H - Västerbottens museum

H - Västerbottens museum H - Västerbottens museum

22.09.2013 Views

lånade märket. Alla afvikelser härifrån straffas med förlust af den ren, på hvars öra felet ligger.*) Alla kalfvar märkas noggrant med sin moders märke af hvem hälst, som först träffar den omärkta kalfven i sällskap med dess moder. Den, som på omärkt renkalf sätter annat märke, än hvad kalfvens moder har, anses som tjuf, så framt han ej eger moderns märke, eller fått af renens egare laglig föreskrift om märket för kalfven. Vid stark köld får ej renmärkning verkställas, emedan frosten kan på ett såradt öra orsaka, att stycken af örat bortfalla och göra märket oigenkänligt. 2. Om renarnas vård. Hvarje lapp skall troget vårda alla de renar, som komma in i hans hjord, till dess han kan närma sig till någon annans hjord, då tillfälle blir att ömsesidigt lemna hvar andras renar och emottaga sina. Lön för lappars ömsesidiga skötsel af hvar andras renar erlägges ej i annat fall, än att renen säljes förr, än han återkommit till sin egare. Af köpeskillingen för den ren, som säljes under det han är i främmande persons vård, betalas först skötarelönen till den vårdande, och återstoden bekommer egaren. Af köpeskillingen för den ren, som säljes under det han är i främmande persons vård, betalas först skötarelönen till den vårdande, och återstoden bekommer egaren. *) Den förlust af renar, som här omnämnes, är mig veterligen ej ådömd af någon domstol, men den är en gifven följd af felaktigt märke. Ty det är ingenting annat än märket, som styrker eganderätten tilll renen, sedan han är lemnad åt sina irrfärder i skogen. [Denna not av författaren saknar korrensponderande notmärke i manuskriptets text, men tydligen avser den det här markerade textstället liksom även det med notsiffra angivna stället på sid. 3. U t g.] 6

Försäljning af en ren får ej ske af annan än rätt egare eller af den, som egaren satt i sitt ställe. Den, som vårdar renen, skall för egarens räkning hafva uppsigt öfver de lämpligaste slagtrenarna. Hvad brunstoxarna beträffar, bör han i rätt tid slagta eller genom kastrering bevara dem utan afmagring till vintern. Renens vårdare skall hvarje år vid därtill lämplig tid göra räkning och reda inför egaren öfver alla de renar han under året vårdat, eller om hvilka han vet, att de vårdats hos någon annan lapp. Ett streck för stycket af hvarje slag fullvuxna renar inskäres på hvar sin sida af en karfstock, och ett spår i kanten skäres för hvarje kalf. Vid detta tillfälle erlägger egaren lön för vården efter renarnas antal. Vårdaren skall hafva rättighet att af hvarje ren, som han slagtar för egarens räkning, taga sig till godo slagtarmåltiden, hvartill användas lefver, mellangärde, färglös blod*) och en del af tarmkäxet. Detta så framt ej egaren annorlunda öfverenskommit med vårdaren. Lon för renars vård erlägger ej egaren till någon annan lapp än den, som är tingad till rätt vårdare, om än renarna tillrättaskaffas af andra lappar. Om räkning är gjord och vårdarelön erlagd, men en eller flere vid räkningen ej upptagna renar tillrättafås efteråt, då skall vårdaren hafva rätt till vårdarelön för dessa liksom för öfriga redovisade renar. 3. Om sjuka renar. Märker vårdare, att annans ren, som är i hans vård, blivit sjuk, skall han taga vittnen därpå; och anses sjukdomen kunna *) När blodet af slagtade renar stått en stund och svalnat, sjunker dei röda ämnet till botten, men det finaste och läckraste ämnet flyter ofvanpå såsom en färglös klar olja eller tunt gelé. Detta ämne föraktas af många svenskar och slås ut såsom odugligt, men lappen vet att taga vara därpå. [Not i manuskriptet.] 7

lånade märket. Alla afvikelser härifrån straffas med förlust af<br />

den ren, på hvars öra felet ligger.*)<br />

Alla kalfvar märkas noggrant med sin moders märke af hvem<br />

hälst, som först träffar den omärkta kalfven i sällskap med dess<br />

moder.<br />

Den, som på omärkt renkalf sätter annat märke, än hvad<br />

kalfvens moder har, anses som tjuf, så framt han ej eger moderns<br />

märke, eller fått af renens egare laglig föreskrift om märket för<br />

kalfven.<br />

Vid stark köld får ej renmärkning verkställas, emedan frosten<br />

kan på ett såradt öra orsaka, att stycken af örat bortfalla och<br />

göra märket oigenkänligt.<br />

2. Om renarnas vård.<br />

Hvarje lapp skall troget vårda alla de renar, som komma in<br />

i hans hjord, till dess han kan närma sig till någon annans hjord,<br />

då tillfälle blir att ömsesidigt lemna hvar andras renar och<br />

emottaga sina.<br />

Lön för lappars ömsesidiga skötsel af hvar andras renar erlägges<br />

ej i annat fall, än att renen säljes förr, än han återkommit<br />

till sin egare.<br />

Af köpeskillingen för den ren, som säljes under det han är i<br />

främmande persons vård, betalas först skötarelönen till den vårdande,<br />

och återstoden bekommer egaren.<br />

Af köpeskillingen för den ren, som säljes under det han är i<br />

främmande persons vård, betalas först skötarelönen till den vårdande,<br />

och återstoden bekommer egaren.<br />

*) Den förlust af renar, som här omnämnes, är mig veterligen ej ådömd<br />

af någon domstol, men den är en gifven följd af felaktigt märke. Ty det<br />

är ingenting annat än märket, som styrker eganderätten tilll renen, sedan<br />

han är lemnad åt sina irrfärder i skogen. [Denna not av författaren saknar<br />

korrensponderande notmärke i manuskriptets text, men tydligen avser den<br />

det här markerade textstället liksom även det med notsiffra angivna stället<br />

på sid. 3. U t g.]<br />

6

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!