Behovsstyrd ventilation i fordonsgarage - SenseAir

Behovsstyrd ventilation i fordonsgarage 

H. Martin, SenseAir AB 

AVSIKTEN med dokumentet: 

Att utgöra ett diskussionsunderlag inför 

upphandling & kravspecificering av 

kostnadseffektiva lösningar för energisnål 

ventilationsstyrning och säker gasdetektion 

i garage … 

Inledning 

Samhällsutvecklingen går idag mot en allt större 

medvetenhet kring frågor rörande miljö och hälsa. 

Inom byggnadssektorn och fastighetsförvaltning 

utgör människors säkerhet och välmående själva 

grunden för de olika myndighetskrav och normer vi 

har att hålla oss till i olika sammanhang. 

Samtidigt ökar den allmänna insikten kring våra 

globala miljöproblem och klarheten i att 

omvälvande förändringar måste ske i vårt dagliga 

liv, i både stort och smått, för att ett ekologiskt 

hållbart samhälle skall kunna skapas. Genom 

undertecknandet av Kyotoavtalet 1997 har vi t.ex. 

förbundit oss som nation att begränsa 

koldioxidutsläppen för att försöka råda bot på den 

hotande globala växthuseffekten. Åtaganden som 

detta föder nya myndighetskrav, också inom 

Figur 1. Ökningen av koldioxid i jordens atmosfär registrerad vid 

en högt belägen observationsplats i Stilla Havet [1]. 

TN-021 

Technical Note 

TN-021-1, Feb’01. 

ANSLUTANDE SENSEAIR DOKUMENT: 

iMSENSEII M-SENSE II multigivare… 

(användarmanual) 

TN-012 About CO gas sensors… 

TN-020 Mätsystem för emissioner i 

vägtunnlar… 

byggnads- och projekteringsindustrin, där standarder 

och internationella konventioner nu reformuleras för 

att även omfatta t.ex. livscykelanalys, kretsloppstänkande 

och energieffektivisering. 

Regelverk 

Vad gäller energieffektivisering och krav på minskad 

energiförbrukning är nuvarande svenska 

byggnadsstandard formulerad för att möjliggöra 

behovsstyrning och energiåtervinning av värme, kyla 

och ventilation. I framtida regelverk [2] kommer 

dessa energisparåtgärder att ställas som krav! 

Omtanken om individens rätt till en god offentlig 

miljö och hälsosam inomhusmiljö kombineras med 

det internationella kravet på omtanken om vår planet. 

Angående luftväxling i en byggnad står det formulerat 

i dagens svenska reglerverk BBR 94 (BFS 1998:38, 

kapitel 6:232): 

”Rum skall ha kontinuerlig luftväxling då de 

används. Uteluftflödet skall vara lägst 0,35 l/s per m 2 

golvarea. När rummet inte används får luftflödet 

reduceras, dock inte så att hälsorisker uppstår eller 

så att skador på byggnaden eller dess installationer 

riskeras. Reduktionen får ske steglöst, i flera steg 

eller som intermittent drift...” 

Därefter följer specifika råd för dimensionering av 

tilluftflöde för olika slag av utrymmen. Dessa råd 

baserar sig på samlade erfarenheter och avser att leda 

konstruktionsarbetet så att byggnadsnormen uppfylls, 

och att tillräcklig ventilation säkras. I fallet garage för 

Behovsstyrd garageventilation … 1 of 8

mer än ett fordon lyder rådet ”1,8 l/s per m 2 

golvarea”. 

De nya krav som ställs på energieffektivitet medför 

emellertid, att man inte längre bör ventilera i 

överflöd! Med hjälp av värmeåtervinning, där så är 

möjligt, kan självfallet mycken energi sparas. Men 

även effektiva värmeväxlare har inte 100% 

verkningsgrad. Dess motorer, tillsammans med det 

övriga fläktsystemet och nämnda verkningsgradsförlust, 

drar energi i onödan om man inte varvar ner 

luftflödet när behovet minskar. Med andra ord 

måste en kontinuerlig balans hållas, även under en 

varierande last, mellan tillräcklig och nödvändig 

luftväxling. Det finns ingen annan rimlig lösning att 

uppnå detta önskemål annat än att styra 

ventilationen efter behov med hjälp av en 

kontinuerlig informationsinsamling från klimatgivare. 

Gränsvärden 

För att behovsstyra ventilationen måste självfallet 

minimikravet för luftkvalitet beaktas. Rent 

fysiologiskt ställs minimikravet alltid i relation till 

den tilltänkta användningen av lokalen, inklusive 

den nyttjandetid per besökare som lokalen är 

avsedd för. Här lutar sig regelverket mot 

Arbetarskyddsstyrelsens kungörelser från år 1993, 

där man bl.a. specificerar Hygieniska gränsvärden 

(tabell 1), dvs högsta godtagbara genomsnittshalt 

(tidsvägt medelvärde) av luftförorening i 

inandningsluften. Beroende på förväntad 

exponeringstid (uppehållstid) skiljer man mellan 

Nivågränsvärde (NGV) – ett tidsvägt medelvärde 

under en arbetsdag om 8 timmar – och 

Korttidsvärde (KTV) – ett tidsvägt medelvärde 

under en 15 minuters period. 

I garage anser man allmänt att fordon utgör den 

primära föroreningskällan, och således skall 

ventilationssystemet där dimensioneras och drivas 

med utgångspunkt från fordonens gasemissioner. I 

de flesta fall anses kolmonoxid (CO) utgöra den 

största faran. Dock kan i lokaler med tung 

belastning från dieselfordon, t.ex. bussgarage eller 

vissa transportterminaler, kväveoxider (NOx) 

utgöra ett än allvarligare hot. Särskilt om lokalen 

utgör en arbetsplats, där man kan förvänta att en 

anställd uppehåller sig under en hel arbetsdag. I 

detta fall gäller det strängare kravet att inte 

överskrida Nivågränsvärdet. De flesta svenska 

garage används dock endast som parkeringsplats. 

Då gäller Korttidsvärdet, eftersom ingen förväntas 

vistas där under längre tid än 15 minuter per besök. 

TN-021 


NGV 

KTV 

Ämne 

(8 tim) (15 min) 

kolmonoxid (CO) 20 ppm 100 ppm 

kvävedioxid (NO2) 1 ppm 5 ppm 

koldioxid (C O2) 5000 ppm 10 000 ppm 

Tabell 1: Hygieniska gränsvärden enl. AFS 1993:9 när källan 

utgörs av avgaser 

Vilka gaser är relevanta att mäta? 

Beträffande föroreningar från fordon har man 

traditionellt ansett att CO och NOx har utgjort den 

största faran . I AFS1993:9 framgår att om källan är 

avgaser gäller NGV = 1 ppm (miljondel) för 

kvävedioxid (NO2) och NGV = 20 ppm för 

kolmonoxid. När föroreningskällan inte är avgaser 

tillåts c:a 2ggr högre värden för dessa ämnen. 

Avsikten med garagets strängare krav är att där även 

ta hänsyn till effekten från andra farliga ämnen som 

också förekommer i avgaser. Man använder på så sätt 

CO och NO2 (vanligtvis den ena; beroende på 

garagetyp) som indikatorsubstans för farliga ämnen. 

I många avgasmätningssammanhang kan det dock vara 

bättre att mäta CO2 (koldioxid) istället för att mäta 

varje toxisk komponent som teoretiskt skulle kunna 

uppträda [3]. I öppna utrymmen, där syret i luften inte 

kan ta slut, är CO2 alltid den mest dominerande 

förbränningsprodukten (figur 2). Den utgör därför ett 

bra mått på den totala mängden ackumulerade avgaser 

och därigenom på ventilationsbehovet. Genom att 

styra ventilationen efter CO2–halten försäkrar man sig 

om att alla andra föroreningar, som finns i avgaserna 

försvinner tillsammans med koldioxiden. 1330 ppm 

CO2 är ett 8 timmars gränsvärde (indikatorsubstans) 

som har föreslagits efter en studie kring dieselavgaser 

[3]. Koldioxid kan mätas mer exakt och pålitligt än de 

givare för toxiska ämnen, som annars vore aktuella. 

Dessutom är SenseAirs CO2–givare underhållsfria, 

vilket minimerar även driftkostnaderna! 

Figur 2: En typisk kolväteförbränning illustrerad med dess 

luft/bränsleförhållande och den resulterande avgasblandningen. 

Syrgasbrist, dvs Lambda1 ger oönskade 

halter av kväveoxider i avgaserna. 


Figur 3: Emissioner registrerade från en katalysatorbil efter en 

kallstart med efterföljande typiskt körscenario. 

Koldioxid – ett försummat hot! 

Den positiva utvecklingen av miljövänliga bilar, 

vilka nästan enbart genererar koldioxid och vatten, 

har med sin snabba utbredning inneburit att 

myndighetskraven har kommit på efterkälken. 

Moderna bilar med katalysatorer genererar 100-900 

gånger högre halter CO2 än CO. Detta innebär att 

den vanligtvis så ofarliga CO2-gasen i sig kan 

utgöra ett större hot mot säkerheten än den giftiga 

CO-gasen! I höga koncentrationer är CO2 en dödlig 

gas (används vid slakt av grisar!) en fara, som man 

numera inte kan bortse ifrån även i 

bilavgassammanhang. Detta gäller speciellt i 

personbilsgarage, som används vid pendling till och 

Figur 4: Korrelationer mellan ackumulerade halter av CO och 

CO2 för bilavgaser (katalysatorbilar). Den undre kurvan visar 

besiktningskravet från Svensk Bilprovning, medan den övre 

kurvan ger ett exempel på ett troligare förhållande för en varm 

katalysatormotor. I det senare fallet utgör den höga CO2-halten 

ett större hot än CO-halten. 

TN-021 


från arbetsplatser och med en väldefinierad 

dygnsrytm. Under de tidsintervall när många bilar 

startar samtidigt, och motorerna initialt är kalla, utgör 

CO-halten den största riskfaktorn (figur 3). Under den 

motsatta belastningsfasen, tidsperioden då många 

anländer samtidigt, är motorerna med sina 

katalysatorer varma och CO-emissionen nära noll. Då 

utgör istället CO2-halten det största hotet! Av denna 

anledning erbjuder SenseAir marknaden ett CO/CO2 

kombinationsinstrument [4], som därigenom klarar av 

situationer både med och utan katalysatorer, samt 

både kalla och varma motorer. 

Figur 4 visar sambandet mellan CO och CO2 för bilar 

tillverkade efter 1989. Den undre kurvan visar 

förhållandet för bilar som precis uppfyller Svensk 

Bilprovnings avgaskrav, där CO-halten inte får 

överstiga 5000 ppm (=0,5 %). Vanligare är dock att 

CO-emissionen ligger långt under (övre kurvan). Vid 

ansamling av dessa avgaser kommer då CO2gränsvärdena 

att överskridas långt före motsvarande 

gränsvärden för CO! 

Ventilationssystem för garage 

Deplacerande system i kombination med 

envägsströmning har en fördel i att 

luftutbyteseffektiviteten kan göras hög. Eftersom 

drivkrafterna består av densitetsskillnader är det dock 

lätt att termik, bilars rörelse etc. förstör den tilltänkta 

strömningen. Idealt ackumulerar sig emissionerna 

utmed flödets väg i lokalen och drivs ut (figur 5). 

Teoretiskt är därför föroreningarna som störst vid 

frånluftsdonet. Eventuellt kan då en enstaka 

kanalgivare vara en tänkbar lösning för att behovsstyra 

ventilationen, men oftast räcker inte detta. I 

envägsströmningssystem är vanligen avståndet stort 

mellan till- och frånluftsdon. Detta faktum genererar 

en tidsfördröjning i systemet som kan bli oacceptabelt 

stor, - i synnerhet i de fall då en föroreningskälla 

befinner sig nära tilluftsdonet och systemet initialt går 

på lågfart! Den minflödeshastighet man kalkylerar 

med att ha i lokalen avgör med vilken täthet i 

flödesriktningen givare måste placeras. Under 

beräkningarna måste man även betänka att bilarnas 

rörelse skapar turbulens som rör om luften, och på 

smalare passager även trycker luft framför sig genom 

kolvverkan. Termikens inverkan måste också beaktas. 

Systemet bör därför utformas så att man lätt kan 

komplettera med fler givare alternativt omfördela 

tilluften. 

Omblandande system i garage har den positiva 

egenskapen att emissionskällor snabbt spädes ut till 

mindre farliga halter. Nackdelen är då i stället att 

många till- och frånluftsdon måste installeras för att 

säkerställa omrörande effekt över hela lokalytan (se 


Frånluft 

Tilluft 

Deplacerande 

envägsströmningssystem 

Luftflöde 

Tilluft Frånluft 

Omblandande system 

Figur 5: Två olika principlösningar för garageventilation 

figur 5). Risken finns att ”kortslutning” kan uppstå 

på vissa ställen mellan till- och frånluft, så att delar 

av lokalen blir utan luftomväxling! Å andra sidan 

kan man med ett omrörande system lättare dela upp 

lokalen i fler reglerzoner, där luftväxlingen i varje 

delzon kan styras utifrån det lokala momentana 

behovet. Detta kan vara av värde i de fall att 

fordonsparken tenderar att fördela sig ojämt i 

garaget, t.ex. samlas nära kassautgången i ett 

köpcentrum. Under låg beläggning behöver då 

endast den populerade delen ventileras och inte hela 

garaget. 

En kombinerad ventilationslösning kan vara det 

optimala. Summeringsvis gäller det då följande att: 

• undvika långa flödessträckor där för höga 

kontamineringsnivåer kan byggas upp i slutet av 

flödesfältet 

• ha korta flödesfält i områden med förväntad hög 

emission av föroreningar 

• se till att säkra effektiv luftväxling över hela 

parkeringsområdet 

• försöka undvika att skiktning av motoravgaser 

uppstår 

• se till bästa placering av friskluftintag så att 

detta ej kontamineras av frånluften eller av 

andra intilliggande avgaskällor 

• tänka på termisk komfort för besökarna 

• se till att systemet lätt kan kompletteras med fler 

givare eller att luft kan omfördelas 

TN-021 


Intermittent drift för mekanisk ventilation är en ur 

investeringssynpunkt mycket ekonomisk lösning. Med 

behovsstyrning kan en sådan enkel metod även göras 

energisnål och säker. En viss ofrivillig ventilation och 

självdrag förekommer alltid. Denna kan ibland vara 

tillräcklig som grundventilation, varvid klimatgivarnas 

funktion då reduceras till att enbart starta en mekanisk 

ventilation när ett verkligt behov har detekterats, och 

att stoppa densamma när luftkvalitén åter är godkänd. 

Att addera till denna behovsstyrning en tidsstyrning, 

bestående av en återkommande kortare forcering av 

luftomsättningen, är dock att rekommendera. Annars 

riskeras ansamlingar av ohälsosamma gaser från t.ex. 

bensin- och oljespill. Hur långt tidsintervall man kan 

acceptera mellan luftforceringar beror på garagets 

volym i förhållande till belastning och självdrag. 

Självdragsventilationen varierar som bekant med 

temperaturdifferanserna, och därmed årstiden, varför 

mätningar bör genomföras som verifierar funktionen i 

systemet under olika förhållanden. En sådan mätning 

kan exempelvis gå till så att man placerar ut i lokalen 

en extra klimatmätare någonstans mitt emellan de 

behovsstyrande givarna, för att på så sätt täcka in det 

mest ogynsamma fallet (figur 6). Extramätaren bör så 

dataloggas över minst en veckocykel för att ge en bild 

av de naturligt varierande belastningssituationerna för 

lokalen. 

Givarplacering 

Det är självfallet svårt att säga generellt var 

klimatgivare skall placeras i ett ventilationssystem, i 

synnerhet då emissionskällorna är mobila. Hänsyn 

måste tagas till den individuella byggnadens 

förutsättningar vad gäller ventilationssystem, 

luftflöden, parkeringsplatser, fordonsvägar och 

vistelsezoner för personer, o.s.v. I svensk standard 

finns ingen konkret angivelse hur klimatgivare skall 

placeras i garage. Från andra länders regelverk kan 

man dock formulera följande tumregler: 

• absolut max 500 m 2 golvyta per givare 

• monteringshöjd över golv lika med ”näshöjd” 

verifikationspunkt 

20m 

klimatgivare 

Infart Utfart 

Figur 6: Ett schematiskt exempel på givarplacering för 

behovsstyrning i ett garage med

T.ex. finns ett största tillåtet avstånd mellan COgivare 

i garage angivet i Australisk Standard 1668.2- 

1991. Där påbjuder man max 25 m mellan givare 

och en monteringshöjd på mellan 0,9 och 1,8 m. 

Liknande krav ställer Tysk Garagestandard VDI 

2053:1, som rekommenderar monteringshöjd 1,5-1,8 

(max 2,2) meter över golv och minst två stycken COgivare 

per övervakningsyta (maximalt 1000 m 2 per 

par). 

CO väger ungefär lika mycket som luft, medan CO2 

och NO2 är betydligt tyngre. Dessa viktdifferenser 

har dock ingen betydelse för avgasspridningen. 

Termiska rörelser och tryckdifferanser i lokalen 

dominerar helt över gravitationskraften. Initialt stiger 

avgaserna uppåt, eftersom de är varma när de lämnar 

avgasröret. Turbulenser orsakade av ventilationssystem 

och rörelser i lokalen står sedan för 

omblandningen. Det är därför logiskt att placera 

givarna i den höjd där skyddsobjektet, besökarna, 

befinner sig. Man skall alltså inte placera givarna i 

avgasrörens höjd! Det finns dock vissa andra 

sammanhang där CO2–givare skall placeras lågt. 

Detta gäller då endast i helt slutna lokaler utan någon 

ventilation, t.ex. i frysrum, förvaringslokaler för 

brandskyddsutrustning, källarförvaring av öl m.m., 

där CO2–gasbehållare förvaras i en stillastående 

luftmiljö, och därför utgör en allvarlig riskfaktor. 

Responstid 

Nivåbestämning av de hygieniska gränsvärdena 

grundar sig på medicinska undersökningar, där 

människokroppens förmåga att ta upp olika gaser i 

blodet har studerats, inklusive vilka symptom och 

följder detta kan ge. Riskfaktorn ökar både med 

gaskoncentration, exponeringstid och individens 

aktuella lung/hjärt-aktivitet under exponeringen. 

CO-upptagning i blodet sker genom bildandet av 

carboxyhemoglobin (COHb), vilket kan ge syrebrist 

– hypoxia. Figur 7 och tabell 2 visar approximativt 

sambandet mellan exponeringstid och CO-halt för 

ett par olika aktivitetsnivåer hos människokroppen 

och under förutsättningen att COHb-halten i blodet 

uppnår 3,5%. Där någonstans går den gräns man i 

allmänhet brukar kunna acceptera – även för 

känsliga personer med t.ex. hjärt/lungfel. I Sverige 

har vi i BBR 94 en betryggande säkerhetsmarginal. 

Som jämförelse kan nämnas UL2034-standarden för 

CO-varning i USA, där 100 ppm CO tillåts under 

90 minuter i stället för under 15 minuter i Sverige. 

Tabell 3 visar kroppens reaktion på ökande halter 

COHb. T.ex. ser vi där att en frisk person inte 

upplever något obehag så länge blodhalten 

understiger 10% COHb, vilket är den ambitionsnivå 

som har satts i USA. 

TN-021 


Alveolar 6 l/min 15 l/min 20 l/min 

ventilation vaken vila lätt arbete tungt arbete 

Koncentration 

CO ppm 

Upptsgningstid i minuter 

1000 18 10 8 

500 24 13 11 

300 34 18 15 

200 46 24 21 

150 58 31 27 

100 86 46 39 

75 117 62 53 

50 191 102 87 

Tabell 2: CO-exponeringstid för att uppnå blodkoncentrationen 

3,5% COHb [5,6]. 

Ventilationssystemets responstid kan delas upp i ett 

antal olika komponenter - från avgasemission till 

friskluftventilering: 

1) flödestiden för emissionen att gå från avgaskällan 

till givarplaceringen. 

2) responstiden för gasens diffusion genom den 

skyddande givarkapslingen 

3) själva gasdetektorns stigtid för att nå den 

programmerade aktiveringsnivån 

4) ventilationssystemets reaktionstid 

5) flödestiden från tilluftdon till den aktiverande 

klimatgivaren (eller besökarens placering). 

Dessa olika komponenter måste beaktas när systemet 

konstrueras och dimensioneras. Punkt 1 påverkas av 

lokalens geometri, minimiflöde och givaravstånd. 

Punkt 2 av givarkapslingens täthet, där fabrikanten 

måste kompromissa mellan snabbhet och täthetsklass 

tid (minuter) 

120 

90 

60 

30 

CO-exponeringstid 

för att kroppen skall absorbera 3,5% COHb 

0 

0 100 200 300 400 500 600 

koncentration CO (ppm) 

vila - 6 l/min 

lätt arbete - 15 l/min 

BBR 94 (Sverige) 

VDI2053 (Tyskl.) 

UL2034 (USA) 

Figur 7: Approximativt samband mellan exponeringstid och COhalt 

för ett par olika aktivitetsnivåer hos människokroppen och 

under förutsättningen att COHb-halten i blodet uppnår till 3,5% 

(enl Colbourn’s formel [5,6]). Gränsvärden för gällande 

standard i Sverige, Tyskland och USA är också indikerade. 


Koncentration 

COHb % 

symptom 

50 permanent hjärnskada - död 

45 koma och permanent hjärnskada 

40 kollaps 

35 kräkningar 

30 yrsel 

25 huvudvärk och illamående 

20 huvudvärk 

15 svag huvudvärk 

TN-021 


Figur 10: Ett exempel på kostnadseffektiv intermittent behovsstyrning kombinerad med tidsinställt intervall för grundventilering. 

Exempel 

Figur 10 uppvisar ett praktiskt exempel på hur i detta 

fall 4 stycken klimatgivare typ mSENSE II kan 

samverka i ett garage enligt följande 

funktionsbeskrivning: 

1) Förutsättningen är att luftomsättningen styrs 

TILL/FRÅN genom en jordslinga, där 

styrterminalen ”Startsignal” antages vara logiskt 

”hög” när den inte är ansluten. När slingan G0givare4-3-2-1-Startsignal 

är bruten aktiveras 

fläkten tills slingan åter blir sluten. 

2) Alla givare bryter sitt relä ”NC” om endera 

följande händer: 

a) CO-halter överskrider 30 ppm 

b) CO2-halten överskrider 1500 ppm 

c) temperaturen överskrider 27 o C 

3) Givare 1 känner av slingans ingående Startsignalstatus 

via den digitala ingången SW1. 

Varje gång slingan bryts, och fläkten därmed 

startar, initierar SW1 en intern klocka som 

försäkrar att slingan är bruten under 5 minuter – 

oavsett orsaken till starten. Givare 1 ser därmed 

till att alltid hålla fläkten igång 5 minuter efter 

det att ett påkallat behov har försvunnit. 

4) Givare 4 har utöver behovsstyrningsfunktionen 

även funktionen att starta ventilationen för den 

händelse att den inte har varit påslagen någon 

gång under de sista 60 minuterna. Detta gör den 

genom att via SW1 känna av slingans ingående 

Startsignalstatus och bryta styrslingan i det fall 

att den har legat på ”låg” nivå under en 

sammanhängande 60 minutersperiod. 

mSENSE II stödjer samtidigt generering av larm, 

behovsstyrning med flera styrparametrar, samt analog 

signal för datalagring av t.ex. CO-halt. Terminalanslutningar 

som belyser möjligheterna för denna 

produkt återfinns i figur 11. 

Det är alltså lätt att, som en extra säkerhetsåtgärd, 

definiera en larmnivå vilken vid överskridande 

aktiverar en visuell varningssignal. Larm bör aktiveras 

när CO-halten går över 100 ppm och KTV därmed kan 

passeras för den som stannar kvar i denna miljö. 

Figur 11: Ett kopplingsexempel som demonstrerar olika 

möjligheter hos klimatgivaren mSENSE II. 


TN-021 


Figur 12: Ett mätexempel FÖRE en aktivering av en mSENSE II installation i Singapore under augusti månad 1999 - Gleneagle Basement 

Car Park. Fläktarna (4x22kW per plan) är tidsstyrda och går på full fart dagligen mellan kl. 07-18, vilket ger en tydlig överventilering. COhalten 

går som synes temporärt upp varje kväll just när fläktarna stängs. Efter införandet av 2-lägesbehovsstyrning (tillslag vid 30 ppm CO 

eller 1200 ppm CO2 eller 34 grader C) minskades fläkttiden med 85% i veckogenomsnitt. 

Avslutningsvis – ännu ett exempel: Vill man spara så 

mycket energi som möjligt, skall man naturligtvis 

ligga nära marginalen. Då krävs intrimning av 

aktiveringsnivåer under full drift, med uppföljning 

och verifiering baserade på en kontinuerlig 

dataregistrering. Figur 12 uppvisar ett vanligt 

återkommande fall: 

REFERENSER 

Innan behovsstyrning aktiverades kunde en påtaglig 

överventilation påvisas genom en dataregistrering av 

CO- emissionerna. De flesta dagar översteg dessa ej 5 

ppm när fläktarna var igång (kl. 07-18). Efter åtgärd 

med en enkel till/från- behovsstyrning, gick fläktarna 

i genomsnitt enbart 15% av den tidigare aktiva tiden – 

med motsvarande energivinst som följd! 

1. National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), Climate Monitoring and Diagnostics Laboratory 

(CMDL), Carbon Cycle-Greenhouse Gases, www.cmdl.noaa.gov/ccgg 

2. Healthy Buildings 2000, Workshop Summaries, ISIAQ Conference Proceedings, editor: Olli Seppänen. 

www.hb2000.org 

3. US Dept. of the Interior, Bureau of Mines, Report #8884. Diesels in Underground Mining. 

4. SenseAir AB, modell M-SENSE II, datablad, www.senseair.com 

5. Appl. Occu. Environ. Hyg., 1991, 6, No.7, July, p.621-624 

6. American Conference of Goverment Industrial Hygienists. Threshold limit values and biological exposure 

indices 1992-1993. 

7. Underwriters Laboratories, Standard for Single and Multiple Station Carbon Monoxide Detectors, UL2034, 

Figure 37.1 

8. Burnett J. and Chan M.Y. Criteria for air quality in enclosed car parks. Proc. Instn Civ. Engrs, Transp., 1997, 

123, May, p102-110.

Behovsstyrd ventilation i fordonsgarage - SenseAir

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?