22.09.2013 Views

H - Västerbottens museum

H - Västerbottens museum

H - Västerbottens museum

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

över honom, hugger fast i ena låret och rister honom, som katten<br />

råttan. Lindahl, som under den så vunna fristen fått spjutet<br />

klart, är emellertid snart på platsen. I full fart ränner han på<br />

odjuret, sätter honom spjutet i bringan, pressar björnen upp<br />

emot ett träd och håller honom så. Björnen, som ännu tycks<br />

vara vid fulla krafter, begynner då bita i spjutskaftet så att flisor<br />

yra omkring. Men då — och detta tycktes Lindahl hålla för<br />

det enda märkliga i hela äventyret — då hoppar Boff upp på<br />

björnens rygg, hugger fast i nackskinnet och håller upp huvudet<br />

så att han icke kan bita till längre. Snart kommer den andra<br />

jaktkamraten till, och — modigare än olyckskamraten — sätter<br />

även han spjutet i björnens kropp, varpå denne lägges ikull.<br />

"Och då var han genast död", brukade Lindahl sluta förtäljandet<br />

av denna äventyrliga jakt, "det var endast ilskan som höll livet<br />

i honom." Den bitne mannen hemforslades, blev snart återställd<br />

och led märkligt nog intet framtida men av att ha varit<br />

i björnens käftar. På björnjakt gick han dock aldrig mer.<br />

Många äventyr under björnjakter var denne man med om. Så<br />

berättas, att han en gång, när det var omöjligt få ut björnen ur<br />

idet, och detta dessutom tydligen låg mycket illa till, lät nedhissa<br />

sig av en man i vardera benet, huvudstupa i ett björnide, och så<br />

sköt en björn samt sedan med ett spjut nedstack ej mindre än<br />

fyra björnar i samma ide. Prosten Lindahl gick sedan under<br />

namnet: "Björn-Olle".<br />

För att belysa mannens stora förmåga att röra sig i skog och<br />

mark kan följande andragas. Unghundar brukade han inöva till<br />

rävfångst på följande sätt. När ymnig lös snö fallit alnsdjup på<br />

hösten, gick han ut med ungdomarna i morgongryningen och<br />

tog an första rävspår. Så började den vilda jakten över berg<br />

och dal, sjö och myr — han springande efter i början men vanligen<br />

innan kvällen före hundarna. Och mer än en gång lär<br />

jakten slutat så, att han fasttog den uttröttade räven, som hundarna<br />

så fingo bita ihjäl. "Så inövade", sade han, "släppte hans<br />

hundar sedan ingen jagad räv med livet."<br />

2 17

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!