Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
vilegium att å norra stranden av en holme i älven mitt emot<br />
sågen anlägga ett järnverk för förädling av tackjärn från Nya<br />
Kopparbergs bergslag. Verket skulle bestå av en stångjärnshammare<br />
och tvenne härdar för utsmidande av 750 skeppund<br />
stångjärn och 350 skeppund ämnesjärn årligen. Järnet skulle<br />
förädlas vid en knip- och tvenne spikhamrar i en till järnverket<br />
hörande smedja. Denna bruksanläggning synes ha varit i<br />
huvudsak färdig vid tiden för ryska krigets utbrott. Ovissheten<br />
om krigets utgång och osäkerheten på handelsmarknaden nödvändiggjorde<br />
emellertid uppskov med verkets fullbordande. Därtill<br />
kom, att Bureå under våren och sommaren 1809 kom att direkt<br />
lida av den fientliga invasionen, som bragte industrien<br />
stort förfång. I ett par månaders tid var nämligen byn hemsökt<br />
av ryska kosacker, som rövade och brände. Så blev t. ex. landsvägsbron<br />
uppbränd av ryssarna, och verkets tvenne egna broar<br />
över älven blevo delvis förstörda av fienden. Driften vid sågverket<br />
måste tidvis inställas, och kosackernas hästar förstörde grödan<br />
på verkets ängar. Vad som åtgick "genom ryska arméns hästars<br />
betande på verkets ängar" beräknades enligt särskild synebeskrivning<br />
till 30 skrindor vallhö och värderades till 240 riksdaler.<br />
Men det sammanlagda värdet av verkets förluster genom fiendens<br />
härjningar uppskattades till 1362 riksdaler, en jämförelsevis<br />
stor summa, när man tar i betraktande den tidens höga<br />
myntvärde. På grund av dessa förluster medgav också Karl<br />
XIII i ett brev, "gifvet Haga slott den 18 juni 1810", att bruksägarna<br />
skulle beviljas uppskov med järnverkets fullbordande<br />
och förunnas tre års befrielse från alla utskylder för verket.<br />
Detta blev emellertid aldrig fullbordat men torde dock ha kunnat<br />
tillgodose det lokala behovet av järn- och smidesvaror.<br />
I början av 1800-talet inträdde i bolagets tjänst bokhållaren,<br />
sedermera brukspatron Jöns Marklund, vilken jämte Sundbaum<br />
och Vikner blivit delägare i Renbergsvattnets såg i Burträsk.<br />
Enligt överenskommelse år 1807 skulle Marklund i tio<br />
års tid från skatteskogarna samt från kronoskogarna vid Lill-<br />
68
Change language