H - Västerbottens museum
H - Västerbottens museum H - Västerbottens museum
på gränsen mellan Vebomark och Broträsk skall finnas en stor mörkgrå ras. I Vallsträsket är det gott om braxen, och även i Degerträsket och Blackesjön finns den fortfarande, likaså, ehuru sparsamt, i Önnesmarkträsket. I Broträsket avtog braxen i antal och storlek efter sänkningen 1860 och ännu mer efter myrutdikningen 1911; de stora, som därefter funnos kvar, voro magra och eländiga och fulla med mask, berättar C. O. Broman. Senare har dock förbättring inträtt. Braxens öden i Gärdefjärden, Avafjärden, Högfjärden, Kåsböleträsket och Vebomarksträsket ha förut omtalats. I Långsjön är den också utgången efter en sänkning. Från Vallsträsket inplanterades braxen i Svarttjärn omkr. 1927 av Emil Hägglund, och 1936 gjordes där den första fångsten. I Lövvattnet skedde inplantering från Broträsket 1915 genom J o h. O. Ö h m a n, och en och annan har sedan fångats, särskilt 1939. Enligt Rud. Lundberg skall braxen även finnas i Stavvattnet. Emellertid upplyser Axel E d q v i s t, att han, som är över 50 år gammal och sedan barndomen fiskat i denna sjö, aldrig fått någon braxen där. Och hans far, som var hemmansägare i byn Stavvattstjärn och ivrig fiskare, hade många gånger uttryckt sin förundran över att braxen icke fanns i Stavvattnet men däremot i Vallsträsket, där han även fiskade. I Stavvattnet finns blott abborre, gädda och lake. Gäddan, Esox lucius, djäd d(a), finnes i havet och allmänt i sjöarna. I Gammelåkertjärn i Vebomark finns ingen annan fisk än gädda men grodor och vatteninsekter i stor myckenhet. Där fångade J o h. E. Ö h m a n en gång "gammelgäddan". Den var mycket skröplig och ful med plommonliknande vårtor på nosen och blind på högra ögat, vägde trots sin höga ålder ej mer än drygt 6 kg. Betydligt större gäddor ha fångats, bl. a. i Broträsket, där sjömannen Johan Häggström 1912 på drag fick en, som vägde jämnt 2 pund (17 kg.). Joh. O. Öhman drog där en gång upp en på över 10 kg., och Oskar Johansson 134
var ej mycket sämre med en på 22 skålpund (9,35 kg.). Samtliga överträffades de dock av en, som för 14 å 15 år sedan fångades i Ryssbölefjärden, och som vägde hela 18 kg. Blanklaxen, Salmc salar, fiskas om våren och försommarn i havet. Den först kommande "isgångslaxen" har löst sittande fjäll, medan den senare anländande "gånglaxen" är slät och blank. Olika raser representera dessa båda former emellertid icke, blett olika stadier. Havslaxöringen, S. trutta, laxbörtingen, leker lika litet som den förra inom socknen men har fångats, utom i havet, även i sött vatten. I Avaströmmen fick en gång P. Lundgren två laxbörtingar på 3 å 4 kg., och för länge sedan fångades en i Avafjärden ovanför Jan 01s'-sundet. Norsen, Osmerus eperlanus, är rätt allmän i havet och har förr om höstarna jämte annan fisk brukat gå upp i Avaströmmen och även kunnat förekomma i Avafjärdens nedersta del. Siken, Coregonus lavaretus, sik(sitjen), finnes vid kusten, där dock storryssjorna sägas utgöra en fara för dess existens. En uppgift av R u d. Lundberg, att sik skulle finnas i St. Kråkvattnet, är oriktig. Men i Älgträsket inplanterades vårarna 1936—1938 av Hushållningssällskapets fiskerinämnd sikyngel från Bureå kläckningsanstalt och Lejonströms fiskodlingsanstalt. Resultat visade sig i augusti 1940, då ett ex. på ung. 6 tum flöt upp dött på sjöns strand och ett annat fångades i nät. Siklöjan, C. a 1 b u 1 a, 1 ö j(a), s m å s i k, finnes, utom i havet, även i Blackesjön. Dess öden i Gärdefjärden och Högfjärden ha förut berörts. I sistnämnda sjö påstås den för ung. 30 år sedan ha undergått en förvandling. Från att ha varit ganska liten tilltog den då (troligen genom ökad näringstillförsel) i storlek och fångades ej längre så bra i de gamla skötarna, varför nya don måste anskaffas. Lektiden är densamma som sikens eller ung. 10—24 oktober. 135
- Page 109 and 110: Aktiebrev för Bure A.-B. ligt. Om
- Page 111 and 112: Patron Joh. Marklund * 1824 f 1898.
- Page 113 and 114: Patronessan Louise Marklund, f. Hä
- Page 115 and 116: Disponent J. G. A. Sandberg * 1858
- Page 117 and 118: Disponentbostaden Åbacka (nuvarand
- Page 119 and 120: Niagot om textilier i I^ovanger soc
- Page 121 and 122: Draperier vävda efter mönster och
- Page 123 and 124: egentligen broderats på i äldre t
- Page 125 and 126: Här meddelas nu en kortfattad besk
- Page 127 and 128: Lovånqers lioqre diurvarld O D J A
- Page 129 and 130: Huvud och stjärt av snok. (Efter K
- Page 131 and 132: hade hört husmodern skämta med de
- Page 133 and 134: För något mer än 35 år sedan va
- Page 135 and 136: IV. GRODDJUR. Vanliga paddan, Bufo
- Page 137 and 138: fläck. Bakbenen äro tvärbandade
- Page 139 and 140: ygdsboken Västerbotten 1928. I den
- Page 141 and 142: Sven Nilsson, Skandinavisk fauna,
- Page 143 and 144: ligen på grund av fortsatt tillfö
- Page 145 and 146: sensommarn 1915 och Gärdefjärdens
- Page 147 and 148: på vederbörande skala betecknas s
- Page 149 and 150: nämligen övre och nedre Selsträs
- Page 151 and 152: 1900 på ståndkrok av nämndeman A
- Page 153 and 154: leftebladet, att från tidningens L
- Page 155 and 156: skäret Bonden utanför Nordmaling
- Page 157 and 158: Ålyngel i olika utvecklingsstadier
- Page 159: stabskartans Lomtjärn) befanns den
- Page 163 and 164: Ur rommen utvecklas en larvform, 1
- Page 165 and 166: orden: "Ji leva om, se he låt som
- Page 167 and 168: I 1 oren i n o smed dela n d e n ST
- Page 169 and 170: Suppleanter: Apotekare Hugo Linder,
- Page 171 and 172: Museets bibliotek har under året u
- Page 173 and 174: Föreningens tillgångar och skulde
- Page 175 and 176: Föremål: GÅVOR TILL LÄNSMUSEET
- Page 177 and 178: HEMBYGDSFÖRENINGENS SOCKENOMBUD OC
- Page 179 and 180: Hestner, Anders, Slussfors. Holmber
- Page 181 and 182: Degerfors sockens Bygdegårdsfören
- Page 183 and 184: skulle kunna bliva en handledning f
- Page 185 and 186: skulle en hitflyttad övergiven vis
- Page 187 and 188: C TI 11 em utom länet Västerbotte
- Page 189 and 190: liten utställning i Latikberg. Sam
- Page 191 and 192: Ett hörn av "Vårsalongen 1936" i
- Page 193 and 194: tad och skall även nästa år en l
- Page 195 and 196: Jonsson, Gustaf, kronojägare, Ört
- Page 197 and 198: HANDEI OCH INDUSTRI Ln betyde 1 s e
- Page 199 and 200: Med 22 kontor inom Västerbottens l
- Page 201 and 202: ^aKTIDEDESOIi^tä-IIETr JT» B Ä C
- Page 203 and 204: 12 Västerbottens läns Sparbank UM
- Page 205 and 206: 179
- Page 207 and 208: Kulturellt VÄLORIENTERAD - VIDSYNT
- Page 209 and 210: W & WÜH PARTI- & MINUTAFFÄR Teleg
på gränsen mellan Vebomark och Broträsk skall finnas en stor<br />
mörkgrå ras. I Vallsträsket är det gott om braxen, och även i<br />
Degerträsket och Blackesjön finns den fortfarande, likaså, ehuru<br />
sparsamt, i Önnesmarkträsket. I Broträsket avtog braxen i antal<br />
och storlek efter sänkningen 1860 och ännu mer efter myrutdikningen<br />
1911; de stora, som därefter funnos kvar, voro magra<br />
och eländiga och fulla med mask, berättar C. O. Broman.<br />
Senare har dock förbättring inträtt. Braxens öden i Gärdefjärden,<br />
Avafjärden, Högfjärden, Kåsböleträsket och Vebomarksträsket<br />
ha förut omtalats. I Långsjön är den också utgången<br />
efter en sänkning. Från Vallsträsket inplanterades braxen i<br />
Svarttjärn omkr. 1927 av Emil Hägglund, och 1936 gjordes<br />
där den första fångsten. I Lövvattnet skedde inplantering<br />
från Broträsket 1915 genom J o h. O. Ö h m a n, och en och<br />
annan har sedan fångats, särskilt 1939.<br />
Enligt Rud. Lundberg skall braxen även finnas i Stavvattnet.<br />
Emellertid upplyser Axel E d q v i s t, att han, som<br />
är över 50 år gammal och sedan barndomen fiskat i denna sjö,<br />
aldrig fått någon braxen där. Och hans far, som var hemmansägare<br />
i byn Stavvattstjärn och ivrig fiskare, hade många gånger<br />
uttryckt sin förundran över att braxen icke fanns i Stavvattnet<br />
men däremot i Vallsträsket, där han även fiskade. I Stavvattnet<br />
finns blott abborre, gädda och lake.<br />
Gäddan, Esox lucius, djäd d(a), finnes i havet och allmänt<br />
i sjöarna. I Gammelåkertjärn i Vebomark finns ingen annan<br />
fisk än gädda men grodor och vatteninsekter i stor myckenhet.<br />
Där fångade J o h. E. Ö h m a n en gång "gammelgäddan".<br />
Den var mycket skröplig och ful med plommonliknande<br />
vårtor på nosen och blind på högra ögat, vägde trots<br />
sin höga ålder ej mer än drygt 6 kg.<br />
Betydligt större gäddor ha fångats, bl. a. i Broträsket, där<br />
sjömannen Johan Häggström 1912 på drag fick en,<br />
som vägde jämnt 2 pund (17 kg.). Joh. O. Öhman drog<br />
där en gång upp en på över 10 kg., och Oskar Johansson<br />
134