vi berättade 

vad som hänt och undrade var svärmen 

kom ifrån och vad som pågick. Vi hade inte 

upptäckt det verkliga förhållandet än. Då 

vi står och samtalar ger sig bina iväg från 

avläggaren och vi kan följa hela händelseförloppet. 

Vi låter dem hållas för att se vad 

som händer. Ett naturens skådespel. 

svärmen söker sambo 

Svärmen, ja stora delar av den i alla fall – 

alla bina är ju som ett stort moln, flyger 

från kupa till kupa verkar det som och 

knackar på. Det är bin i alla sedan tidigare, 

avläggare eller större samhällen. Till 

slut slår sig merparten ner på ett tak till 

en avläggare och rör sig som en massa än 

åt det ena kupan i närheten, än till den 

andra. Det blir lite slagsmål i flustret till 

en kupa. Svärmbina fortsätter till en avläggare 

istället för det stora samhället. Men 

de bli ivägmotade därifrån också. 

En avläggare slåss inte med dem utan 

tar emot en del svärmbin. Dessa fläktar ordentligt 

och signalerar till de andra. Resten 

av gänget kommer. Så småningom hittar 

alla i svärmen dit. 

normalt igen 

En timme senare är det lugnt i bigården. 

Tidigare var det bara bin som flög fram 

och tillbaka och ljudet var ojämnt och pulserande. 

Nu var det ett normalt surr och 

bina flög i jämn arbetstakt ut och in i alla 

fluster. Lugnet hade återställts. 

Vi tittade i avläggaren varifrån svärmen 

kom. Det var nästan inga bin kvar. 

Den var tom på foder. Draget var dåligt 

så maten hade tagit slut. Bäst att dra och 

flytta till en granne. 


Det var drottningen som Laurie upptäckt på avläggartaket. En gul fin drottning. 

Här följer Laurie hur bina till slut 

hittat en avläggare som tar emot 

flyktingarna. Toppflustret är här 

åstadkommet med en tomram 

man hade till hands när avläggaren 

gjordes. 

Markus bedriver ett slags svärmbiodling 

då han utvecklat ett system där han tar 

reda på svärmar för utvidgning av sina 

bigårdar. Han är så fascinerad av binas 

liv så han får en kick när bina svärmar. 

Här visar han Laurie att han fick gåshud 

av spänningen av att följa svärmens 

förehavanden. 

19

Fortfarande biodlare 

NIcLAS SteNBoM 

Tankarna på att starta med 

bin hade funnits några år 

och i och med att det annonserades 

om en studiecirkel 

i ämnet på orten fattades 

beslutet. Under den vintern 

inhämtades kunskap på egen 

hand från litteratur i ämnet 

och i cirkeln. Då kom insikten 

att det hela tedde sig 

ganska komplicerat och svårt 

att förstå, men det skulle ha 

känts fel att ge upp då. 

När det visade sig att cirkelledaren hade 

några överblivna trågkupor stående så 

dröjde det inte länge innan två av dessa 

stod hemma på gården och det som var 

tänkt att bli en lättare uppfräschning av 

en av dem resulterade snart i ett intensivt 

renoveringsarbete under april månad där 

alla delar gicks igenom och det hela avslutades 

med ny målarfärg. 

Första samhället 

Eftersom en granne även deltagit i cirkeln, 

och liksom jag var inne på att skaffa nordiska 

bin började sökandet efter samhällen. 

Det visade sig att en biodlare i Umeå skulle 

trappa ned på verksamheten och därmed 

sälja några samhällen. Det blev ett till mig 

och tre till grannen. De första genomgångarna 

i kupan och kontakten med bina kändes 

varje gång som ett äventyr i sig samtidigt 

som frågorna hopade sig. Förutan 

många telefonsamtal till erfarna biodlare 

som ställde upp med goda råd och praktisk 

hjälp hade det nog inte gått vägen. 

Första utmaningen 

Det största och mest oväntade första problemet 

var att bina var extremt aggressiva. 

Samma tendens fanns i min grannes 

samhällen. Vid efterforskning av hur 

detta onormala beteende för det nordiska 

biet kunde uppträda visade det sig vid en 

vingindexmätning från ett samhälle ur 

samma ursprungsbigård resultatet 67% 

renrasighet. Det hade förmodligen uppstått 

då säljaren odlat och låtit para drottningar 

i ett inte garanterat rent område. 

Nya drottningar beställdes därför. I väntan 

på att dessa skulle levereras under 

sensommaren gjorde jag ett försök med 

en avläggare men det resulterade i ännu 

mera huvudbry när ingen drottning drogs 

upp och samhället efter ett tag fick äggläggande 

arbetsbin. För att råda bot på 

detta prövade vi med både insatta yngelramar 

och borsta ut alla bin på marken 

20 meter från kupan för att på så sätt få 

bort dessa äggläggare som inte kan flyga. 

Men inget hjälpte. 

oväntade erfarenheter 

Av alla motgångar var nog det värsta och 

mest minnesvärda den dag den nu inköpta 

och levererade drottningen skulle tillsättas. 

Vid själva överföringen så skedde det 

mest osannolika när hon tog till att flyga 

några varv i rummet och sedan ut genom 

en öppen dörr. Att vingklippta drottningar 

i vissa fall ändå kan flyga var något jag fick 

lära mig då. 

Tillbaka vid kupan så uppdagades 

nästa missöde. En svärm hade precis gått 

ut men turligt nog hade den slagit sig ned 

längst ned i en gran alldeles vid sidan 

om, så det gick faktisk bra att sopa ihop 

det mesta och få in den gamla gulmärkta 

drottningen i kupan igen. Hårda prövningar 

för en nybörjare men samtidigt många 

lärdomar och sommaren slutade ganska 

lyckligt med en totalskörd på 80 kg honung 

från detta aggressiva men tydligen 

flitiga och starka samhälle. 

Min granne lyckades bättre med 

drottningtillsättningarna och hade vid invintringen 

dubbelt så många samhällen 

efter att de ursprungliga delats vid tillsättningarna. 

Vid vinterfodringen plockades hos mig 

den gamla drottningen bort och ersattes 

med en renrasig nordisk dito vars enda 

last var åldern på tre år. 

talgoxar 

Den kommande vintern blev dock inte den 

lugna tid för begrundan som jag förväntat 

mig, utan snarare månader av oro för 

samhällets överlevnad då talgoxar ständigt 

oroade bina trots olika försök att stänga 

dem ute. Efter en liten notis i Bitidningen 

om ett praktiskt fågelskydd konstruerade 

jag till kommande vinter skyddsburar för 

flustret. De fungerade utmärkt i kombination 

med att fågelmatningen upphörde. 

Den enda nackdelen med burarna är att de 

tar en hel del tid att tillverka, men vintern 

är ju den tid på året när snickararbeten av 

olika slag skall hinnas med. 

Viselöst 

När till slut våren anlände och samhället 

verkade ha klarat sig ganska bra trots att 

bottnen var täckt med ett tjockt lager döda 

bin kom nästa missöde. Vid den första riktiga 

genomgången visade sig det jag till viss 

del oroat mig för. Det fanns ingen drottning 

eller yngel så åldern hade bevisligen 

tagit ut sin rätt tidigt på våren någon gång. 

Årstiden bjuder ju inte på möjligheten att 

tillsätta någon ny drottning. Enda alternativet 

var att komma över ett mindre samhälle 

att förena med mitt. 

För en gångs skull hade jag lite tur 

och kunde åka till Umeå för att hämta 

en övervintrad avläggare med garanterat 

renrasiga och snälla nordiska bin. Transportavståndet 

i bil ligger på ca 25 mil och 

det är naturligtvis en påfrestning för ett bisamhälle 

då det både skakar och vibrerar 

på våra gropiga norrlandsvägar. 

Morgonen därpå kom nästa stora och 

snopna bakslag. Avläggarens drottning låg 

död på flustret förmodligen till följd av att 

ha blivit bollad under transporten. I detta 

skede och de närmsta veckorna hade beslutet 

fattats att om den till synes omöjliga 

situationen inte gick att lösa skulle min 

biodlingskarriär läggas på is. 


Två renoverade trågkupor med mina första bisamhällen försedda med talgoxeskydden. 

Naturens lösning 

som skall underlätta biodlingen framö- 

Att naturen kan reparera sig själv visade sig ver och en tredje trågkupa renoveras. Till 

dock när den viselösa avläggaren täckte tre kommande år ska det förhoppningsvis 

drottningceller och efter inrådan från en surra fler bin kring gården. 

erfaren biodlare överflyttades en av dessa Människan har odlat bin under lång 

celler till mitt ursprungliga samhälle, som tid och de verkar alltid ha varit en källa till 

Två renoverade trågkupor med mina första bisamhällen försedda med talgoxeskydden. 

visade alla tecken på att ha drabbats av inspiration. För mig känns det som att vi 

äggläggande arbetsbin. Veckor av väntan, förvaltar ett värdefullt kulturarv och sam- 

men till sist blev jag riktigt glad istället för tidigt får tillgång till en av naturens finaste 

som naturens ofta tidigare lösning bedrövad och konfun- näringskällor, flyga i slutet av honung. mars, men det nordiska 

derad Att naturen vid granskningen kan reparera av sig ramarna. själv visade Båda sig biet är tydligen det som är mest anpassat 

samhällena dock när den hade viselösa en äggläggande avläggaren drottning täckte tre 

och drottningceller nu kändes och allt efter naturligtvis inrådan mycket från en 

bättre. erfaren Visserligen biodlare överflyttades bör dessa drottningars en av dessa 

avkommor celler till mitt inte ursprungliga vara helt renrasiga samhälle, då som det 

finns visade bisamhällen alla tecken av på en att annan ha drabbats biras på av 

för långa vintrar till följd av låg foderkonsumtion. 

Förutsättningar finns för att det 

ska Eldsjälar 

gå bra. 

En av alla energiska, självuppoffrande eld- 

tillförsikt själar är Olle Andersson i Burseryds Bf. Det 

en äggläggande halvmils avstånd arbetsbin. men Veckor temperamentet av väntan, Jag är eldsjälar känner som tillförsikt hjälper nya inför biodlare sommaren. och stälI 

är men klart till bättre. sist blev jag riktigt glad istället för 

som Något ofta tidigare honungsår bedrövad har det och däremot konfun- 

inte derad varit vid i granskningen detta område av och ramarna. hos mig Båda blev 

det samhällena inte ens hade ett smakprov. en äggläggande Men att drottning kunna 

invintra och nu två kändes samhällen allt naturligtvis kändes minst mycket lika 

bra bättre. som Visserligen ett lager honungsburkar bör dessa drottningars i jordkällaren. 

avkommor inte vara helt renrasiga då det 

finns Vintern bisamhällen här uppe av är en lång annan och biras bina var på 

ute en halvmils sista gången avstånd i höstas men temperamentet 

i slutet av sep- 

snickarboden ler upp för föreningen har utrustning och biodlingen. tillverkats Nya pro- 

som jekt är skall alltid underlätta på gång. För biodlingen Olle är nästa framö- ett som 

ver handlar och om en att tredje bygga trågkupa och använda renoveras. halmkupor Till 

kommande från grunden år , så ska – tröska det förhoppningsvis 

– binda – halmkupor 

– färdig honung. Olle startade med bin 

surra fler bin kring gården. 

1958 genom att fånga en svärm. Han har varit 

Människan har odlat bin under lång 

bitillsynsman mer än en gång, liksom ordfö- 

tid 

rande, 

och 

nu 

de 

senast 

verkar 

för 

alltid 

buckfastodlarna. 

ha varit en källa till 

inspiration. För mig känns det som IN/Red att vi 

förvaltar ett värdefullt kulturarv och samtember. 

är klart bättre. De har tur om de kan rensningstidigt får tillgång till en av naturens finaste 

flyga Något i slutet honungsår av mars, men har det nordiska däremot 

biet inte är varit tydligen i detta det område som är och mest hos anpassat mig blev 

för det långa inte ens vintrar ett smakprov. till följd av Men låg foderkon- att kunna 

sumtion. invintra två Förutsättningar samhällen kändes finns minst för att lika det 

ska bra gå som bra. ett lager honungsburkar i jordkällaren. 

Tillförsikt Vintern här uppe är lång och bina var 

Jag ute känner sista gången tillförsikt i höstas inför i sommaren. slutet av sepI 

snickarboden tember. De har har tur utrustning om de kan rensnings- tillverkats 

näringskällor, honung. 


eldsjälar 

En Välkommen till en ny biodlare! 

Mary Karlsson föddes 31 jan och är hemmahörande 

av alla energiska, i Mariestad. självuppoffrande Hon kommer eld- att 

få en själar biodlaruppfostran är Olle Andersson i Burseryds av föräldrarna Bf. Det 

är 

Anna 

eldsjälar 

och Martin 

som hjälper 

och storasyster 

nya biodlare 

Ingrid. 

och ställer 

upp för föreningen och biodlingen. Nya projekt 

är alltid på gång. För Olle är nästa ett som 

handlar Honung om att bygga och använda Köpes halmkupor 

från grunden , så – tröska – binda – halmkupor 

Svensk – färdig Landskapshonung 

honung. Olle startade med bin 

1958 genom www.landskapshonung.se 

att fånga en svärm. Han har varit 

bitillsynsman mer än en gång, liksom ordfö- 

Grovsilad, med vattenhalt under 20%. 

rande, nu Ingen senast leverans för buckfastodlarna. för stor, 

ingen för liten. IN/Red 

Rune Axelsson, Småland, 0491-66044 

Lars Hedlund, Gotland, 0498-32061 

Gunnar Henningsson, Värmland, 0551- 

23039 

Lars Höglund, Norrland, 076-8471086 

Östen Härdell, Östergötland, 0121-24046 

Ove Kaye, Dalsland, 070-6866526 

Håkan Lantz, Östergötland, 0142-13560 

Dan Levin, Sörmland, 0158-20165 

Bo-Göran Nilsson, Skåne, 046-771106 

Lars Pettersson, Värmland, 0533-63111 

Anders Wizping, Småland, 073-6160486 

21

Ett förändrat klimat kommer 

att påverka naturen och 

biodlingen på flera sätt. Ett 

tydligt exempel är att dragväxternas 

blomningstid förskjuts 

i ett varmare klimat. 

På vissa håll är förändringarna 

så pass märkbara att 

man önskat sig en ”naturens 

kalender” att arbeta efter 

som komplement till den 

vanliga almanackan. 

Nu initieras ett projekt som ska dokumentera 

naturens kalender och intresserade 

natur- och väderleksobservatörer 

efterlyses. Enkla observationer av växters 

årscykel, väderleken samt iakttagelser 

av binas aktiviteter ska samlas in med målsättningen 

att undersöka hur binas beteende 

styrs av yttre miljöfaktorer. På sikt 

kommer detta att underlätta biodlingens 

anpassning till ett förändrat klimat. 

LARS-MARtIN LILJeNVALL 

liljenvall@zeta.telenordia.se – bert.thrybom@swipnet.se 

Naturens kalender 

SBR:s Vetenskapliga Råd 

en ny bisäsong närmar sig – 

är du beredd? 

Vi biodlare tillhör en grupp människor 

som, förutom en trevlig hobby, även har ett 

stort naturintresse. Och visst är det roligt 

och stimulerande att varje år kunna följa 

naturens olika skiftningar under den tid 

på året då vi arbetar i bigården. 

Många av oss brukar säkert föra anteckningar 

över händelser i naturen och 

om växternas blomningstider. Många noterar 

också väderleksförhållandena, om vintern 

var snörik, om snösmältningen gick 

fort och förorsakade översvämningar, om 

våren var tidig eller sen, om sommaren 

sedan blev varm, torr eller kall och regnig 

och om hösten upplevdes varm och lång 

eller om frosten kom tidigt och överraskande. 

Det är också intressant att kunna 

se hur man på olika sätt arbetade med bisamhällena 

under de olika åren. 

Eftersom växterna ju inte slår ut 

samtidigt utan vid olika tidpunkter under 

säsongen kan de fungera som en ”naturens 

kalender” för biodlaren. Dessa 

tämligen grova tidsangivelser kan vara 

nog så användbara vid det praktiska arbetet 

i bigården. De viktiga dragväxterna 

blommar vid speciella tider men man 

kan också ha nytta av de växter som slår 

ut vid tidpunkter mellan dragväxternas 

blomning för att på så sätt få en förvarning 

inför kommande dragperioder. Följer 

man händelserna i naturen kan dessa 

s k indikatorväxter ge viktiga besked vad 

som växtmässigt är i görningen. 

Vad gäller bina behöver man inte vara 

speciellt god iakttagare för att märka att de 

på senare år verkar flyga allt längre in på 

hösten även om det då inte finns några 

dragväxter kvar i blomning. En hel del biodlare 

har också noterat att bina på vissa 

Fig 2. Karta med blomningsstids-start 

för sälg. 

Sifforna anger dagarna 

räknat från 1 januari. 

Fig 1. Förändringen av starten av blomningen 

hos hägg (svart) och syren (röd) 

under de senaste 60 åren. Startdagen 

anges på en skala räknat från 1 januari 

håll även ”vaknat” tidigare än normalt på 

våren. Hur svärmningsperioden påverkats 

vet vi däremot föga om. 

naturliga förändringar 

Små och stora förskjutningar i växtvärlden 

har man varit observant på sedan mycket 

länge. Från bondesamhällets dagar kan 

man finna anteckningar om de viktigaste 

händelserna under året på gården men 

också hur väderleken skiftade och när växter 

under de olika årstiderna blommade. 

Man lärde sig snart att vissa händelser, 

som växternas blomning och flyttfåglars 

ankomst, skedde vid ungefär samma tidpunkt 

år efter år. Genom att iaktta denna 

naturens kalender kunde man skaffa sig 

en viss beredskap inför viktiga händelser 

som exempelvis sådd och skörd och inte 

minst hur man skulle sköta sin biodling. 

Även om den senaste vintern varit 

kall, snörik och lång kan man nog förvänta 

att kommande höst kan bli varm. 

Man frågar sig lite till mans om detta kan 

ha något med den sk växthuseffekten och 

klimatförändringen att göra? Och i så fall, 

hur kommer detta att påverka arbetet med 

mina bin? Den moderne biodlaren, som 

brukar planera sitt arbete efter almanackan, 

har kunnat konstatera att vissa händelser 

i naturen om våren under senare 


år förskjutits mot tidigare datum jämfört 

med ett antal år tidigare. Figur 1 visar hur 

blomningstiden för hägg och syren kommit 

allt tidigare under de senaste 60 åren. 

Vissa händelser på hösten har i stället förskjutits 

mot senare datum. Förändringarna 

har på vissa håll blivit så pass märkbara 

att man inte längre kan planera sitt 

arbete efter den vanliga almanackan utan 

önskar sig en ”Naturens Kalender”, baserad 

på naturiakttagelser, att arbeta efter i 

sin bigård. 

svenska fenolognätverket 

Det är inte bara biodlarna som har observerat 

förändringarna i naturen. Sedan 

några år tillbaka pågår en landsomfattande 

insamlig av uppgifter när lövsprickning, 

blomning och fruktsättning inträder hos 

ett antal växter i landet. Figur 2 visar exempelvis 

blomningens start för sälg i vårt 

land. Det har ansetts nödvändigt att på 

något sätt mäta de förändringar man observerar 

i naturen för att mer övergripligt 

försöka förstå och hantera effekterna av ett 

förändrat klimat. Detta arbete sker inom 

ramen för en nystartad organisation kallad 

Svenska fenologinätverket, som arbetat 

med dessa uppgifter sedan några år. 

Ett antal personer, sk. fenologiväktare, 

har till uppgift att observera och rapportera 

företeelser i växtriket i enlighet med 

en gemensam instruktion. Observationerna 

rapporteras och blir allmänt tillgängliga 

via hemsidan www.blommar.nu. 

Detta material skulle vara av utomordentligt 

värde för oss biodlare att få ta del av 

men också att kunna bidra till med egna 

observationer för att bygga upp den NA- 

TURENS KALENDER, som vi sedan en tid 

har frågat efter. 

Bli fenologiväktare! 

Vi biodlare med vårt naturintresse skulle 

kunna bli en värdefull grupp naturobservatörer 

inom det Svenska fenologinätverket 

och med vår kunskap om den svenska 

floran kunna bidra med värdefulla data 

från naturen i olika delar av landet. Eftersom 

de tidsmässiga förändringarna i växtvärlden 

vanligtvis sker från söder mot norr 

kan andra biodlare, genom dina observationer 

och rapporter till det gemensamma 

datanätverket, skaffa sig beredskap inför 

det praktiska arbetet i bigården. Dina observationer 

och anteckningar kommer då 

att ingå i den nationella biodlingens tjänst 

men också i klimatforskarnas arbete. 


Genomförande 

I korthet innebär arbetet 

att rapportera när ett 

antal bestämda arter går 

över från en fas till en 

annan, ex. från knoppning 

till blomning, från 

blomning till frösättning 

etc. För oss biodlare är 

främst dragväxterna av 

intresse men också de 

sk indikatorväxterna, 

de som blommar mellan 

dragväxtperioderna 

och som ”larmar” inför 

deras blomning. För biodlaren 

kan också en 

del trädgårdsväxter vara 

av intresse. Dessutom 

ingår att observera väderleksförhållandena 

under 

sommaren för att kunna 

studera och bedöma väderlekens 

inverkan på 

binas olika aktiviteter, t 

ex yngelsättningens början, 

behovet av första 

skattlådan, första svärmcellen, 

yngelsättningens 

upphörande, när binas 

nektardrag slutar ge ett 

överskott, invintring. För 

att olika personers observationer 

ska vara jämförbara 

med varandra och 

med de historiska uppgifter 

som också finns, 

följer alla fenologiväktare 

en gemensam manual. 

Bifogade tabell, 

Figur 3, tar upp ett antal 

intressanta växter att observera. 

Ur den kan du 

själv välja de växter som 

är vanliga där du bor och 

som har betydelse för arbetet 

med bina. Du kan 

också tillfoga dina egna 

växter – gärna från den 

egna trädgården – som 

är lätt att observera i vardagen. 

Anmäl dig som 

fenologiväktare! 

Arbetet som fenologiväktare startar under 

innevarande växtsäsong. Du som är intresserad 

kommer att få mer detaljerade infor- 

Fig 3. Lista över viktiga växter att välja bland samt medelvärdet 

för deras blomningsstart (värden från Uppsala). 

mationer kring arbetet. Kotakta då Lars- 

Martin Liljenvall på e-post: liljenvall@ 

zeta.telenordia.se. Svenska fenolognätverkets 

verksamhet beskrivs på 

www.swe.npn.se och rapporteringssidan 

på www.blommar.nr. 

23

Apimondia och Dr John kefuss 

MIkAeL eNGStAD 

Den årliga bekämpningen 

av varroakvalstret i våra 

samhällen tillhör de absolut 

tråkigaste arbetsmomenten 

i biodlingen. Tänk vad tid 

och pengar man skulle spara 

om man slapp arbetet med 

bekämpningen. 

När vi hörde talas om en man som sa 

sig ha avlat fram bin som är toleranta 

mot varroa blev vi förståss nyfikna och 

ville få lite förstahandsinformation. Därför 

var det en självklarhet för oss att besöka 

hans föredrag på världskongressen 

Apimondia i september. 2009 års upplaga 

av Apimondia hölls i Montpellier i södra 

Frankrike. Inspirerade av föredraget bestämde 

Carl George Lie och jag oss för att 

göra ett besök hos John Kefuss och hans 

kompanjon Maria Bolt när konferensen 

var slut. 

Bondtestet 

Redan 1993 kom John på idén att starta ett 

avelsprojekt som han kallade Bondtestet 

Live and Let Die. När vi ändå var i Frankrike 

ville vi inte missa chansen att besöka 

honom och med egna ögon se resultatet 

av hans arbete. Vi hyrde en bil och tog oss 

de dryga 25 milen från Montpellier upp 

till Kefuss farm som ligger några mil norr 

om Toulouse. 

Farmen ligger i änden av en mycket 

dåligt underhållen grusväg och det var 

Apimondia 

dagarna 

bjöd på 

härligt 

Medelhavsväder. 

inte utan bekymmer den lilla hyrbilen 

slutligen tog oss fram till husen på hans 

ägor. På gården finns det inget egentligt 

bostadshus men en del av ladugården 

var byggd så att man kunde bo i den. 

Det bor vanligtvis ingen på gården men 

Kefuss och hans medarbetare övernattar 

där under bisäsongen. 

När vi anlände brann en mysig brasa i 

den öppna spisen. John hälsade oss varmt 

välkomna och visade oss runt. Gården 

bestod av några tegelbyggnader i gammal 

fransk lantlig stil, mycket pittoreskt. Runt 

gården fanns det många mycket gamla och 

stora ekar och andra stora lövträd, en riktig 

idyll. Men någon lyx fanns det inte. Toaletten 

bestod av en spade och en rulle toapapper 

och sov gjorde man på höloftet. 

John hade sin sovplats längst ut på 

loftet. Där fattades det två väggar vilket 

innebar en helt fantastisk pastoral 

utsikt över dalen. Längs med sovplatsen 

hade han staplat upp flera lager 

av höbalar. Dessa utgjorde skydd för 

både vind och förlupna gevärskulor. 

Det finns en mycket stor population av 

hjortar i området och vissa jägare var tydligen 

inte så försiktiga. Vid något tillfälle 

hade byggnaderna träffats av kulor så John 

tog det säkra före det osäkra. 

De dagarna som vi var där var även 

bland andra Kirk och Sharon Jones där. 

Till vardags driver de Sleeping Bear Farm 

med 5000 samhällen i Michigan och Florida. 

Trots att de hade över 300 mil till 

Kalifornien flyttade de årligen ca 3000 

samhällen dit för att pollinera mandelträden 

då de blommade i februari. 

Det blev en mycket trevlig kväll med 

många intressanta diskussioner, god mat 

och gott vin. Sen var det dags att belägra 

det berömda höloftet. 

Apimondia 

Världskongressen är verkligen stor. Det är 

många föredrag och trots att många hålls 

parallellt blir det bara en kvart till varje 

plus några frågor. Intresset var väldigt stort 

för Dr John Kefuss och hans föredrag. Det 

är ingen överdrift att säga att han var en av 

de mest populära föredragshållarna under 

dessa dagar. Tyvärr fick han en sal som var 

på tok för liten. Folk stod utmed väggarna 

och satt i gångarna. 

Sammantaget var det över 250 föredrag 

som hölls under Apimondiadagarna. 

De var alltså inte längre än ca 15 minuter, 

med ett par frågor efteråt. Sedan var det 

dags för nästa föredragshållare att äntra 

scenen. 

John Kefuss inledde sitt 15 minuter 

Den gamla ladugårdsbyggnaden var inredd 

med både kontor och kök. Insemineringshuset 

skymtar fram i bakgrunden. 


långa, eller rättare sagt korta, föredrag 

med att tala om nackdelarna med att fortsätta 

behandla mot varroa. Förutom att 

preparaten kostar pengar går det också åt 

tid och kostnader för transporter mellan 

bigårdarna. Men den största nackdelen är 

att varroakvalstret förr eller senare utvecklar 

resistens mot de preparat vi använder. 

Han skämtade och sa att Bondtestet håller 

dig väldigt sysselsatt med att göra ingenting. 

Men det är en sanning med viss modifikation 

för först måste man ju se till att 

nå lite framgång med sitt avelsprojekt. 

the Bond test 

När John Kefuss för 17 år sedan började 

fundera på att med hjälp av avel kunna 

sluta helt med att behandla sina samhällen 

mot varroa var de flesta väldigt skeptiska. 

Hans mentor sa bland annat: 

– John, det kommer inte att fungera. 

Man kan inte avla fram får som är toleranta 

mot vargar. 

Men han lät sig inte nedslås och i slutet 

av nittiotalet kunde han helt sluta att 

behandla mot varroa i alla sina samhällen. 

Han hade lyckats att ta fram bin som 

var varroatoleranta. 

När han började sina försök använde 

han sig bland annat av ett bi från Uruguay, 

det nordafrikanska tunisiska biet men 

även europeiska raser. Men John säger att 

det egentligen inte spelar någon roll vilken 

ras man har, det går att lyckas med alla 

varianter av bin. 

Det viktigast för att lyckas är att man 

inte skjuter upp försöken utan att man 

så fort som möjligt påbörjar arbetet med 

att selektera bina för varroatolerans. Den 

främsta anledningen till att biodlare inte 


påbörjar egna Bondprojekt är enligt John 

rädslan för att kunna förlora allt. Att sluta 

att behandla alla sina samhällen direkt 

kan bli enormt kostsamt. Så att bara sluta 

att bekämpa varroa är inget som John rekommenderar. 

Han har istället utvecklat 

ett system som han kallar The Soft Bond 

Test (SBT). En arbetsmetod som han uppmanar 

alla biodlare att påbörja. 

the soft Bond test 

Hans exempel utgår från att man har 500 

samhällen men har man fler eller färre 

går det naturligtvis bra att utföra försöket 

ändå, man kan bara räkna om siffrorna 

procentuellt. Av de 500 samhällena väljer 

man ut de 100 som producerar mest honung 

och gör ett hygientest på dessa. 

För att spara tid och resor använder 

han sig av färdigfrysta kakbitar som han 

sätter in omedelbart efter han skurit ut 

kakbitarna ur de aktuella yngelramarna i 

de olika samhällena som ska testas. Just 

den arbetsmetoden kan såklart diskuteras, 

men det är så han gör och han har lyckats 

så helt fel kan det ju inte vara. 

När det testet är klart sorterar man 

fram de 40 bästa samhällena och på dem 

räknar man varroakvalster. Det går till så 

att man öppnar 100 täckta yngelceller från 

varje samhälle och räknar varroa i dem, 

både vuxna och ungar räknas. När ynglet 

har lilafärgade ögon är det i perfekt ålder 

att utföra testet på. 

De 20 samhällen som har det mins- 

Representanter från många 

olika världsdelar och länder 

har deltagit i World Varroa 

Challenge, bäst hittills är Spanien 

med 16 funna kvalster. 

The World Varroa Challenge prisceremoni. 

Från vänster Carl Georg 

Lie, Dr John Kefuss, Mikael Engstad, 

Kirk Jones och en fransman som vi 

tyvärr inte minns namnet på. 

ta antalet varroakvalster skall nu utgöra 

basen för ditt eget SBT. På ett enda års 

selektion lyckades John halvera antalet 

kvalster. Men innan man fortsätter är det 

en del saker man bör tänka på. 

1. Tag fram döttrar från dessa 20 samhällen 

och tillsätt dessa i så många 

samhällen som möjligt. 

2. Använd så många olika linjer som 

möjligt för att förhindra inavel. 

3. Tillsätt döttrar i alla bigårdar så att de 

kan producera drönare till framtida 

parningar. 

4. Dela med dig och byt genetiskt material 

med andra biodlare som arbetar 

på liknande sätt för att förhindra att 

du förlorar en avelslinje. 

tips i avelsarbetet 

Ett annat bra tips Kefuss gav oss är att 

stoppa allt arbete om det blir problem med 

insamlingen av data. Se till att lösa problemet 

innan du fortsätter, annars kommer 

du få problem med osäkra testresultat. 

Eller som John uttrycker det: 

– För att allt ska gå snabbt måste du 

jobba långsamt! 

Du fortsätter sedan att selektera 

fram de drottningar som klarar sig bäst 

och använder dessa att odla nya drottningar 

efter. 

Han påpekar att det är viktigt att räkna 

varroakvalstren i de 20 avelssamhällena 

innan du behandlar de andra samhällena 

i bigården. 

25

– Vilken behandlingsmetod du använder 

saknar egentligen betydelse, säger 

John, men det är oerhört viktigt att du räknar 

kvalstren före behandling sker. 

– När du kommit ner till 5 procentiga 

angreppsnivåer det vill säga 5 kvalster 

per 100 öppnade celler kan du sluta att 

behandla, menar Kefuss. 

För att få en bra helhetsbild kan 

man även räkna kvalster på 100 bin, 

men då ska man ha i minnet att även influgna 

kvalster kan påverka resultatet så 

att räkna i cellerna är en säkrare metod. 

Avelssamhällena behöver naturligtvis inte 

stå i en och samma bigård, även om det 

underlättar arbetet med omlarvning och 

så vidare. 

Även när du slutat behandla är det naturligtvis 

en fördel att fortsätta testa och selektera. 

En positiv bieffekt som Kefuss fått 

på köpet är mindre problem med nosema. 

Samtidigt som man selekterar för varroatolerans 

får man bin med bra hygieniska 

egenskaper. Avelsprogrammet har därför 

gett utslag på förekomsten av både nosema 

och en del yngelsjukdomar, till exempel 

Amerikansk yngelröta. Som avslutning på 

Apimondiaföredraget säger John: 

– Det enda du har att frukta är fruktan 

själv. 

svenskt Bondtest 

Det så kallade Gotlandsprojektet är inspirerat 

av Kefuss arbete. Men syftet med 

det var inte att odla fram varroatoleranta 

bin utan att studera anpassningen av bin 

och kvalster till varandra. För oss biodlare 

hade det kanske varit till större nytta 

om man använt sig av 

Kefuss arbetssätt. Min 

förhoppning för framtiden 

är att SLU i samarbete med de båda 

biodlingsorganisationerna ska kunna arbeta 

med projekt som har större praktisk 

nytta för oss biodlare. 

World Varroa Challenge 

Tillbaka till studiebesöket. Efter frukosten 

var det dags att ge sig i kast med Johns 

World Varroa Challenge. Det gick ut på att 

man fick gå igenom så många samhällen 

man ville i en av hans bigårdar och för 

varje kvalster man hittade fick man 1 cent, 

cirka 10 öre. Den bigård vi besökte hade ett 

40-tal samhällen. Vi var 5 besökare som 

ivrigt letade kvalster i hans kupor. 

Efter mycket letande på bina och 

många öppnade celler hade vi totalt alla 

hittat 9 kvalster. Då ska man komma ihåg 

att John slutade att bekämpa varroan helt 

för tio år sedan. Han var väldigt noga med 

att vi inte tog död på några kvalster för nu 

hade han så bra bin att det var svårt att 

göra jämförande tester. Det är nödvändigt 

medkvalster för den fortsatta selekteringen. 

När vi letade kvalster upptäckte vi att 

bina hade öppnat en del yngelceller. John 

berättade att om bina upptäcker en cell 

där det finns en varroahona med ungar så 

öppnar de cellen för att städa ur den. Det 

är därför det är viktigt att ta med binas hygieniska 

egenskaper när man selekterar. 

Cyril Kefuss visar Sharon Jones hur de förbereder 

trådningen av sina ramar. Han sköt in 

5 spikar i både under och överlisten som sen 

böjdes för att bli öglor till kaktråden. 

Maria Bolt håller tillsammans med John 

kurser i inseminering. Foto: Kefuss 

Arbets fördelningen 

Innan vi lämnade gården för att åka in 

till Toulouse och besöka deras honungshus 

visade Kefuss oss runt på gården. Där 

fanns bland annat rum för insemination 

och ett specialbyggt rum för infångande 

av drönare. Han visade oss också massor 

med data från alla årens tester. Dator 

använde han inte utan allt var nerskrivet 

på papper. 

Sedan ett antal år arbetar Johns son, 

Cyril, och Maria Bolt i företaget. John har 

fortfarande hand om selekteringen och tar 

fram avelsdrottningarna. Maria har hand 

om odling och försäljning av bruksdrottningar. 

Årligen producerar hon ca 3000 

drottningar till försäljning. Cyril ansvarar 

för honungsproduktionen. 

Vid besöket i honungshuset som ligger 

mitt inne i Toulouse fick vi se en enorm 

slunglinje. Där fanns också ändamålsenliga 

lokaler för snickerier och vaxhantering. 

De tillverkar allting själva allt från kupdelar, 

ramar och mellanväggar. 

Som avslutning på det mycket trevliga 

och lärorika besöket blev vi bjudna på en 

fantastiskt god middag med efterföljande 

kaffe hemma hos Cyril. Sen var det dags 

att ta farväl av dessa trevliga och gästfria 

människor. Förutom våra surt förvärvade 

3 cent tog vi också med oss en hel del intressanta 

idéer hem till Sverige. 

Där ej annat anges är C G Lie fotograf 

mikael@engstad.nu 


En en hissnande upplevelse 

susANNE SUSANNe HoffMAN, HoFFMAN, biodlare i Kassjö kassjö utanför umeå Umeå 

Efter en längre lurig, kall och 

snörik period i Norrland norrland så 

växlade äntligen vädret. På 

påskdagen den 19 april 2009 

gassade solen. Till bikuporna bikup- 

borta orna borta vid skogskanten i vid skogkanten var det 

ännu var det oframkomligt ännu oframkomligt mycket 

snö. mycket Genom snö. Genom kikarn observe- kikarn 

rade observerade jag rensningsflygning! 

jag rensningsflygning! 

Femton grader plus i skuggan. På den 

Fsnötäckta emton grader altanen plus i i söder skuggan. visade På den termometern 

snötäckta hela altanen 19 plus! i söder Jag tog visade min sittterkuddemometern och hela en tidning 19 plus! – skottade Jag tog min undan sitt- 

snön kudde och njuter en tidning av sol – och skottade värme undan mot 

husväggen! snön och njuter Vindstilla, av sol helt och sanslöst värme varmt mot 

och husväggen! ljust, snön Vindstilla, reflekterar helt sanslöst ofantligt. varmt Njutning! 

och ljust, Värmen snön fick reflekterar snön närmast ofantligt. huset Njut- 

att ning! säcka Värmen ihop. fick Från snön iskristaller närmast till huset sörja, 

den att säcka krackelerade ihop. Från under iskristaller mitt påseende. till sörja, I 

rabatten den krackelerade bredvid altanen under mitt stack påseende. den första I 

krokusen rabatten bredvid upp genom altanen snön, stack den den ljusblåa första 

knoppen krokusen var upp redan genom synlig! snön, Under den ljusblåa loppet 

av knoppen en knapp var timme redan synlig! så öppnade Under den loppet sig 

denna av en knapp blomma. timme Jag satt så öppnade där, observerade den sig 

detta, denna mådde blomma. bra, Jag och satt lystrade där, observerade efter ljudet 

detta, från mådde de första bra, pollensökande och lystrade efter bin. Just lju- 

krokusar det från de utsätts första hårt pollensökande för denna första bin. Just arbetsövning! 

krokusar utsätts hårt för denna första arbetsövning! 

Jippi! Där kom ett bi! Flygandes hit 

och Jippi! dit iakttog Där kom hon ett mig bi! och Flygandes jag henne. hit 

och dit iakttog hon mig och jag henne. 

Vårhälsningen från det lättade biet. 


Foto:Bo Malmgren 

Biet blev allt mer närgånget, kanske för 

att granska mig närmare. Jag sträckte ut 

handen för besiktning. Och biet landar för 

att vila där! Kryper omkring så det kittlas. 

Vi hälsar liksom på varandra. Detta sker 

nu 15 cm framför mina ögon! 

Så vänder sig min nya kompis och 

börjar krysta – släpar sig så långsamt 

framåt, samtidigt som hon SKITER ! Efter 

cirka en centimeter skakar hon lite med 

rumpan, avslutar med en rundning.... formen 

liknar en 9:a! Så ser hon på mig 

– och börjar om! Samma procedur på 

vägen mot mig, samma kryst och samma 

avslut = 6. Inte nog med det, det blir ytterligare 

3 små söta prickar! Totalt är det 

en sträng på cirka 25 mm, uppskattad 

diameter cirka 0,5 mm. Sen flyger hon 

lättad iväg !!!! 

Jag bara satt och glodde – var detta 

en dröm? Men så fanns krumeluren kvar! 

Och vad betyder detta? 

In efter kameran för att ta ett bevis! 

Jag tog två bilder med min nya kamera, 

närbildsinställning misslyckades dock. 

Fingret blev suddigt, men 6 9 och prickarna, 

dvs. figuren syns väl! Fokus ligger 

tyvärr i bakgrunden, kolla snömängden i 

fönsterspeglingen.... 

Besök av krokusen glömde biet, huvudsaken 

hon orkade hem till gänget! 

Det bruna luktade sött, men slutligen 

torkade jag av mig och tvättade händerna. 

Vad man kan bli hög av ett bibesök! 

Skrev genast ner upplevelsen och epostade 

denna sanna story till mina bivänner. 

Assertorps Vaxen 

Assertorps Gård 

Mörarp 

Vi har tillstånd att tvätta och rensa 

året om. 

Välkommen till en ny biodlare! 

Mary Karlsson föddes 31 jan och är hemmahörande 

Anläggningen i Mariestad. är godkänd Hon kommer av att 

få Länsstyrelsen en biodlaruppfostran o Jordbruksverket. av föräldrarna 

Anna och Martin och storasyster Ingrid. 

För mer information 

Ring Assertorps 042-714 89 Vaxen 

070-205 57 05 

Assertorps Gård 

Välkomna Mörarphälsar 

Lars Gibrand 

Vi har tillstånd att tvätta och rensa 

året om. 

Anläggningen är godkänd av 

Länsstyrelsen o Jordbruksverket. 

För mer information 

Ring 042-714 89 

070-205 57 05 

Välkomna hälsar 

Lars Gibrand 

27

Livsmedelslagstiftningen ställer 

tydliga krav, honung som 

säljs i dagligvaruhandeln måste 

vara kvalitetssäkrad. För att hjälpa 

dig klara detta har Svensk 

Honungsförädling skapat en smidig 

lösning för Sveriges Biodlare 

- Återtagsystemet. 

För dig som redan idag levererar 

din honung till dagligvaruhandeln 

är det här viktigt. Låt inte din 

handlare ställa dig inför faktum, 

visa istället att du på eget initiativ 

klarar att uppfylla lagkraven. 

Svensk Honungsförädling i Mantorp hjälper dig att 

Utveckla din 

Du skickar din grovsilade honung till 

Honungsförädlingen i Mantorp och får 

sedan tillbaka din egen honung i glasburk 

med lock, försedd med etikett 

och sigill, datummärkning (bäste föremärkning), 

med ditt namn och egen 

EAN-kod på etiketten. Honungen är nu 

av bästa kvalitet och kvalitetssäkrad helt 

enligt livsmedelslagstiftningens krav. Så 

enkelt är det. 

Ekonomiskt är förutsättningarna 

goda för att du ska kunna utveckla din 

biodling med hjälp av Återtagsystemet. 

Normalt får du betala ca 5:- för glasburk, 

lock, etikett och sigill. I prislistan 

här intill ser du vad du får 

betala för Återtagsystemet. Frakten till 

Honungsförädlingen i Mantorp ingår i 

priset medan du själv får betala returfrakten. 

Genom Honungsförädlingens 

fraktavtal brukar vi kalkylera returfrak- 

ten till ca 1:-/burk och glöm inte möjligheten 

att skicka leveransen direkt till din 

kund. Ersättningen för Återtagsystemet 

kan du betala med honung som du säljer 

till Honungsförädlingen. 

Läs mera om återtagsystemet 

på vår websida: 

www.svenskhonungsforadling.se 

Här finns möjlighet att ställa frågor och 

vi kommer att publicera några av de 

vanligaste frågorna och svaren. 

I många år har vi talat om det. 

Sverige behöver mera biodling och nu 

finns möjligheten. Bli av med ”kladdjobbet” 

och lämna din grovsilade honung 

till Honungsförädlingen. Använd sedan 

den tid du sparat till att skaffa dig flera 

bisamhällen. Framtiden är här, nu har 

du möjlighet att utveckla din biodling 

med Återtagsystemet. 

Vad kostar Återtag? Priser exkl moms 

500 kg 500 g 6:35/burk 500 kg 

500- 

999 kg 

1000- 

1999 kg 

Leverans i 28 kg kärl 

min. 500 kg 

700 g 6:75/burk 

350 g 6:27/burk 

700 g 6:35/burk 

500 g 5:95/burk 

350 g 5:87/burk 

700 g 5:95/burk 

500 g 5:55/burk 

350 g 5:47/burk 

Så här fungerar Återtagsystemet 

500- 

999 kg 

1000- 

1999 kg 

Leverans i 140 kg kärl 

min. 500 kg 

700 g 5:75/burk 

500 g 5:35/burk 

350 g 5:27/burk 

700 g 5:35/burk 

500 g 4:95/burk 

350 g 4:87/burk 

700 g 4:95/burk 

500 g 4:55/burk 

350 g 4:47/burk 


iodling 

Fördelarna 

är många 

med Återtag: 

• Du skickar all din honung 

grovsilad till Mantorp för 

tappning och etikettering 

• Vi använder dina egna 

SBR-etiketter 

• Din egen honung kommer 

i retur hem till dig 

- kvalitetssäkrad! 

• Du får tid att utöka 

antalet bisamhällen 

= Du tjänar mer pengar 

med mindre arbete 

• Du kan betala ersättningen 

till Återtag med egen honung 

Vill du leverera eller 

veta mer om Återtag: 

Christer Ankarlid, tel. 0735-233 101 

E-post: 

christer.ankarlid.hf@biodlarna.org 

Magnus Fransson, tel. 0735-233 102 

E-post: 

magnus.fransson.hf@biodlarna.org 

Återtag 

- en nyhet från 


Staffan Tegebäck tar en paus i vårsolen tillsammans med barnbarnet Nova. 

”Vi kan ha fler samhällen 

tack vare Återtag” 

Britt-Marie och Staffan Tegebäck kommer ursprungligen från Tidaholm 

i Västergötland. Det var efter flytten till Morpatorpet utanför Nyköping 

som Staffan anmälde sig till en biodlarkurs. Idag är de biodlare med 60 

samhällen, övriga tiden jobbar han som byggkonsult och ”alltiallo”. 

Britt-Marie och Staffan har använt sig av Återtag under en period och är mycket 

nöjda. ”Våra kunder är positiva och gillar att vi tagit initiativet till kvalitetssäkring i 

kombination med närodlat. För oss är det en perfekt lösning. Vi grovsilar honungen 

och resten sköter de i Mantorp. Tillbaka får vi vår egen märkta honung, förpackad 

och klar för utleverans. 

”Tack vare Återtag klarar vi att sköta 60 samhällen idag, trots våra 

dåliga ryggar. Dessutom slipper vi alla tunga investeringar med tappmaskiner 

och allt annat. Det som tar tid med vår biodling är resorna 

till och från bigårdarna, själva jobbet 

går snabbt. Vår uppfattning är att den 

som har tio bisamhällen kan både 

fördubbla, tredubbla eller till och med 

femdubbla sin honungsproduktion 

med hjälp av Återtagsystemet.” 

Som avslutning frågade vi Staffan om han 

inte kunde komma på något som var 

negativt med Återtag. Han lovade fundera 

och återkomma i ärendet, men än har han 

inte ringt… 

29

Strategier för överlevnad 


Det är positivt med alla som 

har beröring med svensk 

biodling som engagerar sig 

för binas överlevnad. Detta 

för att vi ska ha tillräckligt 

med bin för all den pollinering 

som behövs, för 

produktion av honung, för 

försörjning och meningsfull 

sysselsättning för många. 

Det behövs flera olika infallsvinklar och 

arbetssätt för att lösa problemet och 

gåtan med den allt större bidödligheten runt 

om i världen. Låt tusen blommor blomma, 

som en välkänd politisk ledare en gång uttryckte 

sig. Låt oss ge biodlare all den information 

vi kan för att de ska kunna göra så 

väl underbyggda beslut som möjligt vad avser 

deras biodling. Låt oss pröva olika vägar. 

Uppmärksamhet på binas behov 

I förra numret fanns en artikel där mina 

ansträngningar på det här området, åtminstone 

delvis sätts ifråga. Det berör min information 

under årens lopp om cellstorleken. 

Såvitt jag vet har ingen positivt inställd till 

liten cellstorlek någonsin påstått att en minskad 

cellstorlek ensamt skulle sätta stopp för 

varroan. Ingen har heller hävdat att liten 

cellstorlek i sig skulle försämra för bina att 

överleva och klara av varroan, eller andra 

sjukdomar. Det naturliga urvalet brukar vara 

pålitligt och det visar på mindre cellstorlek 

i yngelområdet. Oberoende av cellstorlek 

måste biodlaren vara uppmärksam på sina 

bins behov, t ex i form av bekämpning. 

Ha fokus på binas överlevnad 

Artikeln i föregående nummer tar upp ett 

antal cellstorleksförsök och menar att dessa 

slutgiltigt avgjort frågan om små celler har 

någon positiv betydelse för binas förmåga att 

klara av varroan. Gemensamt för dem är att 

de inte är fokuserade på binas överlevnad 

utan på varroans utveckling (som dock naturligtvis 

inte är ointressant) från en mycket 

låg nivå och under en relativt kort period. 

Bara ett av dem har genomförts under en 

period av två år, som borde vara minimum, 

Ingemar Fries försök. 1 

störningsfaktorer 

En grundläggande störningsfaktor för att få 

ett pålitligt försöksresultat är placeringen av 

test- och kontrollsamhällen i samma bigård. 

Ibland har blandade cellstorlekar placerats i 

samma samhälle med bin födda i stora celler 

(Davidsson och Nya Zeeland). 

I studien av Ingemar Fries finns intressanta 

observationer, t ex att bina byggde 

små celler allt bättre allteftersom tiden gick 

då man ersatte de sämst utbyggda med 

nya mellanväggar. Det betyder att dåligt 

utbyggda kakor rimligen har stört studien 

i inledningen. Andra året fanns det stora 

skillnader i nedfall, utom i de perioder då 

dragpauser kunde antas inspirera till röveri 

och därmed utjämning av kvalster. Test- 

och kontrollsamhällen var ju placerade i 

samma bigård. 

Bin i samma bigård flyger mycket mer fel 

än vad man kanske är medveten om. 2 

En annan störningsfaktor som det sällan 

pratas om är under vilka förhållanden som 

alla dessa mätningar görs som av arbetsmässiga 

skäl kräver utdragna perioder av öppnade 

samhällen. En del försök är utformade 

så. I dragpauser behöver det inte gå lång tid 

förrän bigården är ett inferno av rövande bin 

som ser till att jämna ut det mesta. Jag har 

själv deltagit i sådana ”kontroller” på andra 

sidan Atlanten. Det var en intressant erfarenhet 

och pekar bl a på vikten av kvalitetskontroll 

även på vetenskapliga försök. 

Flera motståndsfaktorer 

Det är fler faktorer inblandade än varroans 

utveckling under endast en säsong från en 

låg utgångsmängd, t ex motståndskraften 

mot virus. När bisamhällena i en bigård har 

olika förmåga att hantera kvalster behövs virusmotståndskraft 

för att klara av den kraftiga 

reinvasionen av kvalster som blir följden 

då de sämst motståndskraftiga samhällena 

kraschar (speciellt då dessa är många under 

en första selektionsprocess). 

En viktig motståndsfaktor är något som 

idag kallas VSH (Varroa Sensitive Hygienic), 

bin som identifierar yngel med kvalster, speciellt 

med avkomma, och rensar ut ynglet. 

Kvalsterreproduktionen störs. Om det sker 

en kraftig reinvasion hinner inte den egenskapen 

ge tillräcklig effekt, då varroan ofta 

inte dödas utan kan gå ner upprepade gånger 

i yngel, dock till slut utan att få avkomma. 

trovärdighet 

Michael Bush i Nebraska 3 och Stephan 

Braun på Kanarieöarna 4 nämns på ett sätt 

som att man misstror deras ärlighet då de 

menar att de bedrivit biodling i litet större 

skala utan problem och utan att bekämpa 

varroan på flera år. Jag hittar inget stöd för 

den misstron. 

Den förstudie som nämns, som Jordbruksverket 

stödde och SBR gav ut 2004 

redovisade metoder som de som genomfört 

dem menade var framgångsrika i att få fram 

bin som klarade sig allt bättre själva mot 

varroan. Förstudien är en inspiration för att 

göra egna och fortsatta försök. Den ger sig 

inte ut för att komma med bevis. 5 

Kritik av kritik 

Förtjänstfullt ges adressen till hemsidan till 

Randy Olivers försök med färdigutbyggda 

plastramar av 4,9 mm:s cellstorlek. 6 Kritiken 

i föregående nummer säger att ”jämförelsen 

mot kontroll inte är med små celler 

utan någon slags plastceller”. Cellerna är 

av plast och invändigt av 4,8-4,9 mm:s cellstorlek. 

I USA är vax ofta en hel del belastat 

med kemikalierester, vilket kan vara en 

delförklaring till det positiva resultatet för 

plastkakorna jämfört med vaxkakor. Plastkakorna 

hade sannolikt ingen sådan belastning. 

Nåväl, se figur 1 för resultatet. Den är 

gjord med hjälp av siffror kalkylerade utifrån 

originalgrafen på hemsidan. Siffrorna 

är positiva trots att test- och kontrollsamhällen 

stått i samma bigård. Oliver mätte inget 

annat än naturligt nedfall för att inte störa 

samhällena mer än nödvändigt och för att 

inte få fler parametrar att räkna med [min 

komm: t ex röveri]. 

Artikeln i föregående BT frågar också 

efter ett dokument som inte kunde hittas. 

Det finns på aktuell hemsida men på en 

annan undersida än tidigare. 7 

Det Nyzeeländska försöket 8 genomfördes 

2001. Författarna är uppenbarligen inte 

nöjda med genomförandet eftersom man 

kan läsa i introduktionen hur de skulle vilja 

göra om försöket. 9 

Den norska studien som refereras till 

finns kommenterad i efterföljande nummer 

av Bitidningen till det i vilket studien 

var publicerad. 10 

Studien av Ellis/Hayes/Ellis 11 har en fördel 

i utformningen då test- och kontrollsam- 


Bin i snö kom fram med spade 

hällen är placerade 700 m från varandra. 

Å andra sidan nämns i den att dragpauser 

förekommit. Och det är ganska omfattande 

mängd data man mätt. Då är 700 m inget 

hinder för rövande bin, som åstadkommer 

en utjämning av kvalstermängden. Man drar 

slutsatsen att det inte finns några fördelar 

för liten cellstorlek i kampen mot varroa. 

Ändå hade storcellgruppen 55% mer foretiska 

kvalster (sittande på bina) per bi, jämfört 

med småcellgruppen (0,14 resp, 0,09). 

Det var också 26% mer kvalster per yngelcell 

(0,17 resp 0,135). Och bistyrkan var ca hälften 

så stor jämfört med småcellsamhällena. 

Testperioden var endast ett år. 

Jennifer Berrys studie12 ERIK ÖstERLuNd 

Den gångna vintern 

har varit ovanligt 

snörik och ovanligt 

kall i stora delar av 

Sverige som under 

många år inte känt 

sägs omfatta 

tre olika studier. I själva verket är det från 

av bister vinter på 

början en studie som man försökte rädda 

detta sätt. 

genom att starta upp fler samhällen då 

N 

vinterdödligheten var 70% första vintern (i 

ärke har bland andra 

USA:s varma klimat i söder!) och endast 3 

områden upplevt riktig 

samhällen återstod i varje grupp. Försöket 

norrlandsvinter, enligt norr- 

borde ha avslutats och istället ersatts med 

länningar som bor i landska- 

ett helt nytt. Man startade i aug -06 med 

pet. Det är klart det var spän- 

10+10 paketbin och avslutade 10 måna- Figur 1. Graf gjord efter kalkylerade värden från Randy Olivers 

nande 

graf presenterad 

och lite oroligt 

på hans 

hur bina 

hemder 

senare med 3+3 samhällen. De tre sida där han presenterar försöket han gjorde med färdigutbyggda plastramar med 4,9 mm:s 

storcellsamhällena var då små, bara 5000 

cellstorlek. Kontrollsamhällena hade vaxkakor med 5,4 mm celler. skulle reagera. 

Det var första gången 

bin. De tre småcellsamhällena var 3 ggr så 

som biodlare på 35 år som 

starka. Nästa försöksgrupp mättes under 3 

månader, från mars till juni-07. Den tredrade ca 3 km från varandra och i sin tur 3 trial should jag be var repeated tvungen using att 4.8 åka mm skidor 

foundation 

je från april till aug -08, under 4 månader. km från andra bin, 20 samhällen i varje. 

för that att has kunna been drawn titta out till in mina 

hives that have undergone a step-down 

Alla värden slogs ihop(!). Var tog alla kval- Fokus skall vara på överlevnad. Alla samhäl- process from kupor the standard på vintern. 5.4 Först mm sized i slutet 

ster vägen från de 14 kraschande samhällen delas i slutet av maj eller början av juni cells.” av januari då jag räddade en 

10 Bitidningen nr 7-06, sid 26. 

Före 

lena första 

och efter. 

”vintern”? 

Bina framgrävda 

Det finns en 

för 

uppenbar 

att kunna rensa utom sig de då som den är dagen för svaga. kom, vilket Avläggarna man hoppades får 11 skulle http://alturl.com/7abz del samhällen från igenisade 

bli 

risk 

snart. 

att en 

Bin 

hel 

i 

del 

andra 

genom 

kupan 

röveri 

fr v 

hamnade 

tittade fram 

i 

av göra störningen, egna drottningar. men kylan Dessa höll dem paras i schack. på platDe 

andra 12 http://alturl.com/6vh5 

6 fluster av kondens. Utand- 

samhällena i bigården såg lika starka och fina ut. 

de starkaste samhällena. 

sen (ev insemineras med blandad sperma 

ningsluften innehåller pre- 

från bigården). När samhällen blir för ”dåcis 

som från oss mycket fukt. 

liga” (t ex för hög kvalstermängd med virus- 

Därför behövs god ventilation 

påverkan – bestäm villkor) tas de bort från Honung i bottnen. Närmare Köpes våren kom 

bigården. Målet är att invintra 20 samhällen 

skidorna fram igen. 

eller drygt det varje höst. Vilken grupp lyckas Svensk Landskapshonung 

Har man god isolering 

bäst och klarar sig längst? Kanske biodlarna www.landskapshonung.se 

på toppen av kupan klarar ett 

kan få bättre bin som resultat. 

starkt samhälle vintern bra i 

Kvalitetskontroll 

Berrys försök pekar tydligt på behovet av kvalitetskontroll 

på utformning och utförande 

av vetenskapliga försök på det här området. 

Läs inte bara slutsatserna. Läs hur försöken 

är upplagda och genomförda. Det krävs 

mer än att kalla ett försök vetenskapligt för 

att slutsatserna som görs utifrån det skall 

vara pålitliga. 

Den mot små celler kritiska artikeln 

i föregående nummer utgör ingen ”spik i 

kistan” för studierna kring de små cellerna. 

Istället lyfter den frågan om hur vetenskapliga 

undersökningar utformas och genomförs, 

och vad de så framkomna resultaten 

används till. 

En annan för små celler positiv studie 

för den intresserade: http://www.funpecrp. 

com.br/gmr/year2003/vol1-2/gmr0057_ 

full_text.htm 

Förslag på försöksupplägg 

Jag skulle vilja se en bigård med storcellsamhällen 

och en med små celler place- 


Noter 

1 Fries, I. 2004. Cellstorlek och varroakvalster. 

Bitidningen 2004 nr 3, 18-20 

2 Ett forsök som publicerades redan 1991 av 

Walter Boylan-Pett och Roger Hoopingarner 

i Acta Horticulturae 288, 6th Pollination 

Symposium, visade att “Procenten 

arbetsbin som hade sitt ursprung från 

andra samhällen i bigården varierade 

mellan 32 och 63 procent.” (min översättn.) 

3 http://www.bushfarms.com/beesnaturalcell.htm 

4 www.lapalmamiel.com 

5 http://www.elgon.se/story/Intro_final.pdf 

6 www.scientificbeekeeping. 

com/index.php?option=com_ 

content&task=view&id=51 

7 http://www.honeysupercell.com/home/ 

documents 

8 http://alturl.com/7uyx 

9 “Because the smaller sized cells were 

drawn out unevenly, with the base of the 

cell sometimes larger than the top, the 

Grovsilad, med vattenhalt under 20%. 

Ingen oisolerade leverans träkupor. för stor, 

ingen för liten. 

Att bina är översnöade 

som här är enbart bra, om 

de har nätbotten och står en 

bit från marken. Flustren isar 

inte igen då utandningsluften 

smälter snön närmast kupan 

så ett litet hålrum närmast 

flustret bildas (och under). 

Det ger tillräckligt med luft. 

De framgrävda kuporna 

var i mycket god kondition. 

Plasttäckning närmast bina 

gjorde att isoleringen kunde 

avlägsnas och vinterklotet 

studeras. Det måste gå bra att 

övervintra bin i Norrland! 

Rune Axelsson, Småland, 0491-66044 

Lars Hedlund, Gotland, 0498-32061 

Gunnar Henningsson, Värmland, 0551- 

23039 

Lars Höglund, Norrland, 076-8471086 

Östen Härdell, Östergötland, 0121-24046 

Ove Kaye, Dalsland, 070-6866526 

Håkan Lantz, Östergötland, 0142-13560 

Dan Levin, Sörmland, 0158-20165 

Bo-Göran Nilsson, Skåne, 046-771106 

Lars Pettersson, Värmland, 0533-63111 

Anders Wizping, Småland, 073-6160486 

31

Säljes material mm 

Bi&Biodlingstillbehör 

Smedgatan 1, Svedala. 

Östra Industriområdet (vid Moltex) 

Öppet: April-September 

Måndag 15-17. Lördag 11-13 

Övriga tider efter överenskommelse 

Tel 040-160032, 040-162080, 

0708-955030, 0708-955025. 

Återförsäljare för Joel Svensson. 

Samma priser som i katalogen. 

Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. 

Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge. 

Öppet 15-19 måndagar. 

Sommaröppet även fredagar. 

Tel 08-53025347, 070-5107054. 

www.freddyduwe.com 

Biodligsmaterial allt från större biodling. 

Förtecknin via tel 0550-61925 

eller mail olle_fredriksson@spray.se 

Drottningodling Apidea och SweBee 

16 av varje. Tillbehör. System NC kassett, 

2 st. Ring/mejla för info. 

Mobil 070-713 99 75. E-post: 

lars.andersson125@bredband.net 

P&M bibotten ger torra lådor. Enkel 

städning, varroakontroll och fodring. 

www.bibotten.se 0700-384041 

öppet hus Trogsta Honung Lör. 10 juli 

kl 13. Anmälan obligatorisk. Karta, tel, 

e-post: www.trogstahonung.se 

Äldre slunga hand. 2 ram, ngt sliten 

bortskänkes i Hässleholm. 

0451-18509 

Ramar beg. 3/4 Langstroth och 

Dadant 3:- kr + moms, tel 0451-18817 

10 Skälderhuskup LS. 3 HLS till varje 

kupa, nätbotten, benställning samt 

extra ramar 15000:- Sven 0703615176 

Snart är den här! 

Kent-Inge-kupan 0503-17007 

Biredskap Roland Gustavssons bigård 

Rosenberg Skillingaryd. 

Tel 0370-70767, 070-5371083 

Bisamhällen 

övervintr. avläggare,Buckf. lågnormal 

säljes efter besiktn. Par. drottn. 

lev. under som. 0472/262102 

Buckfast bin till salu. Har 50 st. kompletta 

bisamhällen. 5 skattlådor till 

varje (3/4 LN). Foderlådor o spärrgaller. 

Samt tomma lådor och spärrgaller. 

Ett parti ramar medföljer. Säljes 

allt i ett, eller i små partier. Ring/ 

mejla för info. 

Mobil 070-713 99 75. E-post: 

lars.andersson125@bredband.net 

Bisamhällen Buckfast ca 10 st på LN. 

Leverans i maj. 0470-30274 

Bisamhällen Buckfast Svea + beg. 

Skälderhuskupor säljes. 

Tel. 046-129288 

Bin och bidrottningar 

säljs från Örebrotrakten. 

Leverans efter 1 

maj. 

Tel: 0739041387 

Bisamhällen säljes. 

Buckfast på LN. Endast 

ramar. Zon 1 – Mellanskåne. 

Tel. 0709 370 

798. 

6-10 bisamhällen 

Buckfast 3/4 Langstroth 

3 lådor, 1000:-kr + 

moms. Tel 0451-18817 

45 bisamhällen LN + 

mtrl, skattl mm. Lars 

Blomqvist tel 035-52300 

lars.blomqvist@gmail. 

com 

övervintrade bisamhällen. 

25-30 st av olika 

härstamning på Norsk 

ram. 800:- + moms. Leverans 

efter besiktning. 

070-4533674; 0492- 

91113. 

köpes 

Bisamhällen Buckfast, 

carnica lev tidigt på 

våren. Edward 070 269 

9234 edward.w@teliamail.com 

Beg. LN lådor, tak osv. 

Allt av intresse. Halland 

med omnejd. 

Tel. 0705-423721 

Bin eller avläggare i 

Västra Götaland 

Tel 0522-663216/0707- 

270341 

Marknaden 


Starta drottningodlingskurser! 

Många medlemmar önskar 

utbildning i drottningodling 

och avelsarbete. sBR kan 

erbjuda bl.a. ett uppstartspaket 

för drottningodlingskurser. 

Dessutom finns i Bibutiken flera läroböcker 

om drottningodling. Bl.a. 

den nyproducerade Boken om Biavel 

och insemination av Bert Thrybom. 

Kompisprojektet har också tagit fram en 

CD: Drottningodling för nybörjare, 

som är lämplig att använda i kursverksamheten. 

Drottningodlingspaket med 

oH-serie och folder. 

Materialet består av en OH-serie samt en 

A5-folder. Foldern delas ut till deltagarna 

vid upptakten, som därmed får något 

med sig hem. 

Folder: Drottningodling 

Foldern utgör ett komplement till OH-pärmen: 

Drottningodling. Den beskriver kort 

i text och bild hur man odlar och tillsätter 

drottningar. Foldern kan numera laddas 

ner för egen utskrift från hemsidans 

Medlemsservice eller köpas via Bibutiken/ 

PR-material. 


Drottningodling oh-serie 

Pärmen Drottningodling består av en serie 

om 10 OH-bilder. Målsättningen är att du 

härigenom har en färdig och klar första 

träff i en drottningodlingskurs. 

Pris i Bibutiken: 429 kr 

Drottningodling i praktiken 

Med bisnurran. Författare Gunnar Krantz. 

57 sidor. Författaren förmedlar metodiskt 

och med naturlig enkelhet kunskaper 

om avelsarbete och drottningodling – tillgängligt 

även för nybörjaren. Bisnurran 

är det hjälpmedel som gör planering och 

praktiskt arbete enkelt och roligt. Gunnar 

Krantz har sin biodling i Bergslagen där 

han i många år arbetat med drottningodling 

med utgångspunkt i Buckfastbiet. Ur 

innehållet: Allmänt om drottningodling, 

Varför avel? Biraser, Att välja ras, Avel efter 

vad?, Drottningodlingens principer, Rammått 

och yngelrummets storlek, Materiel, 

Texter till bisnurran: Drivfodring, Drönaräggkontroll, 

Start av amningssamhälle, 

Odlingsäggen läggs, Äggen kläcks, Dagen 

för odlingens start, Cellerna täcks och 

buras, Flyttning av mogna celler, Kläckning, 

Till parningsstation, Tillsättning. 


Drottningodling CD 

(finns även som VHS) 

Film om drottningodling av G. Krantz. 


Drottningodling för vanligt folk 

Författare Ulf Gröhn. 53 sidor. Ulf Gröhn 

förmedlar på sitt eget oefterhärmliga språk 

en rad viktiga kunskaper om förutsättningarna 

för en lyckad drottningodling 

och avelsarbete. På ett enkelt sätt tipsas 

om praktiska vägar för att lättare kunna 

lyckas med din egen drottningodling och 

avelsarbete. 


Boken om biodling 

”Boken om Biodling” omfattar ca 340 

sidor och omfattar nio kapitel med ett 

enastående bildmaterial. 

Kapitlena om Drottningodling respektive 

Förädling av bin ger också goda 

kunskaper om principerna både för förädlingsbete 

och drottningodling. Lämpligt 

som komplement till ovanstående 

litteratur. 


/JM 

33

Värvarpaket 2010 

Rekvirera årets Värvarpaket till föreningar 

och distrikt! Värvarpaket 2010 

beställs i första hand via e-post till: 

maj-britt.jarnvall.sbr@biodlarna.org. 

I andra hand på telefon - 0735- 233 123. 

oBS! Helt gratis! 

Medlemsfokus 2010 

Fyra nyheter och en gratis möjlighet! 

ny stor Medlemsundersökning 2010! 

Genom ett samarbete med Statistik- och Dataanalysprogrammet 

vid Linköpings Universitet kommer en ny medlemsundersökning 

att genomföras. Ett representativt urval av 

1000 medlemmar inom SBR kommer att kontaktas av studenterna 

under april månad. 

Den 1 juni skall studenterna slutredovisa sin undersökning 

i form av en uppsats. Utifrån denna återkommer vi sedan 

med information om resultatet. 

Nyhet: 

Demokupa 

2010! H 

Värvarpaket 2010 består av: 

– 50 eller 100 flyers ”Lär dig biodling” 

– 10 medlemsvärvarfoldrar ”Egen honung är guld värd” 

– 8 inspirationsaffischer (gäller föreningar som inte rekvirerat dessa tidigare) 

– 5 affischer – ”Informationskväll om biodling” 

– 5 affischer – ”Inbjudan till studiecirkel” 

infobigården 

järtat i en infobigård är demokupan. 

En ny modell är framtagen till ett riktigt 

bra pris. 

Kupan håller högsta kvalité, tillverkas 

för 10 r LN och är komplett med botten 

och tak. 

Demokupa 2010 kostar endast 1499:och 

köps enklast i Bibutiken på hemsidan 

eller beställs hos Maj-Britt Järnvall på telefon 

0735-233 123. Ev. frakt tillkommer. 

Agrolkortet – för dig som är sBr-medlem 

ett kort, en kod – gäller överallt 

Agrolkortet Mastercard gäller på över 24 

miljoner inköpsställen över hela världen. 

Dessutom kan du använda det i alla svenska 

och utländska uttagsautomater. 

rabatt hos oKQ8, Preem och statoil 

Oavsett var du tankar så får du alltid rabatt 

när du betalar med Agrolkortet. På agrolkortet.se 

hittar du aktuella rabatter och erbjudanden. 

Bonus på Granngården 

Varje gång du handlar till trädgården, djuren, 

hemmet eller lantbruket får du 2% 

bonus på det du handlar. Bonusen betalas ut 

4 gånger per år i form av bonuscheckar. 

rabatt på Mekonomen 

Rabatter och riktade erbjudanden på utvalda 

produkter. 

Bättre överblick, bättre ekonomi 

Alla inköp samlas på en räkning, en gång 

i månaden med upp till 55 dagars räntefri 

kredit. Därefter kan du dela upp betalningen 

med ränta. Välj själv i vilken takt du vill 

betala. Det ger överblick och kontroll över 

alla utgifter, samtidigt som du slipper ligga 

ute med pengar i onödan. 

räntefri delbetalning 

Dela upp betalningen utan ränta vid större 

inköp på Granngården och Lantmännen 

Maskin. 

Försäkringsskydd på resande fot 

Betalning med kortet innebär att du har 

ett kompletterande skydd mot olycksfall, 

transportförsening, bagageförsening, missat 

anslutningsflyg, självriskkostnad och 

avbeställning. Dessutom ingår en allrisk- 

SBR är glada och tacksamma för denna möjlighet att få genomfört 

en enkät på ett professionellt sätt. Det är av stor vikt 

för SBR att få kunskap om vad medlemmarna vill och vilka de 

är för att kunna göra SBR ännu bättre. Kontakten med myndigheter 

och samarbetspartners blir också precisare, om vi har en 

klar bild av biodlingen i landet. 

Du som ombeds delta i undersökningen gör alltså en viktig 

insats, såväl för dig själv som alla andra medlemmar i SBR. 

Jag kommer längre fram att presentera 

fler nyheter, som förbättrar funktionen i 

både nya och tidigare infobigårdar. 

Börja redan nu fundera på att sätta upp 

en infobigård på lämpligt ställe i ert verksamhetsområde. 

Finansieringen är relativt enkel med 

hjälp av lokala banker och näringsliv, om 

man inte vill väva in en infobigård i t.ex. ett 

större Leaderprojekt. 

rabatter för medlemmar i 

sveriges Biodlares riksförbund (sBr) 

se www.Agrolkortet.se för aktuella rabatter 

station Bensin öre/lit E85 öre/lit Diesel öre/lit 

OKQ8 24 24 45 

OKQ8 automatstation 20 20 41 

Preem* 27 27 50 

Preem automatstation 27 27 50 

Statoil 22 22 42 

Statoil automatstation 14 14 36 

* Extrarabatter på Preem. Preem ger dig även 10 procent rabatt på 

motorsmörjmedel, biltvätt och bilkem. 

försäkring som bl a ger dig ersättning (upp 

till 20.000 kr) om någon skadar inredningen 

på din bil. 

Ansökningsblankett finns under 

”Medlemsservice” på 

www.biodlarna.se 


Juridisk hjälp – för dig som är sBr-medlem! 

Medlemmar i SBR har nu möjlighet till 30 minuters kostnadsfri juridikanalys hos LRF Konsult. Analysen hjälper dig att se eventuella 

behov av juridiska handlingar. Det kan gälla såväl privata som familjerättsliga frågor. Driver du biodlingsföretag har du 

också möjlighet att diskutera detta. Se vidare i annons i tidningen. 

Har du ytterligare frågor om juridikhjälpen och Agrolkortet kontaktar du lämpligast Michael Cornell – 0735-233 121. 

Fri juridisk analys i 30 minuter 


Med vänliga hälsningar! 

Janne Mårtensson, SBR 

PS. Vi hoppas på en lyckad rensningsflykt för våra bin! 

35

BV-pins – 50 kr/st 

Allt går oavkortat till Bv! 

vAD äR BioDlinGEns vännER? 

En stödfond inom SBR, Sveriges Biodlares Riksförbund, 

för att stimulera och utveckla svensk biodling. 

vAD vill BioDlinGEns vännER sTÖDJA? 

• Centrala, regionala och lokala utvecklingsprojekt 

inom biodlingen t.ex: produktutveckling, 

avelsprojekt, metod- och materialtester, seminarier, 

föreningsbigårdar mm. 

• Marknadsföring av biodlingen och rekrytering av 

nya biodlare. 

• Forskning inom biodlingsområdet. 

Nyhet! 

Årets T-shirt för biodlaren! 

En T-shirt har tagits fram till Biodlingens 

Vänner i årets drottningfärg – blå. Köp 

gärna en extra att ge bort till en biodlingens 

vän. Du köper dem enklast via Bibutiken. 

Pris: 100:- inkl frakt. Allt överskott från 

försäljningen går till stödfonden!! 

Bidrag ansöks en gång per år. Bidrag börjar delas ut 

när fonden når 100 000 SEK. 

konTosTällninG FEB 2010: 30 000 kr 

Belopp till Biodlingens vänner sätts in på pg 

8685-0. 

FoRTsäTT sTÖDJA FonDEns UPPByGGnAD! 

Köp den nya Biodlingens Vänner t-shirten, eller en BVpins 

till dig själv eller någon du vet är en biodlingens vän. Märks med Biodlingens Vänner samt namn och adress. 

36 

BV:s Gåvobevis är perfekta till uppvaktningar. 

Gåvor från 100 kr och uppåt erhåller ett Gåvobevis. 

Bitidningen 4 2010

yngelrötahund önskas 

Att yngelröta är ett gissel för biodlarna är 

nog alla överens om. Bara för att flytta eller 

sälja ett samhälle och flytta det utanför 

sockengränsen måste bitillsynsmannen 

besiktiga bigården. Den besiktningen kan 

tydligen utföras på olika sätt. Enligt vad 

jag hört gick någon bara och luktade på 

bisamhällena medan andra skakade av bina 

på varje ram och kollade varje cell - rena 

misshandeln enligt min mening, av bina 

alltså. Jag har ett förslag till en mycket 

enklare och humanare metod. Alla har 

Allt om bin! 2010 – Riksseminarium 

Föredrag med stor spännvidd och spännande möten med biodlarbranschen 

tid: Fredagen den 16 till lördagen 

den 17 april kl 12.00 med lunch 

Plats: Backagården i Höör, 

www.backagarden.se 

kostnad: 950 kr då ingår all kost och 

logi från lunch till lunch 

Anmälan: Senast den 29 mars till 

SBR, Maj-Britt Järnvall, 

sbr@biodlarna.org eller 0735-233 123 

kl 19.00 Middag 


För mer information kontakta: 

Lotta Fabricius Kristiansen, 

lotta.fabricius.sbr@biodlarna.org 

telefon: 070 735 28 58 

Stig Hansson, bistig@tele2.se, 

telefon: 0451-81655 

Fullständigt program och 

medverkande utställare kommer att 

presenteras på www.biodlarna.se 

Vill du inte prata bin hela helgen, erbjuds det i anslutning till både konferensen 

och riksförbundsmötet förmånliga utflyktsarrangemang i området. 

Fredag 16 april 

kl 10-12 Tillgång till mötesrum för intressegrupper 

– anmälan som ovan 

kl 12-13 Lunch 

Under eftermiddagen kommer fyra olika 

seminarier att äga rum. Seminarierna 

kommer att gå parallellt och ämnesområdena 

är följande: 

A Bihälsa och bitillsyn – Forskning och 

lagstiftning 

B Biavel 

c Biodling – mat, trädgård och marknad 

D Kvalitetssäkra dina produkter 

Samtidigt kommer Svensk Honungsförädling 

AB att arrangera Depåföreståndarträff 

Brev till redaktionen 

vi väl sett knarkhundarna i tullen som är 

suveräna att lukta reda på knark som en del 

försöker smuggla över gränserna. Utbilda 

en hund som markerar så fort den känner 

minsta lilla lukt av yngelröta i bigården. 

Varför inte besiktiga alla bigårdar i Sverige. 

Börja i söder på våren och fortsätt mot norr. 

Detta borde bli billigare än vad det kostar 

att anlita bitillsynsmännen för besiktningen. 

Självklart ska de ha betalt för sitt arbete så 

det är ingen kritik mot dem. Blir det dyrare 

med hund vore det väl värt att betala t ex en 

hundralapp per bigård, och tänk så mycket 

Skaraborgs drottningodlareklubb 

Grundkurs i drottningodling startar med en gemensam teoretisk kursdag 

lördagen den 10 april kl. 9 30 på HS i Skara. Föreläsare Bert Thrybom 

Under sommaren kommer kursen att fortsätta med praktiska övningar på flera 

platser i Skaraborg under ledning av erfarna drottningodlare 

Anmälan till Arne Johansson 0702 694431 före den 7 april 

ordinarie vårmöte hålls onsdagen den 28 april kl. 19 00 på HS i Skara 

Föreläsning om Gotlandsprojektet och bipatogener av prof. Ingemar Fries 

Information om bl.a. parningsplatser 

Välkomna! Styrelsen 

enbart deltagande i seminarierna kostar 200 kr/dygn. Det behöver inte föranmälas. 

Lördag 17 april 

kl 8-9 Frukost 

Under förmiddagen kommer två olika 

seminarier att äga rum. Seminarierna 

är parallella och ämnesområdena är 

följande: 

A GMO – vad är det? Vad kan det betyda 

för vår biodling? 

B Biodling i naturvårdens tjänst – vild och 

odlad flora 

kl 12-13 Lunch 

Efter lunch startar SBR:s Riksförbundsmöte. 

Alla intresserade är välkomna! 

enklare det vore. Jag kan tillägga att idén 

inte är min men, jag tycker den är värd att 

ta på allvar. 

Örjan Oscarsson, Tranås 

Vi minns 

Gösta Henrysson 

Bjäre Bf 

Gert Svensson 

Landskrona Kävlinge Bf 

Gunnar Eriksson 

Mariestads Bf 

Lars-Åke Eriksson 

Södra Inlands Bf 

Bertil Johansson 

Fridolf Karlsson 

Uddevallanejdens Bf 

Vi minns 

Birger collin var en hängiven biodlare 

först i Svanshals och därefter i Lysings 

Biodlarförening. Var under många år bitillsyningsman. 

Har jobbat på SBR i Mantorp 

och på parningsstationen i Hov. Birger har 

lett kurser om biskötsel och delat med sig 

av sitt stora kunnande. Han hjälpte biodlare 

på alla sätt man kan tänka sig. Han hade 

även egen drottningodling. Vi sörjer Birger 

och bevarar honom i ett ljust minne. Våra 

tankar går till de efterlevande. 

Alvastrabygdens Bf genom 

Jerker Sandegård. 

37

Distrikt 

Granndistrikt är välkomna 

Blekinge Biodlaredistrikt Vårmöte 17 april 

kl 10 i Hasselstad Föredrag och försäljning 

av biredskap, fika. Källebergs på plats med 

försäljning av biredskap. (Förbeställ gärna 

dina varor för smidighetens skull, 0471-42073, 

070-5106628 eller e-post kennerth.f@telia. 

com). Kl 11 föredrag av Walle Johansson, Västervik: 

Glädjen med biodling. Paus med mingel 

och förfriskningar. Föredraget slutar ca kl 14. 

100:- för dagen inklusive fika. På inträdesbiljetten 

lottas det ut diverse nyttigheter för 

din biodling. Anmäl till Helena Ancker Book: 

hanckerbook@hotmail.com. Tel 0456-31612 

eller Anita Danielsson daidason@gmail.com. 

Tel 0457-15459.före 7 april. 

Göteborgs och Bohusläns distrikt Möte 

med SBR-Quinnor 21 apr från kl 18 i Rollsbo, 

Bilgatan 2. Clovis Kastberg, biodlare och 

bitillsynsman i Varberg, talar om biodling. 

Kaffe/te och smörgås serveras till självkostnadspris. 

Anmäl gärna och om ni är 

överkänsliga mot något till Marlene Båtsman 

0303-249010 m.batsman@gmail.com eller Eva 

Carlsson 0303-13461 evai.carlsson@gmail. 

com Studieförbundet Vuxenskolan är medarrangör. 

Ni som vill tillhöra nätverket men inte 

kan komma till ovanstående träff, skicka gärna 

ett mail till Eva Carlsson. 

Hallands distrikt Vårmöte 24 apr kl 10-ca 14 

på motell Björkäng. Tema GMO, med Daphne 

Thuvesson som sakkunnig. 

kronobergs distrikt Studieresa 8 maj till 

södra Skåne och Österlen. Program utskickat 

till föreningarna och finns på vår hemsida. 

Anmälan om deltagande görs till resp föreningsordförande 

senast den 5 april. Begränsat 

antal platser. 

östergötlands biodlardistrikt Kurs Godkänd 

Biodlare. 29 april på Valla Folkhögskola. Kaffe 

från 8.30. Lunch ingår. Pågår under större 

delen av dagen. Kostnad 150 kr. Anmälan 

senast 22 april till Weine weine.karlsson@ 

gmail.com 0142-70304, 070-5611850 

Föreningar 

Grannföreningar är välkomna 

Bjäre Bf Onsdagsträffarna startar on 14 apr kl 

18 i Föreningsbigården i Rosenhult, Förslöv. 

Därefter varje onsdag t o m aug. Aktiviteter 

under året i takt med bisamhällens utveckling 

t ex avläggare och drottningodling. Se även 

hemsidan http://www.bjarebiodlareforening. 

se 

Borensbergsortens Bf Biutrustningsloppis 

2 maj kl 14 på parkeringen vid Trädgårdstorp. 

(Från Husbyvägen åk upp Norrbygatan till skylt 

Trädgårdstorp). Har du biutrustning som du 

inte behöver : sälj den på vårt Loppis. Det som 

skall säljas måste vara noggrant rengjort och 

flamberat. Var och en säljer sina saker från 

bakluckan på bilen 

Dalslands Södra Bf: Cafékväll ti 13 april kl 

18.30 i Högsäters Bygdegård. Yngve Karlsson, 

Karlstad som berättar om biprodukter 

o deras hälsoeffekter. Vi samtalar också runt 

binas övervintring mm. Frågor? Ring Jan 

Dahlgren 0528-10516 Sedvanlig vårträff 1 maj 

MÖten oCH KUrser 

kl 14 i Gunnar Falks bigård vid infarten till 

brukshundklubben strax norr om Vänersborg: 

Våren i bikupan. Familjeaktiviteter. Tipspromenad. 

Medtag kaffekorg, bikläder och nya 

intresserade biodlare. Kontaktman Gunnar 

Falk Tel 0521-17563 

ervalla m omnejd Bf Bimöte 18 apr kl 15 i 

Frövifors gamla skola. Tivemyr informerar 

om bisjukdomar. 

Göteborgs Bf Medlemsmöte to 15 april kl 19 

i Gunnilse ga. småskola. Vi bygger vår egen 

utrustning. 

Hagshults Bf Vårträff 16 april. Samling vid 

Smålandsrasta Klevshult kl 17.40. Utflykt till 

Galtås där Nils o Stefani Goy Busam visar sin 

uppfödning av äldre lantraser. Därefter färd 

till Hagshults sockenstuga för fika, eftersnack 

och lotteri. 

Hisingens Bf Medlemsmöte må 12 apr kl 19 

i Kyrkbyhemmet. Program ” Våra grannar 

brevduveföreningen”. 

Högsbyortens Bf Vårträff sö 18 apr kl 14 hos 

Ingemar Emrin, Hultarp, Virserum. Erfarenheter 

från binas övervintring mm. Kaffe. 

karlstadortens Bf Temakvällar på torsdagskvällar, 

alltid kl 19: 19/4 (Alster/Nyhed), 22 apr 

(KoBF) Tema för kvällen läggs ut på vår hemsida 

längre fram i vår. 20 maj (Alster/Nyed). Vi 

samlas i PRO lokalen på Norrstrands-gatan 

71, Karlstad. För träffarna i Alster/Nyeds regi 

träffas vi i Ulvsby ordenshus. 

kristianstads Bf Möte to 22 apr kl 19 i Fackens 

Hus, Kristianstad. Tatjana Blidovic informerar 

om Myndighetsnytt. 

Lidköping-kållands Bf Torsdagen 8 april. Kl. 

18.30-ca 21 i Nya bigården. Upptaktsmöte och 

städning av nya bigården i Råda. Föreningen 

bjuder på grillad korv Torsdagen 15 april.. Kl 

17 samling vid Kaffestugan för samåkning. 

Besök hos MS Biredskapsfabriken i Töreboda. 

Vi bjuds på kaffe och 10% rabatt på allt vi 

handlar. Anmälan pga begränsat antal platser 

i bussen. Torsdagen 22 april. Kl. 18.30-ca 21 i 

Nya bigården. Iordningställa nyanskaffat bikupematerial. 

Torsdagen 29 april. Kl. 18.30-ca 

21 i Nya bigården. Iordningställa nyanskaffat 

bikupematerial. 

Lindomeortens Bf Möte ti 6 apr kl 18.30 i 

Våmmedals Västergård, Streteredsvägen 7, 

Kållered. 

Malmöortens Bf Kurskväll to 22 apr kl 19 på 

Wowragården, Klågerupsvägen 475, Malmö. 

Vi diskuterar kupbottnar. Tag gärna med 

egna konstruktioner och visa. Sen snickrar 

vi ramar. Avgift 20:- inkl. fika. Utlottar av en 

drottning på kaffebiljetten. Vårmöte ti 27 apr 

kl 19 på Wowragården, Klågerupsvägen 475, 

Malmö. Vi bestämmer sommarprogram. 6 

st drottningar utlottas på kaffebiljetten. Vid 

fikat, lotteri på skänkta bigrejor. Kaffebiljett 

25:- inkl. drottninglott. Bigrejor till lotteriet 

mottages tacksamt. 

Mölnlycke bf Kurs i praktisk drottningodling, 

start 26 april. För dig 

som vill börja odla egna drottningar. Kurspris 

200 kr. Kursledare 

Egon Andersson. Anmälan och info tfn 031- 

883877 eller email 

egon@radabigardar.se 

Nässjöortens Bf Materialvård to 8 apr kl 18 på 

Föreningsbigården Flustret Nässjö. Nosema- 

och Varroakontroll samt vårstädning to 22 apr 

kl 18 på Föreningsbigården Flustret Nässjö. 

Medtag 60 tal döda bin för nosemakontroll 

Södra Vätterbygdens Bf Vårträff lö 17 april 

kl 14 i Bränneriet. Kickoff inför det nya biåret. 

Information om Hallands Väderö och Visingsö, 

Almanackan 

om kvalitetssäkring och om hur en bihusesyn 

går till. Vi diskuterar skötseln av våra föreningssamhällen 

och den lokala parningsplatsens 

skötsel mm. Kaffe med tilltugg serveras. 

Nosemakontroll on 28 april mellan kl 17-18.30 

vid Bränneriet. Föreningsmedlemmar erbjuds 

att kontrollera förekomsten av nosema i 

bisamhällena. Ta med 30-40 bakkroppar av 

bin från varje samhälle. 

Sundbybergs och Spångaortens Bf Månadsmötet 

28 apr kl 19 på Eddagård, Kasernvägen 

3 i Rissne. Kurt Lindblom berättar om drottningodling. 

www.sundbybergsbf.se 

Söderåsens Bf Förberedelser kring drottningodling 

ti 6 apr. 

Södra Inlands Bf Trivselträffarna i bigården 

(Rollsbo) startar må 12 apr kl 18. SBR-Quinnor 

i Göteborg och Bohuslän inbjuder till träff i 

föreningsbigården i Rollsbo, Bilgatan 2, on 21 

apr från kl 18. Se mer info under Göteborgs och 

Bohusläns bd. Nosemaprov på bin må 26 apr. 

Plats bigården Rollsbo. Medtag ca 60 avdödade 

bin från varje samhälle som du vill ha testat. 

Drottningodlare rekommenderas att göra 

detta på de samhällen de tänker odla efter. 

tidaholms Bf Platser kvar i årets studiecirkel 

för ”Nybörjare och Nybliven Biodlare”. Planerad 

start i april. Måndagsträffar på Djurgården 

Atollen, varje måndag kl.18 under tiden 26/4- 

30/8. Visning av bin och demonstration av 

skötsel i föreningens Bipaviljong. Det är alltid 

en ansvarig som praktiskt visar vilka ingrepp 

som är aktuella för årstiden. Vi avslutar med 

”Bisnack” och gemensamt fika. För de som 

vill ha självutbildning av studiematerialet ”Min 

första- eller Min andra sommar som biodlare” 

kan få hjälp med praktisk övning. Även de som 

endast är nyfikna är välkomna att prova hur det 

är att titta in i en bikupa. Mer information på 

hemsidan www.tidaholmsbiodlarforening.se 

Uddevallanejdens Bf Vårmöte to 8 apr kl 19 i 

Södertullsgården, Asplundsg. 

36. Utlottning av 2 drottningar till närvarande 

medlemmar, samt en till närvarande nya 

medlemmar 2009. Kaffe med dopp serveras 

för 10 kronor. 

Växjöortens Bf Städdag lö 24 apr kl 09. 

Bigårdskvällarna börjar ti 4 maj. Nybörjarkursen 

startar 3 maj kl 18. Grillkväll för medlemmar 

med familjer 18 maj. Öppet hus den 12 

juni. Anmälan till Ingold G vxo.bf@telia.com tel 

62246 eller Torsten Persson tel 22719 

östra Sörmlands Bf ti 27 apr kl 19 på Solberga. 

örebro biodlardistrikt Utbildning i bihusesyn 

lö 24 apr kl 10-14 på Kafé Skogen, Glomman, 

Sörbyvägen 15, (mellan Adolfsberg och 

Brickebacken) Örebro. Kursledare: Distriktets 

kvalitetsansvarige Sven Karlsson tel 

070-4228125. Helst två deltagare från varje 

biodlarförening bör delta. Anmälan till Sven 

Karlsson snarast och senast10 april. Distriktet 

bjuder på förtäring. Tanken är att deltagarna 

skall utbilda respektive förenings medlemmar 

efter genomgången kurs. 


FÖrBUnDseXPeDitionen 

Trumpetarevägen 5, 590 19 MANTORP 

Tel: 0735-233100 Fax: 0142/828 59 

Förbundssekreterare: 

Michael Cornell, 0735-233121 

Utvecklingskonsulent: 

Jan Mårtensson, 0735-233125 

Bihälsokonsulent: 

Preben Kristiansen, 0735-233122 

Sekreterare: 

Maj-Britt Järnvall, 0735-233123 

E-post: maj-britt.jarnvall.sbr@biodlarna.org 

Medlemsregister & ekonomi: 

Anette Agouda, 0735-233127 

E-post: anette.agouda.sbr@biodlarna.org 

Plusgiro: 86 85-0. 

Bankgiro: 413-6149. 

öppet: må-to: 08.00 -16.00 

fre: 08.00 - 14.00. Lunchstängt 12.00 - 13.00. 

Artiklar och mötesnotiser till BItIDNINGeN 

Skickas till redaktörens adress. Författarna 

ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej 

behöver återge redak tionens eller förbundets 

mening. Ett år efter utgivning av den 

tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s 

hemsida biodlarna.se 

Annonser till BItIDNINGeN 

Till Bitidningens redaktör. Se adresser och 

telefon och e-post härintill. Annonspriser se 

annonssidan Marknaden. 

HF:s Kontor oCH tAPPstAtion, 

Trumpetarev. 5, 59019 MANTORP. 0735-233100, 

Fax: 0142/ 82859. E-post: hf@biodlarna.org 

Plusgirokonto: 47 51 85-5, 

Bankgirokonto: 413-6131 

öppettider må-fr: 08.00-15.00 


FöRBUNDSoRDFöRANDe 

Jonny Ulvtorp, 

Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBY 

Tel. 0457-30489, 0735-233130. 

E-post: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

VIce FöRBUNDSoRDFöRANDe 

Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3, 

54015 Väring. Tel 0500-462135. 

E-post: arne.johansson.sbr@biodlarna.org 

FöRBUNDSSekReteRARe 

Michael Cornell Tel: 0735-233121 

E-post: michael.cornell.sbr@biodlarna.org 

UtVeckLINGSkoNSULeNt 

Jan Mårtensson. Tel 0735-233125. 

E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org 

BISJUkDoMSkoNSULeNt 

Preben Kristiansen. Tel 0735-233122. 

E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org 

ReDAktöR 

Erik Österlund, 

Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel: 0582-611682, 0735-233126. 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

VD: Christer Ankarlid 0735-233101. 

E-post: christer.ankarlid.hf@biodlarna.org 

Sekr.: Gunnel Hertzman, 0735-233103. 

E-post:gunnel.hertzman.hf@biodlarna.org 

kvalitet: Ann-Charlott Nystedt, 0735- 

233108. E-p: lotta.nystedt.hf@biodlarna.org 

ekonomi: Maria Krantz, 0735-233105 

E-post: maria.krantz.hf@biodlarna.org 

KoMMersieLLA Annonser 

Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel 0582-611682. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-. 

Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-. 

Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-. 

Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller 

motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. 

kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller 

motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. 

Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 

3.000:-. 

Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 

1500:-. 

Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. 

Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. 

Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra 

följande ger 25%. 

Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och 

i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också 

lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av 

manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 

250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall 

layoutkostnad efter överenskommelse. 

Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget 

till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. 

Prenumeration på BItIDNINGeN 

Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar 

i SBR. Du kan också prenumerera separat 

på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett 

helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR. 

SBR kontakt 

sBr stYreLseLeDAMÖter 

Styrelseledamot: Lotta Fabricius, 

Rättar Vigs väg 124, 16272 Vällingby. 

Tel 08-7390432, 0735-233131. 

E-post: lotta.fabricius.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Stig Hansson, 

Snorres Väg 8, 28143 Hässleholm. 

0451-81655, 0709-609123. 

E-post: stig.hansson.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn, 

Rodarve 993, 62368 Katthammarsvik 

Tel 0498-52101, 070-6202357. 

E-post: anders.lignell.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Krister Linnell, 

Fridsberg 11, 56393 Gränna. 

036-54130, 0705-669641. 

E-post: krister.linnell.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Alf Sjöberg, 

Järstorp, Möllegården 510, 27757 Brösarp. Tel: 

0417-26343, 0708-730769. 

E-post: alf.sjoberg.sbr@biodlarna.org 

Styrelsesuppleant: Matias Köping, 

Klamparegatan 40, 80431 Gävle. 

Tel 026-191214, 0734-146093. 

E-post: matias.koping.sbr@biodlarna.org 

Styrelsesuppleant: Birgitta Augustesen, 

Stavtorp, 64032 Malmköping. 

Tel: 0157-20488, 070-7318082 

Epost: birgitta.augustesen.sbr@biodlarna.org 

SBR:s BIBLIotek 

Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071, 

750 07 UPPSALA. Tel vx 018/67 10 00. 

Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. 

HF:s StYReLSeoRDFöRANDe 

Gösta Rappe, 0708-109090, 

E-post: gostarappe@auditeco.se 

Svenskt Sigill: 

Linda Cederlund, 08-7875371 

E-post: linda.cederlund@sigill.lrf.se 

Annonstaxa 

rADAnnonser 

Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen 

under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga 

bilder tas in här. 

Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per 

rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen 

blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. 

Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att 

annonsen kommer fram före manusstopp. 

Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. 

Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) - 75:- 

och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr. 

Gratis. två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. 

Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med annonstexten 

angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser 

som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat 

inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller 

bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så 

att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort 

då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan 

identifieras att höra ihop. 

Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med 

hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 

39

Posttidning B — Bitidningen 

Tryckort: Vimmerby 

Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp., 

Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp. 

Dit anmäles även adressändringar. 

Begränsad eftersändning 

Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen 

med den nya adressen angiven på tidningens framsida, 

dvs ej på adressidan. 

erbjudande från BiButiken: 

Beställ på www.biodlarna.se eller ring SBR direkt på telefon 0735-233 123. 

• Alla priser inkl frakt. • Betala säkert med konto/kreditkort. 

Vår- och sommarpaket 

en pikétröja, ett par strumpor samt 

en badhandduk! 

– artikelnr 53628 

Stilriktig pikétröja i hög kvalitet. 

100 % bomull. Bee Wear-logo i gult. 

Välj mellan gul, blå och svart. 

Storlekar. Herr: S-XXL. Dam: S-L. 

Sportstrumpa i hög kvalitet med mycket 

god passform. Extra förstärkning av bomullsfrotté 

i sulan. Bee Wear-logo i gult. Färger: 

svart och vit i stl 37-39, 40-42 samt 43-45 

SBR:s egen helbroderade badhandduk i 

härlig frotté. Stl 70 

x130 cm. 

Reservation för slutförsäljning av vissa storlekar. 

Priset gäller fr o m 1 april till 31 augusti. 

50:- 

per styck 

Svensk Honung säljes 


Nu UV-beständig! 

till marknaden, hemmabutiken, mm 

42x30 cm 

30:- 

Medlemspris: 

Ordinarie pris: 457:- 399:- 

Skyltar säljer din honung! 

per styck 

Hyllskylt – traktens Honung 


Som enkelt fästes på hyllkanten. Plats 

för egna noteringar och EAN-kod. 

20x8,5 cm. 

öka butiksförsäljningen!

Bitidningen 2010 nr 4 - Sveriges Biodlares Riksförbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?