H - Västerbottens museum

Palmsköldska samlingarna — åren 1501 —1508 såsom byggnadsperiod,
vilket ingalunda vore otänkbart. J. A. Linder uppger
år 1830 i sin kyrkobeskrivning, att man vid den stora
"restaureringen" år 1813 påträffade årtalet 1427 under kalken.
Ett sådant årtal torde väl snarast avse målningarna och är då
ungefär 100 år förtidigt. Man är nästan frestad att tro att den
värde pastorn läst fel på en fyra och en femma, vilket är lätt
gjort om man har med 1500-talets arabiska siffror att göra. Ty
både ur stilhistorisk och dräkthistorisk synpunkt förefalla målningarna
att tillhöra 1520-talet, ehuru många av bilderna givetvis
återgå på förebilder av långt tidigare datum. Men det är
de senaste som äro utslagsgivande. Att målningarna till sitt
innehåll äro katolska hindrar inte att de kunde vara ännu senare.
Avbrottet i tänkesätt skedde inte så snabbt. Och just i Umeå
dröjde det ända till kyndelsmässodagen år 1537 innan den förste
lutherske kyrkoherden, Boetius Varnicus, började predika på
svenska. Namnet Ragvald ger oss icke någon handledning, ty
denne kyrkoherde är icke känd annat än genom Aschanseus' ovan
återgivna berättelse. Under hela 1520-talet var troligen Herr
Håkan d. y. pastor i Umeå. Om honom vet man endast att han
körde bort den av Gustav Vasa år 1525 utnämnde kyrkoherden,
mäster Gerlach, och att han dog år 1530.
Umeåmålningarnas rätta plats i den svenska konsthistorien är
icke så lätt att precisera innan det stora arbetet om det vida omkring
spridda kyrkomåleriet från 1500-talets förra hälft fått sin
avslutning. 0 ) De flesta kyrkorna i de centrala delarna av landet
hade redan under 1400-talet fått sin målningsdekoration. Hela
kyrkointeriörer som dekorerats under 1500-talet äro därför mindre
vanliga. Bland de märkligare bevarade äro målaren Eghils
dekorationer i norrländska kyrkor, 1 ") Anders målares i Valö
38
") Detta verk förberedes av H. Cornell och S. Wallin.
10 ) Se H. Cornell, Norrlands kyrkliga konst, 1918, s. 120 ff.