H - Västerbottens museum

kyrka i Uppland och en okänd mästares i Skedvi i Dalarna. 11 )
Flera uppländska kyrkor ha dessutom fått sin dekoration kompletterad
genom märkliga 1500-talsmålningar. Säkerligen ha
också många kyrkor i ärkestiftets mera avlägsna delar först vid
denna tid fått sin utsmyckning, ehuru de nu äro förstörda eller
dolda under putsen. Genom litterära vittnesbörd veta vi t. ex.
att flera kyrkor i Hälsingland blevo dekorerade på 1500-talet av
Måns Jansson Gadd. 12 )
Givetvis finns det beröringspunkter mellan Umeåmålningarna
och dem inom sydligare delar av det forna Ärkestiftet, men icke
några så stora likheter att vi kunna bevisa något direkt sammanhang.
Det är troligt att Umeåmålaren utbildat sig hos någon
av de mästare som verkade i Ärkestiftet. De tydliga anknytningar
till flandrisk konst vi kunna iakttaga i målningarna behöva
icke förklaras genom målarens eventuella utbildning i detta
land, ty dels var den i Sverige sedan länge ledande nordtyska
konsten vid ifrågavarande tid starkt påverkad av den nederländska,
dels fanns redan inom Sverige en hel rad praktfulla flandriska
altarskåp, som genom sitt bländande artisteri måste ha
gjort ett överväldigande intryck på de samtida svenska eller
svensk-tyska konstnärerna.
De försvunna målningarna i Umeå landskyrka voro minnen
från en brytningstid av stor betydelse i Sveriges historia. Trots
det synbarligen ganska medelmåttiga konstnärliga värdet äro de
ingalunda utan betydelse för svensk konsthistoria i allmänhet
och Norrlands i synnerhet, och att de intaga en hedersplats i
Umeå kulturhistoria hoppas jag med dessa rader ha kunnat påminna
om.
") Se R. Norberg, Valvmålningar i St. Skedvi kyrka, Dalarnas Hembygdsbok,
1933, s. 20 och R. Norberg, Anders Matz målare, Svenska Dagbladet
1937. Prof. H. Cornell, som anträffat en tydligare signatur, har välvilligt
meddelat att Anders målares efternamn är Martinsson i st. f. Matsson.
rJ ) H. Cornell, Norrlands kyrkliga konst.
39