H - Västerbottens museum
H - Västerbottens museum H - Västerbottens museum
3. vänstra örats framsida; 4. vänstra örats baksida. På hvarje af dessa fyra rum för märkförändringar kunna inskäras fem särskilda slag af märken, af hvilka slag tvänne, nämligen spetsvinkeln och trubbvinkeln, kunna fördubblas, så att de anbringas tvänne eller trenne bredvid hvar andra. Dessa utgöra därföre de förut omnämnda små knifspåren. Fig. 1. a) sarge eller spets vinkeln. b) bitta eller trubbvinkeln. Fig. 2. 2 eller 3 trubbvinklar kallas raideres d. ä. trappa. Fig. 3. a) nappe. b) skarja, saxmärke. Fig. 4. a) tjidtje, stympadt saxmärke. Fig. 5. b) hartsa, ljustermärke. Fig. 6. kruokke, hake. a) nappa tjada tjalas, afskäring med spricka. b) nappatjuold, afskäring med twå sprickor. Fig. 7. a) skeunje, snedbågen. 4 RENMÄRKEN. b) waijestak, skräddningen.
Utom de i nyss nämnda rummen för märkens anbringande, kunna ock i spetsen af hvartdera örat inskäras sju särskilda märken, 3 ) nämligen: 1. vinkelrät afskärning (näppe); 2. saxmärke (s k a r j a); 3. stympadt saxmärke (t j i d t j e); 4. ljustermärke (hartsa); 5. afskärning med spricka (nappa tjada tjalas); 6. afskärning med två sprickor (nappatjuold); och 7. hake (kruokke). Äfven kunna på bägge sidor af hvartdera örat inskäras tvänne märken, nämligen: 1. snedbågen (s k e u n j e); och 2. skräddningen (w a i j e s t a k). Den, som är laglig egare till ett renmärke, innehar ock eganderätten till alla de renar, som bära samma märke inskuret på sina öron. Den, som på lefvande eller död ren ändrar märket för att tillegna sig renen, är att anse såsom tjuf. Den, som vid renslagtning borttager öron och ej låter dem följa med skinnet, anses hafva stulit skinnet och den ren, som burit skinnet, så framt han ej kan bevisa skinnets lagliga åtkomst. Kan åtkomsten bevisas vara laglig, skall den stå till ansvar, som borttagit öronen. Ett renmärke kan ock på lån brukas på renar, dock ej af annan än den, som fått lånerätten af egaren. Kommer sådan ren genom köp i en annans ego, och denna låter renen lefva, måste den nye egaren antingen tinga sig lånerätten af märkets egare, eller förvärfva sig annat lagligt märke för den köpta renen. Lånehafvaren af ett märke får ej göra några förändringar i det ;i ) I en not i manuskriptet hänvisas här till de senare tillagda figurerna 1—7, vilka nu förts in i texten. Till figurerna av de märkta renöronen fogar författaren följande anvisning: "Man ställer sig alltid så, att man ser emot nacken af renen och emot den buktiga sidan af örat." U t g. 5
- Page 3: VÄSTERBOTTEN
- Page 6 and 7: REDAKTION: LARS \VI C K S T R Ö M
- Page 8 and 9: I 1' öreningsmed delan Jen 14 1 By
- Page 11: I N M E M O R I A M LÄROVERKSADJUN
- Page 14 and 15: Red. kan alltfort glädja sig åt e
- Page 16: M O T I V F R A N S T R A N D G o u
- Page 19 and 20: T V Ä T T E R S K O R Oljemålning
- Page 22 and 23: C j o u a c K e å r 1Q 4 O
- Page 27 and 28: .agar, af ålder gallande kos la|:>
- Page 29: 1. Om renmärken, som inskäras på
- Page 33 and 34: Försäljning af en ren får ej ske
- Page 35 and 36: 2. Att en ko, som under renarnas sp
- Page 37 and 38: ° i c Livet i A.sele ior 100 år s
- Page 39 and 40: förgångsmän, förbinda sig att a
- Page 41 and 42: 90-årig dog år 1898 såsom kyrkoh
- Page 43 and 44: över honom, hugger fast i ena lår
- Page 45 and 46: AV RUNE NORBERG yrka nmgarna Den 25
- Page 47 and 48: Fig. 2. Marias födelse. talet vore
- Page 49 and 50: Fig. 3. Marie bebådelse. sätt är
- Page 51 and 52: Fig. 5. Jungfrun och enhörningen,
- Page 53 and 54: Fig. 6. Krubban i Betlehem. förvå
- Page 55 and 56: Fig. 7. Jesu omskärelse. utgå str
- Page 57 and 58: Fig. 8. Flykten till Egypten. helgo
- Page 59 and 60: Fig. 9. Jesu inridande i Jerusalem.
- Page 61 and 62: ¿t» •?/« Fig. 10. Den helige E
- Page 63 and 64: Fig. 12. Den helige Dionysius halsh
- Page 65 and 66: kyrka i Uppland och en okänd mäst
- Page 67 and 68: Då n Jakoj} A nersa < (ARTUR OLOFS
- Page 69 and 70: störn å dra opp en dammluck nalta
- Page 71 and 72: «E/korren gick ujipa ängen ock sl
- Page 73 and 74: on a Kaj sa j3a klaffen del] värne
- Page 75 and 76: söm jär studere, sa ja, int kön
- Page 77 and 78: . . . skelettet är uppsatt för de
- Page 79 and 80: Kvisten fläkes itu efter märgen .
3. vänstra örats framsida;<br />
4. vänstra örats baksida.<br />
På hvarje af dessa fyra rum för märkförändringar kunna inskäras<br />
fem särskilda slag af märken, af hvilka slag tvänne, nämligen<br />
spetsvinkeln och trubbvinkeln, kunna fördubblas, så att de<br />
anbringas tvänne eller trenne bredvid hvar andra. Dessa utgöra<br />
därföre de förut omnämnda små knifspåren.<br />
Fig. 1. a) sarge eller spets vinkeln.<br />
b) bitta eller trubbvinkeln.<br />
Fig. 2. 2 eller 3 trubbvinklar kallas<br />
raideres d. ä. trappa.<br />
Fig. 3. a) nappe.<br />
b) skarja, saxmärke.<br />
Fig. 4. a) tjidtje, stympadt saxmärke.<br />
Fig. 5.<br />
b) hartsa, ljustermärke.<br />
Fig. 6. kruokke, hake.<br />
a) nappa tjada tjalas, afskäring<br />
med spricka.<br />
b) nappatjuold, afskäring med<br />
twå sprickor.<br />
Fig. 7. a) skeunje, snedbågen.<br />
4<br />
RENMÄRKEN.<br />
b) waijestak, skräddningen.