H - Västerbottens museum
H - Västerbottens museum H - Västerbottens museum
lånade märket. Alla afvikelser härifrån straffas med förlust af den ren, på hvars öra felet ligger.*) Alla kalfvar märkas noggrant med sin moders märke af hvem hälst, som först träffar den omärkta kalfven i sällskap med dess moder. Den, som på omärkt renkalf sätter annat märke, än hvad kalfvens moder har, anses som tjuf, så framt han ej eger moderns märke, eller fått af renens egare laglig föreskrift om märket för kalfven. Vid stark köld får ej renmärkning verkställas, emedan frosten kan på ett såradt öra orsaka, att stycken af örat bortfalla och göra märket oigenkänligt. 2. Om renarnas vård. Hvarje lapp skall troget vårda alla de renar, som komma in i hans hjord, till dess han kan närma sig till någon annans hjord, då tillfälle blir att ömsesidigt lemna hvar andras renar och emottaga sina. Lön för lappars ömsesidiga skötsel af hvar andras renar erlägges ej i annat fall, än att renen säljes förr, än han återkommit till sin egare. Af köpeskillingen för den ren, som säljes under det han är i främmande persons vård, betalas först skötarelönen till den vårdande, och återstoden bekommer egaren. Af köpeskillingen för den ren, som säljes under det han är i främmande persons vård, betalas först skötarelönen till den vårdande, och återstoden bekommer egaren. *) Den förlust af renar, som här omnämnes, är mig veterligen ej ådömd af någon domstol, men den är en gifven följd af felaktigt märke. Ty det är ingenting annat än märket, som styrker eganderätten tilll renen, sedan han är lemnad åt sina irrfärder i skogen. [Denna not av författaren saknar korrensponderande notmärke i manuskriptets text, men tydligen avser den det här markerade textstället liksom även det med notsiffra angivna stället på sid. 3. U t g.] 6
Försäljning af en ren får ej ske af annan än rätt egare eller af den, som egaren satt i sitt ställe. Den, som vårdar renen, skall för egarens räkning hafva uppsigt öfver de lämpligaste slagtrenarna. Hvad brunstoxarna beträffar, bör han i rätt tid slagta eller genom kastrering bevara dem utan afmagring till vintern. Renens vårdare skall hvarje år vid därtill lämplig tid göra räkning och reda inför egaren öfver alla de renar han under året vårdat, eller om hvilka han vet, att de vårdats hos någon annan lapp. Ett streck för stycket af hvarje slag fullvuxna renar inskäres på hvar sin sida af en karfstock, och ett spår i kanten skäres för hvarje kalf. Vid detta tillfälle erlägger egaren lön för vården efter renarnas antal. Vårdaren skall hafva rättighet att af hvarje ren, som han slagtar för egarens räkning, taga sig till godo slagtarmåltiden, hvartill användas lefver, mellangärde, färglös blod*) och en del af tarmkäxet. Detta så framt ej egaren annorlunda öfverenskommit med vårdaren. Lon för renars vård erlägger ej egaren till någon annan lapp än den, som är tingad till rätt vårdare, om än renarna tillrättaskaffas af andra lappar. Om räkning är gjord och vårdarelön erlagd, men en eller flere vid räkningen ej upptagna renar tillrättafås efteråt, då skall vårdaren hafva rätt till vårdarelön för dessa liksom för öfriga redovisade renar. 3. Om sjuka renar. Märker vårdare, att annans ren, som är i hans vård, blivit sjuk, skall han taga vittnen därpå; och anses sjukdomen kunna *) När blodet af slagtade renar stått en stund och svalnat, sjunker dei röda ämnet till botten, men det finaste och läckraste ämnet flyter ofvanpå såsom en färglös klar olja eller tunt gelé. Detta ämne föraktas af många svenskar och slås ut såsom odugligt, men lappen vet att taga vara därpå. [Not i manuskriptet.] 7
- Page 3: VÄSTERBOTTEN
- Page 6 and 7: REDAKTION: LARS \VI C K S T R Ö M
- Page 8 and 9: I 1' öreningsmed delan Jen 14 1 By
- Page 11: I N M E M O R I A M LÄROVERKSADJUN
- Page 14 and 15: Red. kan alltfort glädja sig åt e
- Page 16: M O T I V F R A N S T R A N D G o u
- Page 19 and 20: T V Ä T T E R S K O R Oljemålning
- Page 22 and 23: C j o u a c K e å r 1Q 4 O
- Page 27 and 28: .agar, af ålder gallande kos la|:>
- Page 29 and 30: 1. Om renmärken, som inskäras på
- Page 31: Utom de i nyss nämnda rummen för
- Page 35 and 36: 2. Att en ko, som under renarnas sp
- Page 37 and 38: ° i c Livet i A.sele ior 100 år s
- Page 39 and 40: förgångsmän, förbinda sig att a
- Page 41 and 42: 90-årig dog år 1898 såsom kyrkoh
- Page 43 and 44: över honom, hugger fast i ena lår
- Page 45 and 46: AV RUNE NORBERG yrka nmgarna Den 25
- Page 47 and 48: Fig. 2. Marias födelse. talet vore
- Page 49 and 50: Fig. 3. Marie bebådelse. sätt är
- Page 51 and 52: Fig. 5. Jungfrun och enhörningen,
- Page 53 and 54: Fig. 6. Krubban i Betlehem. förvå
- Page 55 and 56: Fig. 7. Jesu omskärelse. utgå str
- Page 57 and 58: Fig. 8. Flykten till Egypten. helgo
- Page 59 and 60: Fig. 9. Jesu inridande i Jerusalem.
- Page 61 and 62: ¿t» •?/« Fig. 10. Den helige E
- Page 63 and 64: Fig. 12. Den helige Dionysius halsh
- Page 65 and 66: kyrka i Uppland och en okänd mäst
- Page 67 and 68: Då n Jakoj} A nersa < (ARTUR OLOFS
- Page 69 and 70: störn å dra opp en dammluck nalta
- Page 71 and 72: «E/korren gick ujipa ängen ock sl
- Page 73 and 74: on a Kaj sa j3a klaffen del] värne
- Page 75 and 76: söm jär studere, sa ja, int kön
- Page 77 and 78: . . . skelettet är uppsatt för de
- Page 79 and 80: Kvisten fläkes itu efter märgen .
- Page 81 and 82: "Banne" skares av och får med sin
lånade märket. Alla afvikelser härifrån straffas med förlust af<br />
den ren, på hvars öra felet ligger.*)<br />
Alla kalfvar märkas noggrant med sin moders märke af hvem<br />
hälst, som först träffar den omärkta kalfven i sällskap med dess<br />
moder.<br />
Den, som på omärkt renkalf sätter annat märke, än hvad<br />
kalfvens moder har, anses som tjuf, så framt han ej eger moderns<br />
märke, eller fått af renens egare laglig föreskrift om märket för<br />
kalfven.<br />
Vid stark köld får ej renmärkning verkställas, emedan frosten<br />
kan på ett såradt öra orsaka, att stycken af örat bortfalla och<br />
göra märket oigenkänligt.<br />
2. Om renarnas vård.<br />
Hvarje lapp skall troget vårda alla de renar, som komma in<br />
i hans hjord, till dess han kan närma sig till någon annans hjord,<br />
då tillfälle blir att ömsesidigt lemna hvar andras renar och<br />
emottaga sina.<br />
Lön för lappars ömsesidiga skötsel af hvar andras renar erlägges<br />
ej i annat fall, än att renen säljes förr, än han återkommit<br />
till sin egare.<br />
Af köpeskillingen för den ren, som säljes under det han är i<br />
främmande persons vård, betalas först skötarelönen till den vårdande,<br />
och återstoden bekommer egaren.<br />
Af köpeskillingen för den ren, som säljes under det han är i<br />
främmande persons vård, betalas först skötarelönen till den vårdande,<br />
och återstoden bekommer egaren.<br />
*) Den förlust af renar, som här omnämnes, är mig veterligen ej ådömd<br />
af någon domstol, men den är en gifven följd af felaktigt märke. Ty det<br />
är ingenting annat än märket, som styrker eganderätten tilll renen, sedan<br />
han är lemnad åt sina irrfärder i skogen. [Denna not av författaren saknar<br />
korrensponderande notmärke i manuskriptets text, men tydligen avser den<br />
det här markerade textstället liksom även det med notsiffra angivna stället<br />
på sid. 3. U t g.]<br />
6
Change language