22.09.2013 Views

H - Västerbottens museum

H - Västerbottens museum

H - Västerbottens museum

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

yggda på hans och Cronones ägor". Men som sågkvarnarna<br />

försummade att erlägga tull till Kronan ålades fogden att som<br />

tull utkräva och uppbära "var tionde sågedel eller var tionde<br />

tolft utav så många tolfter, som vid var sågkvarn såldes", och<br />

låta leverera tullbräderna till Stockholms slott. Förekomsten<br />

av sågkvarnar förblir sålunda även i fortsättningen ett Kronans<br />

intresse, som får sitt särskilda uttryck, när västerbottensfogden<br />

Didrik Persson på hertig Karls befallning reser omkring i landskapet<br />

och "vid vart tingslag med meninge allmogen förhandlar<br />

om sågkvarnar och sågtimmer" och i en skrivelse till hertigen<br />

den 28 mars 1595 lämnar en förteckning på "de strömmar<br />

i Västerbotten, som tjänliga äro att bygga sågkvarnar uti".<br />

Denna förteckning upptager åtta lämpliga sågkvarnsställen. Vid<br />

fem av dessa funnos emellertid sågar redan förut, nämligen i<br />

Svensbyån i Piteå socken, i Tåme och vid Åbyån i nuvarande<br />

Byske socken, i Dalkarlsån i Bygdeå och i Hissjö i Umeå socken.<br />

Sannolikt funnos ytterligare några sågkvarnar i landskapet<br />

vid denna tid, ehuru fogden icke upptog dem i sin förteckning.<br />

Men att dylika enkla sågar ännu under förra hälften av 1700talet<br />

icke voro så allmänt förekommande kan man förstå av ett<br />

kungligt brev från 1739. Däri heter det nämligen, "att vid Bottniska<br />

viken på åtskilliga ställen förädlingskonsten ännu är så i<br />

sin Linda, att till förlust på dagsverken och förlust på Skog,<br />

Furan där klyfwes mitt i tu med Kilar, och sedan så länge med<br />

Yxa skrädes, tills däraf blifwa tvenne ojämna plankor."<br />

Under 1700-talets senare hälft torde emellertid grovbladiga<br />

sågkvarnar ha funnits vid de flesta älvar och åar inom landskapet.<br />

Även i den s. k. Harrsjöbäcken i Bureå finnes då en<br />

sågkvarn, som äges av Bureå byamän. Enligt 1784 års avvittringsprotokoll<br />

beräknas den årliga tillverkningen vid sågen<br />

till 350 tolfter bräder och skatten härför till 43 3/4 tolfter eller<br />

penningar därför efter markegångspriset. De grovbladiga sågarna<br />

hade dock vid denna tid i många fall spelat ut sin roll<br />

och ersattes efter hand av s. k. finbladiga sågverk, som bättre<br />

6o

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!