H - Västerbottens museum

H - Västerbottens museum H - Västerbottens museum

22.09.2013 Views

3. vänstra örats framsida; 4. vänstra örats baksida. På hvarje af dessa fyra rum för märkförändringar kunna inskäras fem särskilda slag af märken, af hvilka slag tvänne, nämligen spetsvinkeln och trubbvinkeln, kunna fördubblas, så att de anbringas tvänne eller trenne bredvid hvar andra. Dessa utgöra därföre de förut omnämnda små knifspåren. Fig. 1. a) sarge eller spets vinkeln. b) bitta eller trubbvinkeln. Fig. 2. 2 eller 3 trubbvinklar kallas raideres d. ä. trappa. Fig. 3. a) nappe. b) skarja, saxmärke. Fig. 4. a) tjidtje, stympadt saxmärke. Fig. 5. b) hartsa, ljustermärke. Fig. 6. kruokke, hake. a) nappa tjada tjalas, afskäring med spricka. b) nappatjuold, afskäring med twå sprickor. Fig. 7. a) skeunje, snedbågen. 4 RENMÄRKEN. b) waijestak, skräddningen.

Utom de i nyss nämnda rummen för märkens anbringande, kunna ock i spetsen af hvartdera örat inskäras sju särskilda märken, 3 ) nämligen: 1. vinkelrät afskärning (näppe); 2. saxmärke (s k a r j a); 3. stympadt saxmärke (t j i d t j e); 4. ljustermärke (hartsa); 5. afskärning med spricka (nappa tjada tjalas); 6. afskärning med två sprickor (nappatjuold); och 7. hake (kruokke). Äfven kunna på bägge sidor af hvartdera örat inskäras tvänne märken, nämligen: 1. snedbågen (s k e u n j e); och 2. skräddningen (w a i j e s t a k). Den, som är laglig egare till ett renmärke, innehar ock eganderätten till alla de renar, som bära samma märke inskuret på sina öron. Den, som på lefvande eller död ren ändrar märket för att tillegna sig renen, är att anse såsom tjuf. Den, som vid renslagtning borttager öron och ej låter dem följa med skinnet, anses hafva stulit skinnet och den ren, som burit skinnet, så framt han ej kan bevisa skinnets lagliga åtkomst. Kan åtkomsten bevisas vara laglig, skall den stå till ansvar, som borttagit öronen. Ett renmärke kan ock på lån brukas på renar, dock ej af annan än den, som fått lånerätten af egaren. Kommer sådan ren genom köp i en annans ego, och denna låter renen lefva, måste den nye egaren antingen tinga sig lånerätten af märkets egare, eller förvärfva sig annat lagligt märke för den köpta renen. Lånehafvaren af ett märke får ej göra några förändringar i det ;i ) I en not i manuskriptet hänvisas här till de senare tillagda figurerna 1—7, vilka nu förts in i texten. Till figurerna av de märkta renöronen fogar författaren följande anvisning: "Man ställer sig alltid så, att man ser emot nacken af renen och emot den buktiga sidan af örat." U t g. 5

3. vänstra örats framsida;<br />

4. vänstra örats baksida.<br />

På hvarje af dessa fyra rum för märkförändringar kunna inskäras<br />

fem särskilda slag af märken, af hvilka slag tvänne, nämligen<br />

spetsvinkeln och trubbvinkeln, kunna fördubblas, så att de<br />

anbringas tvänne eller trenne bredvid hvar andra. Dessa utgöra<br />

därföre de förut omnämnda små knifspåren.<br />

Fig. 1. a) sarge eller spets vinkeln.<br />

b) bitta eller trubbvinkeln.<br />

Fig. 2. 2 eller 3 trubbvinklar kallas<br />

raideres d. ä. trappa.<br />

Fig. 3. a) nappe.<br />

b) skarja, saxmärke.<br />

Fig. 4. a) tjidtje, stympadt saxmärke.<br />

Fig. 5.<br />

b) hartsa, ljustermärke.<br />

Fig. 6. kruokke, hake.<br />

a) nappa tjada tjalas, afskäring<br />

med spricka.<br />

b) nappatjuold, afskäring med<br />

twå sprickor.<br />

Fig. 7. a) skeunje, snedbågen.<br />

4<br />

RENMÄRKEN.<br />

b) waijestak, skräddningen.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!